Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Avancerade drönare ökar hotbilden från antagonister
  • 3 February 2022
  • Illustration: Anna Fridh
  • 13 minuter
Foto: Illustration: Anna Fridh

Det första överljudsbatteriflygplanet och lantbrukare som behöver anlita kvalificerade bildanalytiker. Drönarutvecklingen leder till ökad användning i näringslivet. Men också ett ökat hot från antagonister som lättare kan utmana etablerade samhällen.

– Det behövs ett stort regelverk för drönare på den civila sidan. Men desto mer sårbar blir man från de som arbetar utanför regelverket, säger Tomas Melin, teknologie doktor och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det handlar om den nu snabba utvecklingen inom drönarområdet. En följd av det som Melin nämner är att ”etablerade” aktörer, en stat eller ett samhälle som försöker efterleva regler och internationella överenskommelser, kan komma att få allt svårare att försvara sig från angrepp från mindre aktörer.

– Det blir mycket lättare att driva en asymmetrisk krigföring. För helt plötsligt har man tillgång till en väldigt avancerad teknik, som om man ska följa säkerhetsreglerna, blir dyr och lite besvärlig att hantera. Men den som struntar i regler kan göra väldigt mycket nu, säger Melin, beträffande de allt bättre drönarna.


Melin vill inte gå in på alla detaljer kring hur dessa kan utnyttjas av antagonister. Men han nämner att IS i Syrien har använt quadkoptrar, drönare med fyra rotorer, för att bära sprängämnen som släpps.


Och den kommande användningen handlar mycket om hur tekniken utvecklas. Enligt Melin finns det ett antal ”framkanter” när det gäller teknik för drönare. En del handlar om att batterierna blir bättre vilket ger drönarna ökad prestanda när det gäller bland annat flygtid.


På motorsidan är de elmotorer som används redan nu ganska bra och håller en verkningsgrad, det vill säga förhållandet mellan nyttiggjord energi och den energi som tillförs motorn, på runt 98 procent. Däremot kommer tekniken att utvecklas mer när det gäller så kallad effektdensitet, enligt Melin. Det handlar då om att motorerna kommer att kunna ge fler kilowatt, alltså större effekt, per kilo.
Kort och gott: motorerna blir starkare men väger mindre.

Illustration: Anna Fridh


– Framför allt blir det snabbare och mindre saker. Det är inte orimligt att vi kanske snart ser det första överljudsbatteriflygplanet. Men det kommer att vara litet i så fall, säger Melin.

Hur skulle en sådan farkost kunna användas?

– Det är bara fantasin som sätter gränser. Men det är ju vid alla typer av lite längre leveranser som ska ske lite snabbare, säger Melin.
Försvars- och säkerhetsmässigt ser Melin uppenbara tillämpningar inom en rad områden för just detta. Både vad beträffar eget försvar, och på antagonistsidan. Som exempel nämner Melin användning som små kryssningsrobotar, det vill säga en styrd robot med en stridsdel. Men även användning som sensorbärare.

– Någon kanske säger ”vi behöver ha en videokamera över Gotska Sandön. Nu.” Och ja, då kan man faktiskt få det, säger Melin.

”Kapprustning” i kurragömma
– Elektrooptiska sidan, det som är vanliga bild- eller videokameror, blir bättre. Det drivs mycket av mobiltelefonutvecklingen där de stora drakarna konkurrerar om att göra bättre kameror vilket gagnar drönarbranschen, säger Melin.
Melin beskriver statusen idag som att de flesta så kallade multikoptrar har en kameragimbal – alltså en specifik enhet där kameran är monterad. Där bedöms nästa steg vara att gimbalen försvinner och istället monteras flera kameror ”fritt” på drönaren vilket skulle ge lägre vikt och enklare tillverkning.


Vidare säger Melin att ir-sensorer, alltså detektorer som ofta används för att upptäcka gömda värmealstrare, blir allt bättre. Likaså multispektrala kameror – alltså elektrooptiska kameror som fotograferar och ger bilder som vi människor kan uppfatta. Men kamerorna har också känslighet för vissa våglängder som ligger både över och under vårt synliga spektrum. Det finns redan nu kameror för jordbruket som kan visa att en specifik markplätt saknar någon typ av substans, eller gödning, med följd att lantbrukaren kan tillföra det som behövs till just den ytan.


Multispektrala kameror kan också användas vid sökning efter personer i terräng.
– Där är en ir-kamera bra. Men med en multispektral kamera kan man se kläder, även om de är gröna så ser de helt annorlunda ut än växtlighet. Och när sökning sker efter väldigt specifika saker, polisen kanske letar efter mässing, alltså patronhylsor, ute i skogen, då kan de ha en kamera som bara tittar efter de våglängder som mässing reflekterar, säger Melin.

Och militärt leder det givetvis till användningsområden. Bland annat när det gäller att hitta den aktör som vill uppträda dolt.
– Kamouflage blir en mycket svårare uppgift och kamouflaget blir dyrare och dyrare. Det blir en kapprustning, säger Melin.

Melin nämner vidare att aktörer som tullmyndigheter skulle kunna ha användning av tekniken. Istället för att ha en tullstation då bilar rullar på ett fartyg skulle drönare kunna flyga längs en motorväg och filma med en multispektral kamera. Och kanske kunna upptäcka vilken last aktuella fordon har.

Illustration: Anna Fridh

Och när kommer det här att finnas i praktiken?
– Det som jag nämner om bönderna finns som produkt idag. Och det om övervakning, ja det är i pipen, det kommer att komma, säger Melin.
Och enligt Melin leder det till en påverkan på samhället på ett övergripande sätt. En tydlig utveckling är att det kommer att bli mer information snabbare i alla processflöden.
– Då kommer utmaningen att vara att veta vad man ska göra med all den här informationen, säger Melin.

Och vad är svaret på det?
– Ja, till en början kommer det att behövas nya yrkesroller. En bondgård behöver använda en bildanalytiker som tittar på flygbilderna över skogen eller jordbruket. Det behöver kanske inte vara bonden själv men en sådan tjänst behöver finnas, säger Melin.

En annan utveckling utanför de enskilda luftfartygen kommer att vara den så kallade svärmteknologin. Det innebär att flera luftfarkoster samverkar mot ett gemensamt mål, alltså att något ska göras simultant från olika platser. Det kan handla om att lyssna efter buller eller för att undersöka vindprofiler, (vindstyrka på olika höjder), för att veta hur en vindkraftspark ska optimeras.

– Till slut kommer allt detta att landa i ett luftrumskoordinerinsgsproblem. För man vill ju inte att drönarna ska krocka med varandra, och framför allt inte med ett bemannat flygplan, säger Melin.

Och här är insikten att det inte kommer att kunna vara flygkontrollen vid Arlanda som ska hålla koll på tusentals drönare över Stockholm. Istället måste det vara en automatisk funktion som sköter det utifrån fastställda regler.
Exakt när det här händer är svårt att veta. För även vid sidan av teknikutvecklingen finns en ekonomisk verklighet att beakta.
– Det finns ju en konkurrens med markrobotar för du kan ju lika gärna ha en rullande robot som levererar pizza. Och en rullande robot har vissa fördelar, går den sönder kan den bara stanna. Allt ska också konkurrera med en vanlig marktaxi, säger Melin.

Kina bra på teknik – Ryssland tysta om vad de gör
Internationellt är många kinesiska företag bra på tekniken på kretsnivå. Men hittills bedöms den amerikanska försvarsmakten vara den som är bäst på att tillämpa tekniken.
– Det händer också mycket i Ryssland men de är betydligt tystare kring vad de faktiskt gör. Men vi vet att de gör saker, säger Melin.

Vad gör Ryssland?
– Det man kan förvänta sig, det handlar mycket om sensorsystem, de vill ha in mer och bättre information i beslutskedjan tidigare, säger Melin.

Melin säger också att EU försöker skapa ett regelverk kring drönare.
– Det är inte perfekt men nu kan aktörer börja ta ställning till en lagstiftning. Om man jämför med flyg i övrigt så måste det finnas ett underhållsprogram och du måste kunna köpa reservdelar på rätt sätt och säkerställa att det finns reservdelar. Det måste finnas testmetoder som är standardiserade för exempelvis batterier, säger Melin.

Illustration: Anna Fridh

Och det saknas idag?
– Ja, det pågår mycket arbete att få till det men det saknas till stora delar, säger Melin.


När det gäller drönare inom säkerhets- och försvarsområdet är Melins bedömning att användningen kommer att öka väsentligt framöver. Han säger också att hittills har det som avses, när det talas om drönare, handlat om fjärrstyrda luftfartyg.
– Det är egentligen en människa som styr en robot en bit bort som gör något, en utsträckt arm eller en kikare som kan hållas väldigt högt, säger Melin.
– Men till slut slår man in i en etisk gräns när man börjar prata om en hög grad av autonomi. Med vapensystem med hög autonomi är risken att man har ihjäl någon man inte avser ha ihjäl. Och då blir det ett folkrättsbrott och ett etiskt problem. Det är något man måste fundera på om man släpper i väg kontrollen för långt, säger Tomas Melin.

Centralt teknikområde
– Det är ett oerhört viktigt område. Drönarna blir mindre och lättare, får längre flygtid, bättre batterier och bättre kameror. I och med allt detta så blir de också mer robusta och svårare att störa ut, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Att drönare fått ökad uppmärksamhet senaste tiden är klart. I januari 2022, i samband med det spända läget mellan Ryssland och en stor del av västvärlden, gjordes drönarobservationer ovanför svenska kärnkraftverk. Användning av drönare har också fått uppmärksamhet i krigen i Ukraina och Nagorno-Karabach. Och just i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach som ägde rum hösten 2020 har det bland annat beskrivits i foreignpolicy.com om hur förhållandevis billiga drönare spelade en roll.
– Det är en utveckling som förändrar stridsmiljön, säger Stridh.

Rickard Stridh, Försvarsmakten

När det gäller att använda flera drönare i grupp, så kallad svärmteknologi är Försvarsmakten något avvaktande ur ett tidsperspektiv.
– Vi har projekt inom svärmteknologi och det är intressant. Är de flera så är de svåra att slå ut och de kan också bygga upp en bättre sensorbild. Tekniken kommer, den är tillgänglig och det handlar om att lära sig använda den. Men den får nog utvecklas lite till, säger Stridh.

Och just detta – att lära sig hur kommande teknik ska användas i praktiken – är något som Försvarsmaktens forskningschef Rickard Stridh tycker är viktigt att poängtera oavsett teknikområde.
– Generellt är det viktigt att det framkommer att teknikutvecklingen går ofantligt fort och vi strävar efter att ha koll på den utveckling som sker. Vi kan inte kunna allt. Men det viktiga är att veta vad vi vill göra med respektive teknik så att vi gör rätt saker, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Föregående inlägg
Expert om global konflikt och Putin: ”Enbart militär bygger inte hållbar fred”
Nästa inlägg
Människors kroppsrörelser in i globala positionssystem Illustration: Anna Fridh