Expert om global konflikt och Putin: ”Enbart militär bygger inte hållbar fred”

Bredda säkerhetsbegreppet, ha koll på konspirationsteorier och minska risken för naturkatastrofer är frågor som nu måste belysas för att konfliktnivån ska gå ned globalt. Men för hållbar fred krävs också jämställdhet och att fler inkluderas i fredsavtal.

Det säger Johanna Gårdmark, chef för enheten för fredsinsatser vid Folke Bernadotteakademin, FBA – en  myndighet under utrikesdepartementet som arbetar med fred, säkerhet och utveckling – och som har uppdrag i exempelvis Afghanistan och Ukraina. I det senare fallet har myndigheten också i nuläget personal sekonderad i landet för EU:s och OSSE:s insatser.

– I tider då spänningen ökar i vårt närområde, när Ryssland ifrågasätter den europeiska säkerhetsordningen, när militära förband flyttas och förstärks, är det särskilt viktigt att inte glömma bort det breda säkerhetsbegreppet. Det finns inga enkla lösningar. Att endast titta i den militära verktygslådan bygger inte långsiktig och hållbar fred. Det gäller i vårt närområde och det gäller i andra delar av världen, säger Johanna Gårdmark som innan arbetet på FBA också har en bakgrund på försvarsdepartementet och vid Sveriges delegation till Nato.

Johanna Gårdmark, Folke Bernadotteakademin

För att nå en hållbar fred krävs enligt Johanna Gårdmark satsningar på att bygga jämlika samhällen, möjliggöra ekonomisk utveckling, minska fattigdom, stärka institutioner samt arbete för minskad korruption. Ytterligare en viktig komponent är att möjligheter skapas för en demokratisk utveckling.

– Ju mer demokrati som finns, desto mindre risk för konflikt, säger Gårdmark.

– Flera experter pekar till exempel på att den demokratiska utvecklingen i Ryssland har gått åt fel håll, och att det är en av grunderna i Vladimir Putins aggressiva agerande på den utrikespolitiska arenan, säger Gårdmark.

Och samtidigt som det under januari 2022 är stort fokus på vad Ryssland gör, och avser göra, i och runt Ukraina, så blev världen sensommaren 2021 påmind om hur svårt det är att nå en hållbar fred efter en konflikt. Då avslutades den internationella insatsen i Afghanistan samtidigt som talibanerna återtog makten i landet. Och den händelseutvecklingen reser många frågor som söker svar, enligt Johanna Gårdmark.

– Vad är viktigast när man ska bygga fred i ett samhälle? Vilken roll har de fredsfrämjande insatserna spelat, både civila och militära? Vilka är lärdomarna av detta för oss som arbetar med frågorna? Hur ska vi utforma framtida stöd så att det blir effektivt?.

– Vi har varit där i 20 år med civila, militära och humanitära insatser, och vi har haft en ambition att bygga ett samhälle som skulle stå väl rustat, och sedan, på ganska kort tid, riskerar det som uppnåtts att raseras, eller väsentligt undergrävas. Men det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser, att säga att allt har varit misslyckat, det har det verkligen inte varit, säger Gårdmark.

”En individ behöver säkerhet på en rad områden”

Enligt Johanna Gårdmark finns ett begrepp som är viktigt att ha i åtanke då fred och säkerhet diskuteras. Mänsklig säkerhet. Begreppet rymmer flera delar – och handlar om att beskriva olika aspekter av vad som ger människor trygghet – och är till nytta för att identifiera underliggande orsaker till en konflikt.

– Delarna i begreppet mänsklig säkerhet hjälper till att lyfta perspektivet från statens säkerhet till individens säkerhet. Det påminner om att försvars- och säkerhetspolitik finns för att säkerställa individens säkerhet, säger Johanna Gårdmark.

Vad ingår då i mänsklig säkerhet?

Ja, kortfattat handlar begreppet om att en individ behöver säkerhet på en rad områden: ekonomi, mat, hälsa, miljö och personlig säkerhet utan risk för våld. Dessutom ingår säkerhet för grupper, att inte förföljas på grund av exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Även politisk säkerhet är en del, där närvaron av mänskliga rättigheter och exempelvis rätten att uttrycka sig fritt är central.

– Mänsklig säkerhet är ett väldigt brett begrepp. Men jag tror att om man skulle prata om det oftare så skulle fler aspekter prioriteras när samhällen ska byggas upp efter en konflikt, säger Gårdmark.

Vad skulle prioriteras då?

– Det viktigaste är kanske just det, att inte prioritera enbart vissa delar, utan att arbeta med en stor bredd av frågor som gör att människor känner ökad säkerhet i sina liv och vågar planera för framtiden, säger Gårdmark.

Samtidigt poängterar hon att traditionella aktörer som exempelvis FN och EU inte kan göra mer än vad dess medlemsstater tillåter dem.

– Det kommer alltid att finnas medlemmar i FN:s säkerhetsråd som stoppar förslag. Men oavsett om det handlar om internationella organisationer som FN, eller enskilda länder, så är Johanna Gårdmarks bild att det nu krävs en förändring i agerandet i samband med fredsbyggande åtgärder.

– Vi måste bli mycket bättre på att lyssna och anpassa lösningar till lokala situationer. Inte bara dundra in och sätta igång stora processer som inte alls är lokalt förankrade. Vi säger ibland ”this is the way we do it in Sweden” och så vill vi exportera våra lösningar och tänker att det ska fungera överallt i världen men så enkelt är det inte, säger hon.

UNHCR i Idlib, Syrien. Foto: Ahmed Akacha (Pexels)

– Det är också väldigt viktigt att få med kvinnor och ungas behov i fredsbyggande, att deras perspektiv och erfarenheter tas tillvara. Alla behöver komma till tals om vad som behövs i ett samhälle för att ett fredsavtal ska bli hållbart över tid, säger Gårdmark.

Enligt Gårdmark, finns forskning som visar att fred och jämställdhet hänger ihop. Gårdmark hänvisar till studien ”Women’s Participation in Peace Processes and the Durability of Peace” av Jana Krause vid universitetet i Amsterdam.

Gårdmark tar också upp FN-agendan om Kvinnor, fred och säkerhet, där FBA är regeringens expertmyndighet. Den lyfter kvinnors rätt till lika deltagande i arbete som rör fred och säkerhet. De relaterade säkerhetsrådsresolutionerna betonar vikten av ett jämställdhetsperspektiv i fredsförhandlingar och slår fast att våld mot kvinnor och flickor i konflikt måste stoppas.

– Det handlar inte om att män drabbas mindre än kvinnor och unga av krig och konflikt. Men man drabbas på olika sätt och då finns det olika behov som måste tillgodoses, säger Johanna Gårdmark.

Katastrofer spär på konflikter

I mer generella termer talar Johanna Gårdmark om att det nu finns områden som måste få mer uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, när det handlar om framtida säkerhet i ett bredare perspektiv. Två exempel är katastrofriskreducering, inte minst på grund av klimatförändringarna och hur organisationer kommunicerar i en tid då sociala medier tar allt mer plats.

– Jag tror verkligen att konspirationsteorier, filterbubblor och trollfabriker kommer att påverka konflikter än mer i framtiden. Alla globala aktörer som FN och EU måste arbeta med att ge en korrekt bild av händelser, bli bättre på att kontrollera och verifiera information som sprids och direkt bemöta felaktigheter. Det finns så mycket som kan gå snett i akuta skeenden av kriser eller när en konflikt byggs upp om det inte finns information som bygger på fakta, säger hon.

Katastrofriskreducering handlar om att bygga säkra samhällen som kan stå emot katastrofer som kraftigt regn med följande översvämningar, jordbävningar eller skogsbränder. I praktiken kan det innebära att hus eller infrastruktur inte byggs i vissa områden och att dammar och vattenflöden kontrolleras. Johanna Gårdmark nämner som exempel översvämningarna i Tyskland och Belgien sommaren 2021. Enligt SMHI var marken redan vattenmättad och till slut stod den inte emot kraftigt regn med följden att nivån i vattendrag steg snabbt och gav översvämningar som krävde minst 200 liv.

Kopplingen till säkerhetspolitik är inte heller långt bort, enligt Johanna Gårdmark och nämner bland annat det jordbävningsdrabbade Haiti och det ofta översvämningsdrabbade Mocambique.

– I Haiti har man redan en konflikt med våld och fattigdom i landet och på toppen kommer en naturkatastrof. Mocambique har stora problem med översvämningar och problem med islamistisk extremism. Och om man inte har en förmåga att möta naturkatastrofer med räddningstjänst och förebyggande åtgärder så spär katastroferna på konflikterna, säger hon.

Ett bättre sätt är att förbereda sig på risker och katastrofer som definitivt kommer att komma.

– Hur vi bygger samhällen avgör hur vi kan möta katastrofer och minska konsekvenserna av olika katastrofer, säger Johanna Gårdmark.





Fakta: Folke Bernadotteakademin, FBA

FBA är en myndighet för fred, säkerhet och utveckling och har som uppgift att arbeta med internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete i länder drabbade av konflikt. Verksamheten rymmer också arbete med exempelvis forskning och metodutveckling för att stödja statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer.

Källa: Folke Bernadotteakademin, FBA

Sverige och Frankrike i maktkamp om EU:s framtid

Nu pågår ett globalt skifte där säkerhets-, industri- och handelspolitik flyter in i varandra. Och den kanske hårdaste striden finns inom EU, enligt företrädare för internationell handel.

Ibland tar vi kanske organisationen för given. Men EU, med 27 medlemsländer och en gemensam marknad för varor och tjänster, startades ursprungligen för att säkra freden i Europa. Sedan dess har internationell handel gått mot ökad öppenhet. Men på senare tid har något hänt.

  • Det vi nu ser är en integration av olika politikområden och att säkerhets-, handels- och industripolitik blir alltmer sammankopplade. Vi har på senare tid sett en tilltagande global konkurrenssituation med mindre tillit och en upplevd sårbarhet i världshandeln, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen, en branschorganisation med 4 200 företag inom svensk industri som står för en tredjedel av Sveriges export.

Men det är inte bara för de företagen som export är viktigt. För Sverige stod exporten för 2 203 miljarder kronor, motsvarande ungefär 45 procent av Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, (storleken på Sveriges ekonomi mätt i värdet av varor och tjänster), år 2020. Detta enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Större delen, 72 procent, av exporten går till europeiska länder och därför är ekonomin där viktig. SCB poängterar att under 2008 och 2009 sjönk exporten kraftigt till följd av finanskrisen och under 2020 påverkades exporten negativt av coronapandemin. Och just pandemin har bidragit till minskad öppenhet i handeln och gett brutna leverantörskedjor, såväl inom EU som globalt, enligt Jonsson.

  • Både i EU, USA ock Kina sker satsningar för att bli mer självförsörjande. Det är något vi såg tendenser till även innan pandemin men som nu förstärkts och lett till en alltmer protektionistisk politik, säger Jonsson.

Fler orsaker till spänningar

Joel Jonsson, Teknikföretagen

Vid sidan av pandemin finns andra skeenden som gjort att spänningarna ökat mellan länder när det gäller handel, enligt Jonsson. För det första Storbritanniens utträde ur EU vilket har skapat en ny maktbalans i Europa där stora industrinationer som Tyskland och Frankrike alltmer sätter agendan.- Det gör det svårare för mindre länder som Sverige att påverka EU:s utveckling, säger Jonsson.Det andra som bidragit till en bistrare syn på frihandel är tilltagande global konkurrens. Det handlar då om Kina som inte spelar efter riktigt samma regler som andra – exempelvis har europeiska företag inte alltid samma marknadstillträde i Kina som kinesiska företag i Europa, och dels använder Kina statliga subventioner som snedvrider global konkurrens. Men det handlar också, enligt Jonsson, om att den tidigare amerikanska administrationen med president Trump medförde att det inte gick att se USA som en garant för den regelbaserade världsordningen. Detta eftersom presidenten bland annat utmanade Världshandelsorganisationen (WTO), Världshälsoorganisationen (WHO) och även drog sig ur Parisavtalet.

  • Fransoserna har varit de främsta förespråkarna av strategisk autonomi och att EU ska bli mer självförsörjande, och när Trump till och med ifrågasatte Nato fick de även med sig tyskarna på det spåret, säger Joel Jonsson.


Hur påverkar osäkerheten Sverige och EU?

  • Det kom en ny industristrategi från EU-kommissionen i maj ifjol som kompletterar översynen av EU:s handelspolitik. Det handlar i stor utsträckning om att identifiera strategiska beroenden och se hur man kan minska dessa, säger Jonsson. Jonsson påpekar att allt i den nya industristrategin inte är genomfört. Men EU befinner sig nu i ett formativt skede och det finns en avgörande konflikt.
  • En sammanslutning av medlemsländer, bland annat Sverige, är väldigt måna om att fortsätta trycka på vikten av öppen handel och fri konkurrens. Och så har vi ett annat läger med Frankrike i spetsen som har mycket av de här protektionistiska strömningarna. Dels att man förespråkar ökad grad statlig inblandning i den europeiska ekonomin med riktade statsstöd till utvalda teknologier samtidigt som man vill skydda den inre marknaden från global konkurrens, säger Jonsson.

De områden det handlar om är det som Jonsson beskriver som nyckelteknologier och strategiska insatsvaror – exempelvis halvledare och jordartsmetaller som används inom elektronik, alternativa energikällor och elfordon. Men det gäller inte bara fysiska varor.

Även kunskap om tekniken är viktig, påpekar Jonsson. Vi ser risken att om vi går den här vägen till mötes med mer subventioner så kan det snedvrida konkurrensen på den inre marknaden vilket hämmar teknikutvecklingen på sikt. Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och vi gynnas av konkurrens på lika villkor. Svenska företag står också för väldigt många miljötekniska lösningar som exporteras världen över och bidrar till klimatomställningen på global nivå, säger Jonsson.

Risker för svensk försvarsföretag

Enligt Jonsson vill EU-kommissionen också stärka de regionala värdekedjorna. Det medför bland annat en risk för att europeiska företag kan få svårare att samverka med länder utanför EU inom strategiska områden som exempelvis rymdteknik och försvar. Här menar Jonsson att det finns betydande risker för svensk försvarsindustri om företag inte kan bedriva forskning och utvecklingsprojekt tillsammans med länder utanför EU som exempelvis Storbritannien, Schweiz eller Israel.- Kina och USA lägger fram liknande strategier för att minska beroendet av omvärlden vilket riskerar att fragmentera världshandeln, säger Jonsson. Men det kan nu möjligen finnas en liten förändring på gång mot en ny öppenhet, enligt Jonsson.

  • Vi ser tendenser till att EU och USA under den nya presidentadministrationen börjar återuppbygga den transatlantiska relationen. Jag tror det blir jätteviktigt framöver. Förhoppningsvis kan vi även göra detsamma med Storbritannien efter slitningarna från brexitförhandlingarna, säger Joel Jonsson.


Fakta: WTO, Gatt, EU och handel
Världshandelsorganisationen, WTO (World Trade Organization), har 164 medlemsländer och är ett förhandlingsforum som reglerar internationell handel. Organisationen grundades 1995. Bakgrunden är Gatt (General Agreement on Tariffs and Trade) som är ett allmänt tull- och handelsavtal som gäller sedan år 1948.

När det gäller EU så är frihandel mellan medlemsländerna en av EU:s grundprinciper. År 2019 hade Sverige, via EU, även tillgång till 44 handelsavtal med 76 partners, enligt Joel Jonsson på Teknikföretagen. Sveriges totala export år 2020 var 2 203 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt SCB består den svenska exporten till 70 procent av varor, och resterande del är tjänster. Varuexporten handlar huvudsakligen om fordon, medicinska och farmaceutiska produkter samt maskiner. Dessutom räknas exempelvis papper, järn och stål som viktiga exportvaror för Sverige. När det gäller tjänster uppgick den svenska exporten år 2020 till 632 miljarder kronor. Här handlar det huvudsakligen om affärstjänster inom forskning och utveckling, marknadsföring och teknik som tele- och datatjänster samt transporter och resor.

Källa: Kommerskollegium, EU:s officiella webbplats (europa.eu), SCB.