Navigeringssystem är centrala för att fordon ska kunna undvika kollisioner. Håkan Lans är upphovsman till framförallt ett satellitbaserat navigeringssystem för positionsbestämning och övervakning av fartyg och flygplan samt fordon på marken, som patenterades år 1997.
Tekniken använder både GPS (Global Positioning System) och radio för att kartlägga positioner. Systemet, som kallas för STDMA (Self-organizing Time Division Multiple Access), införs nu stegvis som världsstandard inom flygtrafik och sjöfart.
Läs mer här.
Jetmotorn är numera den vanligaste motorn för större flygplan, men när den kom på 1930-talet förändrade den inte bara resandet, utan även världen. I Sverige konstruerade Alf Lysholm den första jetmotorn för flygplan, som blev patenterad år 1934. Året efter fick Lysholm även patent för en motor som helt utelämnade propellern och endast utnyttjade reaktionskraften för framdrivning.
AB Bofors tillverkade aggregatet utifrån Lysholms idéer, patent och tillverkningslicens och var färdigt för prov i juni 1934 varefter prov genomfördes 1934-1935. Proven visade dock snabbt på tekniska utmaningar, bl.a. med pumpning till kompressorn.
Lysholms uppfinning föll efter misslyckade prov i glömska fram till andra världskriget då det blev viktigt med hastighet och förmågan att lätt manövrera flygplan.
Lysholms uppfinning var avgörande för möjligheten att ha övertag på slagfältet och det första svensktillverkade jetflygplanet var Saab 21R som provflögs för första gången ett par år efter krigsslutet.
Läs mer här.
Bildkälla.
Aleksandra Kollontaj (1872–1952) var en sovjetisk politiker, diplomat och författare vars främsta verksamhetsområde, efter den inrikespolitiska turbulensen i Sovjet under 1920-talets början, blev diplomatin. Hon tilldelades flera poster som diplomat och konsul, bland annat i Norge mellan åren 1922–1930 och i Sverige mellan åren 1930–1945.
Hennes viktigaste insats gjorde hon under sin tid i Stockholm som fredsmäklare mellan Finland och Sovjet under vinterkriget mellan åren 1939–1940. Det neutrala Sverige var för många människor en diplomatisk fristad och under sin tid som diplomat i Sverige knöt Aleksandra Kollontaj kontakter med den svenska kvinnorörelsen.
Läs mer här.
Alva Myrdal (1902–1986) var känd för sina insatser för nedrustning och fred. Hon var svensk chefsdelegat vid nedrustningskonferensen i Genève 1962–73 och blev för den uppgiften statsråd 1966. Liksom i fråga om hennes tidigare specialområden, familjepolitik, skolpolitik, jämställdhetsfrågor och ojämlikheten mellan världens länder, eftersträvade hon att de politiska åtgärderna skulle vila på vetenskaplig grund.
På hennes initiativ inrättades ett internationellt fredsforskningsinstitut, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), och hon blev dess första ordförande. Myrdal var internationellt sett även känd i sina roller som chef för FN:s avdelning för sociala frågor mellan åren 1949–50 och som chef för UNESCO:s socialvetenskapliga avdelning mellan åren 1951–55.
Tillsammans med den mexikanske diplomaten Alfonso García Robles tog hon emot Nobels fredspris år 1982.
Läs mer här.
Bildkälla.
Sveriges allra första FN-uppdrag handlade om Suez-kanalen och Kongo. Från 1953 styrdes FN av svensken Dag Hammarskjöld. Under Suezkrisen 1956 drev Hammarskjöld genom att FN skulle gå in och lugna ned konflikter genom att sätta in egna trupper, som ställts till organisationens förfogande av medlemsländerna. Därigenom skapades de fredsbevarande “blå baskrarna”. Syftet med UNEF, den lätt beväpnade FN-styrkan vid Suezkanalen år 1957, var att att övervaka de främmande truppernas tillbakadragande från området. Den svenska FN-insatsen i Kongo var Sveriges mest dramatiska. Den 13 september 1961 utsattes svenska och andra FN-trupper för beskjutning i Elisabethville, under vilken en svensk avled.
Läs mer:
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-forsta-svenska-fn-uppdragen/
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/mer-historia/avslutade-truppinsatser/unef-suez-och-gaza/
https://popularhistoria.se/civilisationer/kolonialism/kongokrisen-sveriges-svaraste-fn-insats
Bildkälla:
https://digitaltmuseum.se/021016260909/utrikestjanst-fn-matlagning-i-det-fria-i-kongo
Bildlicens:
No Copyright This work has been identified as being free of known restrictions under copyright law, including all related and neighboring rights. You can copy, modify, distribute and perform the work, even for commercial purposes, all without asking permission.
https://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.en
Inga Thorsson (1915–1994) var en socialdemokratisk politiker och dess kvinnoförbunds ordförande, som bland annat initierade svenska kvinnors motstånd mot att skaffa svenska kärnvapen på 1950-talet. Thorsson hade en rad internationella uppdrag i befolknings-, miljö- och nedrustningsfrågor och var bland annat president för icke-spridningsfördragets första granskningskonferens. Åren 1974 till 1982 var hon bl.a. ordförande för svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Génève.
Hon var framförallt känd för sitt hårda motstånd mot planerna på svenska kärnvapen i slutet av 1950-talet genom vilket kvinnoförbundet profilerade sig mot stora delar av partiledningen. Det var ett svårt arbete som mötte mycket motstånd och framstegen var få.
På sikt skulle det dock ge resultat i form av nedrustning i stället för ökad upprustning av försvarsindustrin.
Läs mer här.
Bildkälla.
Den första kvinnan som gjorde värnplikt var Inger-Lena Hultberg, som 1962 gjorde marktjänst inom flygvapnet.
Men hon var ett undantag. Det skulle dröja till 1980 innan kvinnor kunde söka vissa tjänster och utbildningar i det militära. Trots att kvinnor alltid har spelat en viktig roll i krig och konflikter dröjde det till 1989 innan de fick lönearbeta inom Försvarsmakten på samma villkor som män. Det var i samband med att riksdagen fattade beslut om att även kvinnor ska få tillträde till samtliga militära befattningar som det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffades.
Kvinnor i försvarssektorn är dock allt annat än något nytt fenomen. Under flera hundra år har de bedrivit militärt arbete i olika former – som sjukvårdare, sömmerskor, mekaniker eller kockar.
Läs mer här.
Bildkälla.
Försvarsmaktens tolkskola, TolkS, i Uppsala är en av Försvarsmaktens allra mest mytomspunna utbildningar. Skolan utbildar soldater och officerare huvudsakligen i språk, men en annan stor del av verksamheten är de olika kurser som ges i personbaserad inhämtning (Human Intelligence, Humint). TolkS har varit den kanske tydligaste samtids- och omvärldsspegeln inom Försvarsmakten och utbildningen har hela tiden anpassats efter hotbilder och utlandsuppdrag.
Läs mer:
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/tolkskolan/
Bildkälla:
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/tolkskolan/
Till vänster: Tolkskolans smått legendariska lärare Sigvard Lindqvist
Till höger: En grundkursbok i ryska från Försvarets brevskola.
Försvarets radioanstalt, FRA, är en svensk civil myndighet som lyder under Försvarsdepartementet. FRA bildades som självständig myndighet genom att man avskilde de delar inom försvarsstaben som arbetat med signalspaning, främst Försvarsstabens kryptoavdelning, till att bli en egen myndighet.
När myndigheten bildades den 27 juli 1942 uppgick antalet civilanställda till totalt 287 personer. Av dessa var 193 kvinnor och 94 män, vilket motsvarar en andel kvinnor på 67 procent. Utöver den civilanställda personalen var 113 personer militär personal kommenderad till FRA. Räknar man in även dessa i jämförelsen minskar andelen kvinnor på FRA till 48 procent.
Läs mer här.
Bildkälla.
”Hesa Fredrik” testades för första gången 1931 och även om dess officiella namn är “Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) fick den snart sitt mer kända namn. Den tjutande signalen, som varnar vid akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, hot mot vattenförsörjning, extrema väderförhållanden och andra kritiska situationer, finns i fyra olika kategorier – beredskapslarm, flyglarm, viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och faran över.
Namnet Hesa Fredrik ska ha uppkommit när Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, beskrev signalen som lika hes som han själv var vid testtillfället.
Signalen testas numera en gång i kvartalet, nämligen den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Systemet är idag digitalt, men inte kopplade mot internet utan fristående.
Läs mer här.
Bildkälla.