Expert: Automatiska motangrepp på hackare kan komma

Analys av miljontals bilder på internet varje dag och ett automatiskt krig mellan kriminella hackare och den goda sidan. Utvecklingen inom big data och artificiell intelligens rusar. Och kanske du själv är med och lämnar ut känslig data om dina närståendes hälsa.

– Big data betyder att man vet mycket om ”mig” och det kan vara mycket känsliga uppgifter. Inte bara det man kan se direkt utan också vilka slutsatser man kan dra, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet och sedan 2010 medlem i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB:s, Cybersäkerhetsråd.
I korthet handlar big data om insamling av datamängder i så stor omfattning och komplexitet att det krävs någon typ av ny förmåga, exempelvis maskininlärning eller annan typ av artificiell intelligens (AI), som gör att uppgifterna kan bearbetas.
De datauppgifter det handlar om kan bland annat komma från mobilappar, sociala medier, surfning på internet, kortbetalningar och andra elektroniska tjänster och databaser. Uppgifterna kan också komma från platstjänster som gps, uppkopplade bilar, smarta prylar, dokument och tidningsartiklar.

Skannar ryska hackerforum
Ett företag som arbetar med big data är Recorded Future. Bolaget bildades 2009 av bland annat Staffan Truvé, teknisk fysiker och doktor inom datavetenskap vid Chalmers. Nu är Truvé forskningschef på bolaget och arbetar med att försöka se vad som kommer inom området stora datamängder och big data – ett begrepp som han vänder sig lite emot – de kommande åren.


Men först, vad tycker Truvé, som varit i branschen sedan 1990-talet, att begreppet big data borde ersättas med? Ja, han gillar begreppet analytics – ”det är ju det det handlar om, att analysera data och få nya insikter”.
– Utmaningarna handlar om att korrelera och kombinera data som kommer från olika håll till en helhet. Det är ofta då nya insikter kommer fram, säger Staffan Truvé.

Som ett ”enkelt exempel” nämner Truvé ett arbete Recorded Future gjorde med Volvo för några år sedan. Då kombinerades telematikdata, alltså uppgifter om hur och var lastbilarna hade rört sig runt om i Sverige, med data från svenska myndigheter som visade alla inrapporterade vägolyckor.
– Genom att korrelera de här datakällorna gick det att räkna ut hur lång tid lastbilar stått stilla på vägen beroende på olyckor. Datakällorna var för sig gav inte den informationen men när de här ganska stora datakällorna kombinerades kom helt nya insikter, säger Truvé.

Men det är alltså lite av det som har varit. Frågan är då var framkanten inom teknikområdet stora datamängder ligger?
– Det är svårt att säga var teknikkanten ligger. Det är så beroende på vilken data och vilken bransch det gäller, säger Truvé.
Men för att få viss förståelse för var dagens tillämpningar ligger är Recorded Future ett exempel att studera. Bolaget arbetar med att bygga det Truvé kallar en ”hot- eller riskorienterad tvilling av världen”. Och i det sammanhanget läser bolagets system runt 50 miljoner ”dokument” i form av publicerade texter på internet varje dag. Det kan handla om nyhetsartiklar, tekniska rapporter och inlägg på ryska kriminella hackerforum och inlägg på sociala medier. Till det får bolaget in hundratals miljoner tekniska datapunkter som exempelvis nyregistrerade domäner och annan trafikdata från nätet.
– Sedan kör vi in det i vårat AI-system som kan förstå naturligt språk och tar den här ostrukturerade texten och strukturerar den så att den kan hitta olika typer av händelser. Systemet kan hitta att en text pratar om en cyberattack där en viss hackergrupp har anfallit ett visst företag, säger Truvé.

Illustration: Anna Fridh

Parallellt med det samlar bolaget alltså in information om exempelvis nyregistrerade internetdomäner.
– Det gör vi bland annat för att hitta när kriminella registrerar domäner för att försöka angripa företag, säger Truvé.

Bolaget tittar också på situationer då en attack redan har genomförts. Exempelvis vid så kallade ransomware-attacker som innebär att kriminella hackare tar sig in i ett företags eller en privatpersons dator och tar kontroll över den för att sedan kräva en lösensumma av ägaren för släppa intrånget. I de fallen kan Recorded Future studera programvarukoden som använts vid attacken och hitta data även där.
-Vi kan se vilka ip-adresser på nätet koden ropar hem till för att få reda på vad den ska göra. Och på det sättet kan vi identifiera elak infrastruktur och när samma sak hittas från flera ställen så går det att säga att det verkar vara en viss hackergrupp som använder den verktygslådan, säger Truvé.
– Det handlar om att hitta det vi kallar entiteter, det kan exempelvis vara personer, ip-adresser, domäner eller företag, och sedan hitta relationer mellan dessa. Och det är gigantiska mängder och en av de viktigaste utmaningarna är att få våra mänskliga användare att navigera i den här stora informationsmängden och kunna peka på vad som är väsentligt för just dem, säger Staffan Truvé.

”Goda” sidan behöver slå ut hackaren
Och när det gäller den framtida utvecklingen bedömer Truvé att mycket kommer att handla om att automatisera den ovan beskrivna processen. Men också att skapa förmåga för att kunna analysera bilder ur ett hot- och riskperspektiv.
– Än så länge har vi ägnat oss åt att skörda all text som publiceras på internet. Men nu håller internet på att bli mer och mer bildfokuserat genom exempelvis Instagram och TikTok och det är även så att de onda krafterna kommunicerar mer med bilder. Hackers vet att sådana som vi kan läsa text på nätet så då kan de skicka meddelanden i bilder istället. Då är det naturliga att vi håller på och bygger upp förmåga när det gäller bilder också, säger Truvé.

Men enligt Truvé är ändå en av de stora sakerna, i ett fem- till tioårsperspektiv, ökad automatisering inom cyberförsvar. Idag varnas användare för eventuella hot och risker beträffande, till exempel, nära förestående cyberattacker i en förhållandevis manuell process. Här önskar Truvé en utveckling mot att bolagets verktyg ska kunna hjälpa till att ta beslut och även genomföra uppdatering av ett bolags it-skydd.
– Idag fungerar det så att en människa får ett mejl som säger att det här borde du uppdatera och sedan fattar en människa beslut om att uppdatera en webbserver. Men eftersom de onda också blir bättre på att agera snabbare och automatisera, så kommer man inte ha tid att ha människor som gör det. Man behöver ha algoritmer som fattar beslut om uppdatering och det ställer ökade krav på att de här AI-systemen inte är för dumma, säger han.

Staffan Truvé ser också redan nu en än mer hotfull värld framför sig som på sätt och vis kan förändra en del inom it-säkerhetsområdet. Bakgrunden är insikten om att den onda sidan automatiserar sina metoder.
– Jag tror i förlängningen att även den goda sidan måste automatisera angrepp på sin motpart. Säg att ditt skyddssystem på ditt datornätverk upptäcker att någon försöker angripa, då kanske det måste gå till motanfall innan du hinner bli fullständigt utslagen, säger Truvé.

Runt detta finns förstås juridiska frågor som kan kräva viss fördjupning.
Mer generellt då, hur kommer teknik inom stora datamängder att kunna användas inom försvars- och säkerhetsverksamhet framöver?
– Det handlar mycket om underrättelseverksamhet. Det är hela vår idé att allt som händer i världen idag återspeglar sig på internet på något sätt. Genom att man skördar internet så kan man automatisera mycket av underrättelseverksamheten, säger Staffan Truvé.


Civilt ser Truvé en stor användning inom en rad olika områden. Och mycket handlar om att optimera affärsverksamheter.
– Bara man börjar samla in data så kan man ju använda den till att bygga modeller som förstår hur saker fungerar, säger Truvé.


Vilka är då, på global nivå, ledande när det gäller stora datamängder? Handlar det om stater som USA, Kina, Ryssland eller är det EU eller andra organisationer som Google, Amazon och Facebook?
– I någon mening får man nog ändå säga att företagen ligger före staterna. Exempelvis Google, Amazon och Facebook är ju gigantiska. Sedan är det ju så att Kina som nation har satsat mest på detta och i Kina går det inte att dra någon gränslinje mellan stat och företag. Det klassiska exemplet man brukar lyfta fram i Kina är det de satsar på inom ansiktsigenkänning och det är ju verkligen ett samarbete mellan staten och kapitalet, säger Staffan Truvé.

Genetisk data – ”särskilt känsligt”
Även Simone Fischer-Hübner nämner just Kina som en stor aktör när det gäller ansiktsigenkänning.
– Insamling av foto, till exempel genom videoövervakning, och biometrisk ansiktsigenkänning använder exempelvis Kina. Det går inte att göra här i Europa på samma sätt på grund av GDPR. Men också i USA kan man samla in och behandla mer än vad som är tillåtet här i Europa, säger Fischer-Hübner.

Illustration: Anna Fridh

Och som professor Fischer-Hübner nämnde inledningsvis så handlar frågan inte bara om vilka uppgifter som samlas in i direkt – utan också om vilka slutsatser det går att dra från dem. Ett exempel som hon nämner är hur det utifrån människors val att trycka på gilla-knappen på Facebook-inlägg görs försök att dra slutsatser om politisk åskådning.
– Det kan påverka demokratin och därmed samhället, och inte bara den enskildes integritet. Det är jättekänsligt, säger Fischer-Hübner.


En annan fråga handlar om de aktörer som samlar in genetiska data, det vill säga information om en individs arvsanlag via exempelvis blod- eller vävnadsprov, i olika syften. Det kan handla om släktforskning där en användare kanske frivilligt lämnar i från sig data. Andra kanske släpper i från sig sin genetiska data för att få hälsotips eller för att få reda på om det finns förhöjd risk att drabbas av någon sjukdom.


– Men det kan vara särskilt känsligt. Det handlar då inte bara uppgifter om mig själv utan också om mina släktingar och därmed andras personuppgifter som jag lämnar ut samtidigt. Om det till exempel finns en genetisk hög risk för mig att få bröstcancer kommer min syster också att ha en hög risk – detta är känsliga uppgifter som min syster kanske inte vill att andra ska få veta, säger Fischer-Hübner.

Men även Fischer-Hübner lyfter fram fördelar med big data. Bland annat för att upptäcka dataintrång och falska nyheter. Vidare kan tekniken användas vid medicinsk forskning och diagnostik. Enligt Fischer-Hübner har också telekombolag mycket data som är relaterat till hur människor rör sig som kan användas av staten eller privata företag i exempelvis stadsplanerings- eller hållbarhetssyfte.
– Det kan vara för mycket relevanta ändamål som kan hjälpa samhället men sedan måste man göra det på ett personligt integritetsskyddande sätt, säger Fischer-Hübner.


EU-kommissionen finansierar nu forskning om metoder för hur big data ska kunna användas på ett personligt integritetsskyddande sätt.
– Det finns redan metoder och produkter, till exempel metoder för dataanalys av krypterade, och därmed skyddade data, eller för användning av syntetiska data istället för verkliga data. Forskning bedrivs för att göra det mer effektivt. Men det finns fortfarande behov av mer forskning, säger Simone Fischer-Hübner.

”Etiska och moraliska utmaningar”
Försvarsmaktens uppfattning är att mängden data ökar inom alla områden, exempelvis från sensorer som kameror, radarer eller annat.
– Och ju bättre vi är på att analysera informationen desto bättre beslut kan vi fatta. Inte minst inom underrättelseanalys. Sedan får man också vara klar över att all information inte är korrekt utan man måste ha en förmåga att rensa ut det som är desinformation, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.


Ett användningsområde inom big data bedöms vara att identifiera cyberhot så tidigt som möjligt. En följd som diskuteras allmänt är att de ”goda” system som attackeras ska kunna gå till motattack – snabbt och automatiskt – mot det attackerande systemet innan skadan skett. Kommentar från Försvarsmakten?
– Jag vill inte kommentera de offensiva delarna. Men det är klart att en cyberattack, det händer på en tiondels sekund och det måste finnas automatiserade åtgärder om man ska ha en chans. Sedan får man där bestämma vilka som är lämpliga användningsområden, säger Stridh.

När det gäller big data och artificiell intelligens är frågan om personlig integritet ofta närvarande. Hur ser Försvarsmakten på den delen?
– Flera frågor kopplade till ny teknologi är förknippade med etiska och moraliska utmaningar. Vi ser också att vi och potentiella motståndare kan ha olika syn på detta och att motståndaren kanske använder ett medel vi inte vill använda. Vi måste då hitta en annan metod, det är en utmaning, säger Rickard Stridh.

Illustration: Anna Fridh

”Från satellitbaserad målinmätning till verkanseld under en minut”

Kriget i Ukraina visar även på hur viktiga rymdföretagen är. Maxar levererar dagliga bilder över utvecklingen och Elon Musk aktiverade Starlink-satelliter för att stärka Ukrainas förmåga att kommunicera. Redan innan kriget fanns tydliga trender och där konkurrensen i rymden kan bli stenhård. Exempelvis sker idag kommersiell signalspaning från rymden.

– Än så länge rör det sig om en ganska grundläggande nivå men det ska bli intressant och se vilken utveckling som kommer, säger Jonatan Westman, civilingenjör, forskare och en av författarna bakom Totalförsvarets forskningsinstituts, FOI:s, rapport ”Omvärldsanalys Rymd 2020 Fokus på försvar och säkerhet”.


Signalspaning, alltså att få fram information och underrättelser från elektroniska signaler, brukar traditionellt omgärdas av stark sekretess och vara något som bedrivs av försvars- och säkerhetsmyndigheter. Men nu kommer det alltså kommersiellt med rymden som bas. Ett typiskt användningsområde uppges vara att spåra och mäta in enskilda fartygskällor via dess fartygstranspondrar. Men signalspaningsuppgifterna kan också, enligt Westman, komma att användas för att upprätta en slags normalbild över hur fartyg rör sig. Det för att sedan kunna hitta eventuella avvikelser, vilket skulle kunna bidra till att detektera olika former av irreguljär verksamhet.


Jonatan Westman säger att det är minst ett företag som redan är igång med tjänster runt detta och ett antal andra som är på väg. Och kanske är just exemplet med signalspaning typiskt för pågående, och troligen också kommande, utveckling i rymden: de tjänster som utvecklas är svåra att skilja åt på den civil-militära skalan – samtidigt som inträdesbarriären för att starta rymdinriktad verksamhet har sjunkit rejält de senaste åren.
– I och med att det har blivit mycket billigare med själva satelliterna och uppskjutningarna så räcker det i princip med en bra idé och riskkapital så har du en tjänst igång ett till två år senare. Tidigare kunde bara tillverkningstiden för en stor satellit uppgå till fem år, säger Westman.

Illustration: Anna Fridh


En trend som pågått en tid handlar om miniatyriseringen av satelliter. Och precis som uttrycket antyder handlar det om att satelliter nu kan göras mindre än tidigare. Enligt Westman går det nu att få in teknik med ”intressant prestanda” även i så kallade 1u-satelliter, alltså satelliter på en kubikdecimeter.
– Tidigare var de mer kuriosa eller av demonstrator-intresse men nu baseras kommersiella tjänster på sådana satelliter och de pumpas ut i större mängder, säger Westman.


Och det leder till nästa stora trend: konstellationer av satelliter som ligger tätt efter varandra i följd. En aktör i sammanhanget är Starlink, som har koppling till bolaget SpaceX, och där är tanken att konstellationen ska omfatta tusentals satelliter. Andra exempel på aktörer som är på gång inom området är brittisk- indiska OneWeb och amerikanska Amazon.
– Utöver det så finns det flera mindre aktörer som tittar på mindre ambitiösa konstellationer men kanske ändå är världsomspännande, säger Westman.
Satellitkonstellationerna ska huvudsakligen användas för kommunikationstjänster, att globalt kunna tillhandahålla internettäckning oavsett var användaren befinner sig. Ett annat exempel är aktören Planet som har har bildtjänster.

Om fem till tio år, vad gäller då i rymden?
– Den stora förändringen, som jag tror man kan säga utan att sticka ut hakan, är att det kommer att finnas jättemycket satelliter, säger Westman.
Enligt Westman låg antalet aktiva satelliter för inte alltför många år sedan ganska stabilt på cirka 2000. Nu börjar den siffran närma sig 5000. Och ännu är inte de nämnda konstellationerna klara.
– Det innebär både möjligheter och risker. Om de här konstellationerna lyckas leverera uppkoppling, kommunikation, till ett rimligt pris, då kan det bli en stor förändring av kommunikationsmarknaden. Exakt vilka delar det kommer att förändra vågar jag inte sia om men det finns bolag som planerar satelliter som ska kunna prata direkt med vanliga 5g- telefoner, säger Westman.

Enligt Westman arbetas det nu också med teknik som ska göra att satelliterna i konstellationerna inte bara ska kunna ta emot och skicka signaler till och från jorden utan också kunna kommunicera med varandra. Det handlar då om att bygga nätverk med optiska länkar i rymden vilket går under benämningen Optical inter- satellite links. Om det kommer igång i stor skala kan det innebära att en satellit inte behöver passera över en markstation för att tanka ner data. I praktiken innebär det alltså att en satellit kan passera över något intressant område och fotografera det, eller ta upp annan information, och sedan skicka informationen vidare till en annan satellit som har marktäckning. På så sätt kommer informationen som tas upp av satelliter att kunna nå jorden snabbare än vad som är fallet idag.
– En annan trend är on-orbit-servicing, det vill säga du skjuter upp små servicesatelliter. Typiskt skulle de kunna tanka upp gamla satelliter, eller sätta sig som en extramotor för att förlänga livslängden på satelliter, säger Westman.


Nu pågår försök inom området och det finns funderingar på att redan från start designa satelliter med servicemöjligheter i åtanke och skapa en standard för hur de här extra systemen ska kunna anslutas. Och kanske också tillföra ny funktionalitet till befintliga satelliter eller system.
– Generellt, både civilt och militärt, så är kortare cykel för tjänster baserade på rymddata något som jag tror kommer att ske framöver. Sedan kommer evolutionen och integrationen av befintliga tjänster att utvecklas, säger Jonatan Westman.

Illustration: Anna Fridh

Komplicerad samordning i rymden
– Ur försvarssynpunkt så är rymdlägesbild – var rymdobjekt befinner sig och vilka banor de använder, vilket i sin tur ger en viss möjlighet att förutse var objekten senare kommer att befinna sig – kanske den viktigaste tjänsten eftersom den är grunden till väldigt mycket annat. Och där kommer vi nog att få se en fortsatt utveckling med till exempel fler kommersiella aktörer, säger Westman.


Andra tjänster där utveckling väntas är inom så kallad PNT, (Position, Navigation, Timing), som är kopplat till gps och andra satellitnavigeringssystem, samt inom satellitkommunikation och spaning för bildtjänster.
– Och det som kanske går att se utöver evolution inom alla de här stuprören är att vi förmodligen kommer att få en större integration av tjänster. Till exempel att kunna agera snabbare på rymddata och förkorta ledtiderna. Amerikanska armén har exempelvis gjort ett test där de har kunnat skära ned ledtiderna från satellitbaserad målinmätning till verkanseld till under en minut, säger Westman.


Med alltfler satelliter i rymden kommer det att också behövas nya internationella regler.
– Vi har aldrig behövt samordna så här många satelliter tidigare och exakt hur den samordningen ska ske, inte minst mellan olika konstellationer, är inte fullt utredda. Det är ändå relativt vanligt redan idag att satelliter kommer nära varandra och måste göra undanmanövrer, och med väldigt mycket mer satelliter så har man sett att antalet undanmanövrer kommer att öka kraftigt, säger Westman.

Vilka hot kommer då med tekniken?
– Sårbarheterna blir större ju mer beroende vi blir av rymdbaserade tjänster generellt. Men egentligen är inte hotet själva tekniken utan vad vi gör med den och hur vi bestämmer oss för att hantera riskerna. Många rymdsystem är inte byggda med säkerhet som främsta designparameter, det gäller både historiskt och nu. Så något som debatteras ganska frekvent är cybersäkerhet hos rymdsystem. Det är svårt nog att säkra upp system nere på marken och har du då ett 15 år gammalt system uppe i rymden så förenklar det inte saken, säger Westman.


– Och sedan är det det här med dual-use, produkter med dubbla användningsområden, att tekniken kan vara helt fredlig men samtidigt utgöra ett enormt hot. Och det vi pratade om innan med on-orbit-servicing, de här satelliterna som då ska kunna gå och haka sig fast på andra satelliter och utföra någon slags nyttig tjänst, där kan ju exakt samma satellit haka sig fast på någon annan satellit och utföra en inte fullt så nyttig tjänst, säger Westman.


Spränga den?
– Ja, eller på annat sätt göra så att den inte kan utföra sina tjänster. Och det har man sett exempel på att det är satelliter som har utfört konstiga manövrer och placerat sig nära andra satelliter där det har varit viss debatt internationellt, säger Westman.
Internationellt är det USA och Kina som idag är ledande när det gäller statliga aktörer i rymden. Även Ryssland är stora men bedöms enligt Westman att vara något på nedåtgående. EU gör nu stora satsningar när det gäller rymdfrågor. Andra länder som är aktiva på rymdområdet är bland annat Japan, Indien, Frankrike och Storbritannien.


I Sverige har rymden var en militär operationsdomän bredvid mark, sjö, luft och cyber sedan 2020.
– Även om rymden har funnits på radarn innan så har det fått en helt annan dignitet efter att det blivit en formaliserad försvarsdomän, säger Jonatan Westman.

Illustration av en spräng satellit av Anna Fridh

Fuglesang: ”Väldigt bekymmersamt”
Bilden att inträdesbarriären för företag som vill starta verksamhet i rymden minskar delas av Christer Fuglesang, professor i rymdfart vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och föreståndare för KTH Rymdcenter samt rådgivare till Saab. Men med minskade barriärer kommer också vissa risker.
– Om man inte testar lika mycket, inte använder lika bra komponenter, så kommer det att bli en högre failure rate (felfrekvens) och då finns risken att det blir fler döda satelliter i bana som i praktiken blir rymdskrot, säger Fuglesang.


Men han tillägger också:
– Samtidigt skickas det ju upp väldigt mycket små satelliter som, trots att de fungerar precis som tänkt, så kan de ändå inte manövrera eftersom de inte är försedda med små motorer, säger Fuglesang.


Vid sidan av den utveckling som beskrivs ovan nämner Fuglesang specifikt de framsteg som görs på raketsidan.
– Det byggs väldigt många fler raketer och de blir lättare och flexiblare att hantera, där pågår mycket, säger Fuglesang.


Under senhösten 2021 lämnade Rymdlagsutredningen sina förslag till regeringen. Motivet för utredningen är bland annat ”den snabba tekniska utvecklingen på rymdområdet”, ”ökningen av antalet rymdnationer och privata aktörer” samt att ”förändringar i omvärlden har lett till ökat fokus på säkerhetsfrågor”. Bara som ett axplock ur utredarens presentation kan nämnas att frågan om rymdmiljö och rymdskrot tas upp. Frågan fick också förnyat bränsle efter att Ryssland genom ett så kallad antisatellit- test sprängde en av sina egna satelliter i mitten på november 2021.
– Det är väldigt bekymmersamt. Jag tror man gjorde det för att verifiera att system man byggt upp för att skjuta sönder fiendesatelliter fungerade. Samtidigt kanske man också passar på att skicka en signal, ”ni ser vad vi kan göra”, säger Christer Fuglesang.

Alla ökar sin närvaro i rymden”
Rymdområdet pekas ut som centralt för Försvarsmakten framöver. Exempelvis har ÖB Micael Bydén talat om vikten att hänga med i utvecklingen. Och i boken ”Vägval: framtiden för svensk säkerhet”, skriven av Zebulon Carlander på Folk och Försvar och Michael Claesson, insatschef i Försvarsmakten lyfts också frågan om rymden upp som viktig. Myndighetens forskningschef Rickard Stridh håller med.


– Vad vi ser med rymden är egentligen tre delar. Det ena är att det nu är tillgängligt för många fler att ha ett rymdsegment och då finns det möjligheter för Sverige, säger Stridh.
– Parallellt så ökar alla andra sina närvaro i rymden och då ökar vårat behov av att ha koll på vad som händer, det handlar om att ha en rymdlägesbild. Det kan vara när en satellit passerar, det kanske är privata satelliter, men de tittar ändå på vad vi håller på med och säljer sina tjänster, säger Stridh, som tillägger att Försvarsmakten har ett aktivt demonstrationsprojekt inom området.


– Den tredje delen kopplar an till konstellationer. Det finns ju möjlighet att störa andra satelliter genom att flyga nära dem och den möjligheten kommer ju med den här konstellationsflygningen. Otroligt intressant att titta på, säger Stridh.


Samtidigt är Försvarsmakten väl medveten om sårbarheten i rymdinfrastrukturen. Dels för att myndigheten i nuläget köper tjänster av andra aktörer och dels för att elektroniska signaler som används i flera fall kopplade till rymden är svaga.
– Vi är beroende av andra som kan välja att stänga av något system. Framför allt så är det svaga signaler som är lättstörda. Det är en sorts infrastruktur som vi inte har kontroll över och som vi svårligen kan få kontroll över, säger Rickard Stridh.

Fakta: Vad är rymden?
– Det okontroversiella svaret är att prata om den så kallade Karmanlinjen som är en slags definition om var rymden börjar. Det finns ingen internationell konsensus men det rör sig om 80 till 100 kilometers höjd ungefär, säger Jonatan Westman, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.


Vid sidan av den definitionen kan nämnas hur några svenska myndigheter studerar rymden.
– Rymdstyrelsen till exempel har ett stort intresseområde som omfattar allt från den övre atmosfären till nära jorden, månen, de andra planeterna och utanför solsystemet, så de har ett mycket vidare begrepp när det gäller rymden. För vår del, FOI, är det den militära operationsdomänen vi främst tittar på och då är det från de lägsta satellitbanorna – under 200 kilometers höjd vill man inte ha satelliter för de bromsas upp för mycket av atmosfären – och ut till geostationär bana, på ungefär 36 000 kilometers höjd, säger Jonatan Westman.


Rymdverksamhet delas även upp i olika segment. Marksegmentet handlar om stationer och all övrig infrastruktur på marken, exempelvis observatorier och datacenter. Rymdsegmentet är det som finns i rymden, som satelliter. Slutligen finns användarsegmentet som helt enkelt är den utrustning som kopplad till de tjänster som kommer via rymden.
Satelliter i rymden finns oftast i någon av nivåerna LEO (low earth orbit), GEO (geostationary orbit), eller MEO (medium earth orbit). LEO- banor är de som är närmast jorden och GEO- banor längst från jorden. GEO- satelliterna befinner sig över samma punkt på jorden hela tiden. MEO-satelliter ligger mellan LEO- och GEO-satelliter och är de satelliter som används för gps och övriga satellitnavigationssystem.


Källa: FOI/Jonatan Westman.

”Biomekanik kan visa hur vår koncentrationsförmåga är vid varje enskilt tillfälle”

En prognos som tio år i förväg berättar att du måste förändra ditt sätt att sitta, gå eller lyfta för att undvika en viss sjukdom. Eller att din bil automatiskt stannar och tillkallar hjälp om du är okoncentrerad. Biomekaniken utvecklas just nu i ”rasande fart”, enligt expertis. Och Försvarsmakten är intresserad.

Biomekanik beskrivs ibland som ämnet som förklarar varför vissa insekter kan gå på vatten eller vilken rörelse som är den mest effektiva inom en speciell idrott. Men Elena Gutierrez Farewik, professor i biomekanik vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och ledare för KTH MoveAbility Lab föredrar Hay’s definition från 1973: ”Biomechanics is the science that examines forces acting upon and within a biological structure and effects produced by such forces”. Kort och gott handlar det om det vetenskapsfält som studerar interaktionen mellan de krafter som verkar på och inom kroppens strukturer och vävnader, och effekterna av dessa krafter. Och klart är att forskningsområdet nu är hett.

-Det går med rasande fart, säger Elena Gutierrez Farewik.

Men vad är det då som sker? Och var tillämpas tekniken? Gutierrez Farewiks forskningsgrupp arbetar med robotiska exoskelett, det vill säga aktiva exoskelett som med hjälp av motorer och reglerteknik känner av en människas rörelseförmåga och intentioner och förstärker dessa. Det har länge pratats om teknikens genomslag, samtidigt som den har setts lite som science fiction. Bland annat har problem med exoskelettens tyngd, otymplighet och begränsade batteriXXX-och drifttid gjort att användningsområdena setts som begränsade, både civilt och militärt. Men nu ser Gutierrez Farewik att genombrott kan vara på gång.
-Just nu har forskare och ingenjörer inom biomekanik precis kommit över en gräns där man kan göra sådana här exoskelett som gör det lättare att ta sig fram. De äldre modellerna väger så pass mycket att de inte förenklade, säger Gutierrez Farewik.

Forskningen kan flytta till affären och stridsfältet
Tidigare har en stor del av forskningen ägt rum i laboratoriemiljö – på KTH används exempelvis motion capture – ett system av kameror och markörer som klistras på kroppsdelar eller andra objekt – och utifrån det skapas en tredimensionell inspelning för att studera hur människor rör sig. Till det finns sensorer som mäter kraft och muskelspänning och med hjälp av ansiktsmask mäts syreförbrukning. Även ultraljud används för att studera muskler och andra vävnader.


Men framöver bedöms fältmätningar bli allt mer aktuella inom biomekaniken. Det handlar då om att studera hur en person rör sig i en relevant miljö. Bland annat omfattar det hur en yrkesaktiv person – exempelvis någon inom vården, en byggnads- eller butiksanställd, eller en soldat – påverkas av olika belastningar.
-De finns nu tröghetssensorer som mäter rörelse. Man kan ha dem i en dräkt och de mäter hur man rör sig. Vi börjar också bli bättre på att använda vanliga kameror för att mäta hur personer går, säger Gutierrez Farewik.
Och enligt Gutierrez Farewik kommer biomekaniken framöver att bli alltmer påtaglig för människor i vardagen. Dels kan det handla om förbättringar för människor som har motoriska svårigheter och likaså inom friskvård, träning och motion.
-Förhoppningsvis blir det bättre behandlingar och hjälpmedel. Jag hoppas också att tekniken kan göras billig nog att spridas till länder som kanske inte har ekonomi eller kunskap om tekniken, säger Gutierrez Farewik.

Vilka hot finns då med tekniken?
Ja, enligt Gutierrez Farewik handlar ett hot om så kallad big data, det vill säga insamling av stora datamängder av biosignaler som muskelaktivitet och andra fysiska mätvärden från människor. Det ställer stora krav på etiska överväganden eftersom det kan påverka den personliga integriteten.
I det sammanhanget säger Gutierrez Farewik också att forskningen inom biomekanik idag går i två riktningar. Den ena mot allt bättre individanpassad vård och behandling.
-Vi blir bättre och bättre på att ge mer specifika råd till individer, säger Gutierrez Farewik.
Den andra riktningen handlar om framstegen inom ovan nämnda fältforskning med bärbara sensorer där mycket data kan samlas in från stora populationer.
-Det är väldigt populärt med artificiell intelligens och maskininlärning inom biomekanik idag. Och med stora mängder data kan vi helt enkelt göra större studier med mycket variation och fortfarande göra noggranna prediktioner, säger Gutierrez Farewik.

Illustration: Anna Fridh

På lite längre sikt hoppas Gutierrez Farewik att biomekaniken ska kunna vara lite av en ”kristallkula” och kunna bidra med framtidsprognoser över hur enskilda människor använder sin kropp och hur den påverkas av exempelvis tunga lyft.
-Det är så jag tänker, det är lite av en kristallboll. Alltså att man kan få en prognos: fortsätter du så här så kommer du att få en axelskada, så gör på ett annat sätt redan nu, säger Elena Gutierrez Farewik.

Började med säkerhetsbältet
Ett exempel från industrin där biomekanik används är på Volvo Cars Safety Centre. Fokuset på biomekanik är för att på bästa sätt förstå vad som krävs för att bättre skydda människan i en krock. Analysen börjar med Volvos haverikommission, som funnits sedan 1970, och där arbetas med att samla in data från kollisioner och olyckor. Och syftet är enkelt: att göra bilarna säkrare.
-Väldigt kort så började det med att man ville förstå den verkliga effekten av säkerhetsbältet. Till syvende och sist handlar det om att skydda människan. Vi behöver förstå hur bilen fungerar så att vi kan förbättra bilen i nästa generation, säger Malin Ekholm, civilingenjör och chef för Volvo Cars Safety Centre.

Och här kommer vi då in på frågan om hur Volvo jobbar med biomekanik idag. I korthet innebär processen att data hämtas in från olycksplatsen för att ge så många svar som möjligt på vad som orsakade olyckan och vilka skador bil och personer åsamkades. Sedan bearbetas detta ytterligare.
-Vi har ett krocklabb där vi med en väldig precision kan köra två bilar mot varandra och då kan vi sätta in våra krockdockor i bilarna och mäta signalerna och jämföra det med de skadekriterier vi har i vår databas för den typen av olyckor, säger Ekholm.
Ekholm beskriver också att om olyckan inte handlar om en kollision bil till bil, så är Volvos anläggning byggd så att det finns möjlighet att flytta ut bilen ur krocklabbet och där finns en bergvägg, grusvägar, en sjö och diken där fingerade olyckor kan studeras.
-Därifrån kan vi rekonstruera det som händer på fältet, plocka in det till de krockdockor och verktyg vi har i det fysiska labbet för att sedan plocka in det i de virtuella beräkningarna där vi också har en så människolik representation som möjligt, säger Ekholm.

Och i den virtuella världen kan sedan bland annat hastighet, storleken på personer som färdas i bilen och kollisionsvinkel varieras.
-Så det blir en lång kedja som börjar med vad som händer på fältet, översätta det till våra mätverktyg i krocklabbet och sedan jobba tillsammans med mekaniker och konstruktörer för att förstå hur och vilka steg vi ska ta i nästa tekniska plattform för att ta oss vidare, säger Ekholm.

Bilförarens koncentration ska följas
Så framöver då, vad är det som kommer inom bilsäkerhet och biomekanik? Enligt Malin Ekholm handlar det om vidga synen än mer på vad som hjälper bilförare. I sammanhanget beskriver Ekholm människan som en otroligt bra bilförare – ”ögonen, hjärnan och motoriken är kompetenta verktyg när man är på sin bästa plats i livet”. Men global data – bolaget använder information från USA, EU och Kina, samt sin egen databas – visar, enligt Ekholm, en tydlig problemställning för bilförare. Och det handlar om hur vi mår och hur vår koncentrationsförmåga är vid varje enskilt tillfälle.
-Det har tidigare talats mycket om hur alkohol och mobiltelefoner påverkar körning, men det kan också vara att du glömt din bröllopsdag, fått ett dåligt besked hos läkaren eller har barn som ska hämtas på dagis och du är sen. Det finns så otroligt många saker som påverkar oss som människor, säger Ekholm.

Det låter nästan som om ni talar om att försöka utröna hur föraren mår psykiskt, om den har grubblerier eller liknande under körning?
-Vi har kommunicerat att det vi kommer att jobba med är en sensor i bilen som kommer att ingå i vår nästa bilplattform som lanseras om ett par år. Sensorn är en kamera men den finns inte där för att filma men med hjälp av ögonrörelser, huvudrörelser och andra triggindikatorer kan rörelser omsättas i en tolkning i huruvida du är koncentrerad på att framföra fordonet eller inte. Och då kan man ju öka förarstödssystemen och i slutänden kan det bli så att bilen stannar automatiskt och tillkallar hjälp automatiskt. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte riktigt ännu men det är det vi jobbar med i vår forskning och utveckling, säger Ekholm.

Försvarsmakten: ”Alla hjälpmedel som bidrar är värdefulla”
Vad säger då Försvarsmakten? Ja, när det gäller exoskelett är det ett område som myndigheten följer. Och det är kopplat till frågan om hur mycket en soldat ska kunna bära – både utifrån soldatens egen fysik och med eventuella hjälpmedel.
-Även om saker blir lättare bär vi fortfarande väldigt mycket, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Men lösningen behöver nödvändigtvis inte vara ett exoskelett.
-Det kanske ska rulla någon liten autonom markfarkost bredvid gruppen som bär packningen, säger Stridh.
Ovan nämns också att fältmätningar bedöms bli allt mer aktuella inom biomekaniken. Är det något för Försvarsmakten?
-Vi har intresse av att se till att våra soldater under utbildningen, eller annan tjänstgöring, inte blir skadade. Alla hjälpmedel som bidrar till att de bygger upp sin förmåga och vidmakthåller den är värdefulla, säger Stridh.

Hur är det då med frågan om att använda sensorer för att fånga upp en människas status i olika situationer? Enligt Försvarsmaktens forskningschef finns det forskningsprojekt kopplat till myndigheten med virtuella miljöer där syftet är att användare med hjälp av exempelvis ögonrörelser ska kunna få olika information presenterat för sig.
-Det är viktigt givet den med väldigt hög hastighet ökande informationsmängden. Informationen behöver presenteras och då måste det finnas något som känner av vad soldaten, eller specialistofficeren eller vem det nu kan vara, för tillfället är intresserad av. Och vi har ju hjälmsikten i flygvapnet som presenterar det som man tittar på, säger Rickard Stridh.

Människors kroppsrörelser in i globala positionssystem

Motion capture-tekniken har varit omtalad inom film- och nöjesbranschen. Men den är också på väg att flytta utomhus och kopplas till globala positionssystem och användning vid forskning och i militära sammanhang.
Abba gör comeback med hjälp av tekniken. På samma sätt fick filmen Avatar stor uppmärksamhet när metoden användes där för över tio år sedan. Men utvecklingen inom motion capture, eller mo-cap som det ibland kallas, har inte stått still. I korthet handlar grundtekniken om ett system av kameror och markörer – markörerna klistras på kroppsdelar eller andra objekt som kan följas av kamerorna – och utifrån det skapas en tredimensionell inspelning.


Och tekniken har fått uppmärksamhet i just nöjes-, film- och dataspelsbranschen. Men den används också inom produktutveckling och forskning. I det senare fallet bland annat i den tvärdisciplinära verksamheten vid Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. Föreståndare för anläggningen är Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik, och hon ger ett exempel på användning.

– När arkeologer hittar något som liknar ett svärd vid sidan av mänskliga kvarlevor kan de vara intresserade av att veta hur stor någon behövde vara för att orka svinga svärdet och åsamka en viss skada. Genom att bygga en kopia av svärdet och låta en person svinga det och mo-capa rörelsen så går det analysera hur axelbred användaren kan tänkas ha varit, säger Gullberg.

Men det är inte bara arkeologer som har nytta av tekniken. Även vid språk- och beteendeforskning används den.
– Jag vill gärna sätta markörer på folk när de talar och gestikulerar så att jag kan få en precis bild över hur rörelsemönster ser ut i förhållande till tal, säger Gullberg.

Italienare vs svenskar – vem gestikulerar mest
– Det finns föreställningar om hur svenskar rör sig och gestikulerar jämfört med italienare till exempel. Men om man gör en mo-cap-inspelning av en italienare och en svensk så ges väldigt precisa uppgifter kring hur mycket de rör sig, hur stora gesterna är och hur snabba gesterna är. Vi får en mycket mer detaljerad bild av något där folk bara tycker en massa saker, och det vill vi gärna kvantifiera och räkna på. Då får vi lite mer konkreta uppgifter, säger Gullberg, som tillägger att resultatet av den forskningen är att ju mer upphetsad en person är, desto mer gestikulerar personen. Och det gäller svenskar precis lika mycket som italienare.

Illustration: Anna Fridh

– Om man talar med väldigt stark röst så är ofta gesterna också mycket intensivare och det gäller också både svenskar och italienare, säger Gullberg.

Var ligger då framkanten när det gäller motion capture-teknik idag? Ja, enligt professor Gullberg handlar mycket just nu om att få till inspelningar där detaljer syns väl. Till exempel fungerar tekniken bra för att studera hur en hand rör sig i relation till övriga kroppen. Men det är svårare att studera detaljer, som hur ett finger rör sig i förhållande till ett annat. Ännu svårare är det att studera ansiktsuttryck.
– Så att komma åt detaljerna i rörelsemönster, det är väl egentligen det som är den riktigt stora utmaningen för närvarande, säger Gullberg.

Ett sätt att försöka lösa de här svårigheterna går ut på att kombinera motion capture med högupplöst video. Till det kommer också användandet av artificiell intelligens och maskininlärning.
– Det är framkanten, en kombinationen av motion capture och artificiell intelligens när det gäller just ansiktsigenkänning, säger Marianne Gullberg.

En annan aspekt som nu kommer handlar om intresset för att kunna fastställa var ovan nämnda markörer finns i förhållande till en geografisk punkt. Tidigare har fokus främst varit på var markörerna finns i förhållande till varandra. Kopplat till den här utvecklingen bedöms också mo-cap-systemen utvecklas mot att bli mer mobila och på sikt också fungera allt bättre i utomhusmiljö.

Från OS-medaljer till militära drönare
Hur motion capture kan användas inom försvar och säkerhet är något som har diskuterats under ett antal år. Och som exempel finns uppgifter om att brittiska armén sätter tekniken i samband med utbildning och tredimensionell visualisering. Och det är ett användningsområde som också professor Gullberg bedömer som troligt.
– Det som ligger nära till hands att tänka sig är en kombination av motion capture och virtuell verklighet för att skapa övningssituationer. Man kan tänka sig en inspelning där någon rör sig på ett aggressivt sätt, och sedan rör sig samma individ på ett mer undfallande sätt, och sedan stoppas det in i en miljö och där kan säkerhetspersonal öva på hur detta ska bemötas, säger Marianne Gullberg.

Illustration: Anna Fridh

Ett bolag i Sverige som arbetar med teknik för motion capture är Qualisys som utvecklar egna digitala kameror och egen programvara för att göra 3d-rekonstruktioner.
– Vi kan mäta under väldigt svåra förhållanden, under vatten, utomhus och vi kan göra mätningar där det finns kraftiga magnetfält, säger Fredrik Müller, chief strategy officer på Qualisys.

Enligt Müller finns det flera olika utvecklingsspår inom motion capture för närvarande. Något som flera aktörer tittar på är om det går att använda motion capture utan de markörer som idag sätts på de objekt som ska mätas. I det fallet studeras om det går att göra rekonstruktioner utifrån råvideodata. Och här nämner Müller att det finns intresse att mäta hur elitidrottare rör sig under pågående tävlingar, som under ett VM eller ett OS.
– Det går ju inte att sätta mätpunkter på människor när de tävlar. Men ur ett forskningsperspektiv får man inte alltid samma rörelsemönster under kontrollerade labbförhållanden som i en tävlingssituation, säger Müller, som en förklaring varför möjligheten nu efterfrågas.

En annan fråga som länge varit närvarande när det gäller utvecklingen av motion capture-system är dess kapacitet utomhus.
– Det är inte lätt att mäta utomhus men vi har tekniska lösningar för att göra det bättre och idag har vi lösningar som används utomhus. Vi har haft några case när det gäller drönarutveckling som är kopplade till militära tillämpningar där det finns önskemål att kunna mäta på drönarna när de flyger utomhus i en ganska stor mätvolym, säger Müller.

Och här tar han också upp att det finns ett ökat intresse för att se var markörerna finns i ett geografiskt perspektiv.
– Ja, det tror jag har att göra med de militära tillämpningarna, säger Müller.
– När det gäller träning och simuleringar för säkerhetstillämpningar – det har vi gjort ganska långt tillbaka i tiden i vr-miljö (virtual reality) – men då har det varit i en ganska begränsad mätvolym, i labbmiljö. Nu skulle det kunna kopplas det till en global gps-koordinat och man gör mo-cap inom en relativt stor yta, låt säga 100 gånger 60 meter, och människor kanske rör sig i det området och då kanske man vill koppla det till var det är på ett övergripande plan, säger Müller.

Men Müller ser fler tänkbara militära användningsområden.
– Jag tror kanske framför allt på att utveckla och validera kontrollalgoritmen hos drönare och för att testa styr- och regleralgoritmerna under kontrollerade förhållanden vid utveckling av undervattensfarkoster, säger Müller.

På sikt tror Müller också att mätningar liknande de som görs på elitidrottare kommer att kunna ske på militär personal. Det skulle kunna vara hur en soldats uthållighet och rörelse är kopplat till extern utrustning som ryggsäck och liknande.
Och så även inom träning och simulering.
– Det har pratats under många år om att använda spelmotorer och göra varianter av spelmotorer som kan användas för olika scenarier kring hur soldater agerar. Skillnaden nu jämfört med för tio år sedan är att saker kan göras mer realistiskt och med bättre grafik. Det är inte nytt men förfinat och förbättrat och det görs av många på den militära sidan idag, säger Fredrik Müller.

Användning i metaverse
Generellt tror professor Marianne Gullberg att motion capture kommer att användas mycket inom undervisning. Samtidigt är hon tydlig med att det just nu är svårt att bedöma utvecklingen inom området.
Inte minst är det kopplat till den så kallade metaverse-trenden som är något som allt fler teknikbolag talar om och vill förhålla sig till. I korthet brukar metaverse beskrivas som en slags internetvärld i tre dimensioner där människor ska kunna tillbringa tid, arbeta och förströ sig. Tanken har funnits länge men har fått förnyat bränsle på sista tiden, inte minst efter att Facebook hösten 2021 meddelat sitt namnbyte på ägarbolaget till Meta.
– Det handlar om att röra sig i någon form av virtuellt universum och interagera med den virtuella miljön. Det är oklart exakt hur de tänker men jag är övertygad om att vi kommer att se någon form av sådana här mo-cap-system som är bärbara och jag tror att det är sociala medie-företag och underhållnings-, spel- och filmbranschen som driver utvecklingen framåt, säger Marianne Gullberg.

Försvarsmakten: Stora behov i underrättelseanalys
Från Försvarsmakten är bedömningen att motion capture-tekniken kan vara intressant. Det ena gäller det som nämns ovan kopplat till träning och övning i olika virtuella miljöer. Vid sidan av det ser myndigheten också ett möjligt intresse på teknikområdet i de fall den skulle kunna användas utan markörer. Ett skäl till det är att Försvarsmakten bedömer att det framöver kommer att finnas betydligt fler sensorer som myndigheten har tillgång till.
– En viktig del blir då att översätta den enorma mängden inkommande data till information. Och då kan det här vara ett verktyg. Det kanske är en kamera som spanar efter drönare som ska känna igen olika mönster, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Och när det gäller bildanalys överhuvudtaget ser Stridh att behoven är, och kommer att bli stora för försvars- och säkerhetsmyndigheter framöver.
– Inte minst inom underrättelseanalysen, där det handlar om att kunna känna igen olika mönster. Det behöver inte vara en människa, det kan vara ett fordon eller något annat som finns i en bild, säger Rickard Stridh.

Avancerade drönare ökar hotbilden från antagonister

Det första överljudsbatteriflygplanet och lantbrukare som behöver anlita kvalificerade bildanalytiker. Drönarutvecklingen leder till ökad användning i näringslivet. Men också ett ökat hot från antagonister som lättare kan utmana etablerade samhällen.

– Det behövs ett stort regelverk för drönare på den civila sidan. Men desto mer sårbar blir man från de som arbetar utanför regelverket, säger Tomas Melin, teknologie doktor och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det handlar om den nu snabba utvecklingen inom drönarområdet. En följd av det som Melin nämner är att ”etablerade” aktörer, en stat eller ett samhälle som försöker efterleva regler och internationella överenskommelser, kan komma att få allt svårare att försvara sig från angrepp från mindre aktörer.

– Det blir mycket lättare att driva en asymmetrisk krigföring. För helt plötsligt har man tillgång till en väldigt avancerad teknik, som om man ska följa säkerhetsreglerna, blir dyr och lite besvärlig att hantera. Men den som struntar i regler kan göra väldigt mycket nu, säger Melin, beträffande de allt bättre drönarna.


Melin vill inte gå in på alla detaljer kring hur dessa kan utnyttjas av antagonister. Men han nämner att IS i Syrien har använt quadkoptrar, drönare med fyra rotorer, för att bära sprängämnen som släpps.


Och den kommande användningen handlar mycket om hur tekniken utvecklas. Enligt Melin finns det ett antal ”framkanter” när det gäller teknik för drönare. En del handlar om att batterierna blir bättre vilket ger drönarna ökad prestanda när det gäller bland annat flygtid.


På motorsidan är de elmotorer som används redan nu ganska bra och håller en verkningsgrad, det vill säga förhållandet mellan nyttiggjord energi och den energi som tillförs motorn, på runt 98 procent. Däremot kommer tekniken att utvecklas mer när det gäller så kallad effektdensitet, enligt Melin. Det handlar då om att motorerna kommer att kunna ge fler kilowatt, alltså större effekt, per kilo.
Kort och gott: motorerna blir starkare men väger mindre.

Illustration: Anna Fridh


– Framför allt blir det snabbare och mindre saker. Det är inte orimligt att vi kanske snart ser det första överljudsbatteriflygplanet. Men det kommer att vara litet i så fall, säger Melin.

Hur skulle en sådan farkost kunna användas?

– Det är bara fantasin som sätter gränser. Men det är ju vid alla typer av lite längre leveranser som ska ske lite snabbare, säger Melin.
Försvars- och säkerhetsmässigt ser Melin uppenbara tillämpningar inom en rad områden för just detta. Både vad beträffar eget försvar, och på antagonistsidan. Som exempel nämner Melin användning som små kryssningsrobotar, det vill säga en styrd robot med en stridsdel. Men även användning som sensorbärare.

– Någon kanske säger ”vi behöver ha en videokamera över Gotska Sandön. Nu.” Och ja, då kan man faktiskt få det, säger Melin.

”Kapprustning” i kurragömma
– Elektrooptiska sidan, det som är vanliga bild- eller videokameror, blir bättre. Det drivs mycket av mobiltelefonutvecklingen där de stora drakarna konkurrerar om att göra bättre kameror vilket gagnar drönarbranschen, säger Melin.
Melin beskriver statusen idag som att de flesta så kallade multikoptrar har en kameragimbal – alltså en specifik enhet där kameran är monterad. Där bedöms nästa steg vara att gimbalen försvinner och istället monteras flera kameror ”fritt” på drönaren vilket skulle ge lägre vikt och enklare tillverkning.


Vidare säger Melin att ir-sensorer, alltså detektorer som ofta används för att upptäcka gömda värmealstrare, blir allt bättre. Likaså multispektrala kameror – alltså elektrooptiska kameror som fotograferar och ger bilder som vi människor kan uppfatta. Men kamerorna har också känslighet för vissa våglängder som ligger både över och under vårt synliga spektrum. Det finns redan nu kameror för jordbruket som kan visa att en specifik markplätt saknar någon typ av substans, eller gödning, med följd att lantbrukaren kan tillföra det som behövs till just den ytan.


Multispektrala kameror kan också användas vid sökning efter personer i terräng.
– Där är en ir-kamera bra. Men med en multispektral kamera kan man se kläder, även om de är gröna så ser de helt annorlunda ut än växtlighet. Och när sökning sker efter väldigt specifika saker, polisen kanske letar efter mässing, alltså patronhylsor, ute i skogen, då kan de ha en kamera som bara tittar efter de våglängder som mässing reflekterar, säger Melin.

Och militärt leder det givetvis till användningsområden. Bland annat när det gäller att hitta den aktör som vill uppträda dolt.
– Kamouflage blir en mycket svårare uppgift och kamouflaget blir dyrare och dyrare. Det blir en kapprustning, säger Melin.

Melin nämner vidare att aktörer som tullmyndigheter skulle kunna ha användning av tekniken. Istället för att ha en tullstation då bilar rullar på ett fartyg skulle drönare kunna flyga längs en motorväg och filma med en multispektral kamera. Och kanske kunna upptäcka vilken last aktuella fordon har.

Illustration: Anna Fridh

Och när kommer det här att finnas i praktiken?
– Det som jag nämner om bönderna finns som produkt idag. Och det om övervakning, ja det är i pipen, det kommer att komma, säger Melin.
Och enligt Melin leder det till en påverkan på samhället på ett övergripande sätt. En tydlig utveckling är att det kommer att bli mer information snabbare i alla processflöden.
– Då kommer utmaningen att vara att veta vad man ska göra med all den här informationen, säger Melin.

Och vad är svaret på det?
– Ja, till en början kommer det att behövas nya yrkesroller. En bondgård behöver använda en bildanalytiker som tittar på flygbilderna över skogen eller jordbruket. Det behöver kanske inte vara bonden själv men en sådan tjänst behöver finnas, säger Melin.

En annan utveckling utanför de enskilda luftfartygen kommer att vara den så kallade svärmteknologin. Det innebär att flera luftfarkoster samverkar mot ett gemensamt mål, alltså att något ska göras simultant från olika platser. Det kan handla om att lyssna efter buller eller för att undersöka vindprofiler, (vindstyrka på olika höjder), för att veta hur en vindkraftspark ska optimeras.

– Till slut kommer allt detta att landa i ett luftrumskoordinerinsgsproblem. För man vill ju inte att drönarna ska krocka med varandra, och framför allt inte med ett bemannat flygplan, säger Melin.

Och här är insikten att det inte kommer att kunna vara flygkontrollen vid Arlanda som ska hålla koll på tusentals drönare över Stockholm. Istället måste det vara en automatisk funktion som sköter det utifrån fastställda regler.
Exakt när det här händer är svårt att veta. För även vid sidan av teknikutvecklingen finns en ekonomisk verklighet att beakta.
– Det finns ju en konkurrens med markrobotar för du kan ju lika gärna ha en rullande robot som levererar pizza. Och en rullande robot har vissa fördelar, går den sönder kan den bara stanna. Allt ska också konkurrera med en vanlig marktaxi, säger Melin.

Kina bra på teknik – Ryssland tysta om vad de gör
Internationellt är många kinesiska företag bra på tekniken på kretsnivå. Men hittills bedöms den amerikanska försvarsmakten vara den som är bäst på att tillämpa tekniken.
– Det händer också mycket i Ryssland men de är betydligt tystare kring vad de faktiskt gör. Men vi vet att de gör saker, säger Melin.

Vad gör Ryssland?
– Det man kan förvänta sig, det handlar mycket om sensorsystem, de vill ha in mer och bättre information i beslutskedjan tidigare, säger Melin.

Melin säger också att EU försöker skapa ett regelverk kring drönare.
– Det är inte perfekt men nu kan aktörer börja ta ställning till en lagstiftning. Om man jämför med flyg i övrigt så måste det finnas ett underhållsprogram och du måste kunna köpa reservdelar på rätt sätt och säkerställa att det finns reservdelar. Det måste finnas testmetoder som är standardiserade för exempelvis batterier, säger Melin.

Illustration: Anna Fridh

Och det saknas idag?
– Ja, det pågår mycket arbete att få till det men det saknas till stora delar, säger Melin.


När det gäller drönare inom säkerhets- och försvarsområdet är Melins bedömning att användningen kommer att öka väsentligt framöver. Han säger också att hittills har det som avses, när det talas om drönare, handlat om fjärrstyrda luftfartyg.
– Det är egentligen en människa som styr en robot en bit bort som gör något, en utsträckt arm eller en kikare som kan hållas väldigt högt, säger Melin.
– Men till slut slår man in i en etisk gräns när man börjar prata om en hög grad av autonomi. Med vapensystem med hög autonomi är risken att man har ihjäl någon man inte avser ha ihjäl. Och då blir det ett folkrättsbrott och ett etiskt problem. Det är något man måste fundera på om man släpper i väg kontrollen för långt, säger Tomas Melin.

Centralt teknikområde
– Det är ett oerhört viktigt område. Drönarna blir mindre och lättare, får längre flygtid, bättre batterier och bättre kameror. I och med allt detta så blir de också mer robusta och svårare att störa ut, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Att drönare fått ökad uppmärksamhet senaste tiden är klart. I januari 2022, i samband med det spända läget mellan Ryssland och en stor del av västvärlden, gjordes drönarobservationer ovanför svenska kärnkraftverk. Användning av drönare har också fått uppmärksamhet i krigen i Ukraina och Nagorno-Karabach. Och just i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach som ägde rum hösten 2020 har det bland annat beskrivits i foreignpolicy.com om hur förhållandevis billiga drönare spelade en roll.
– Det är en utveckling som förändrar stridsmiljön, säger Stridh.

Rickard Stridh, Försvarsmakten

När det gäller att använda flera drönare i grupp, så kallad svärmteknologi är Försvarsmakten något avvaktande ur ett tidsperspektiv.
– Vi har projekt inom svärmteknologi och det är intressant. Är de flera så är de svåra att slå ut och de kan också bygga upp en bättre sensorbild. Tekniken kommer, den är tillgänglig och det handlar om att lära sig använda den. Men den får nog utvecklas lite till, säger Stridh.

Och just detta – att lära sig hur kommande teknik ska användas i praktiken – är något som Försvarsmaktens forskningschef Rickard Stridh tycker är viktigt att poängtera oavsett teknikområde.
– Generellt är det viktigt att det framkommer att teknikutvecklingen går ofantligt fort och vi strävar efter att ha koll på den utveckling som sker. Vi kan inte kunna allt. Men det viktiga är att veta vad vi vill göra med respektive teknik så att vi gör rätt saker, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Företag och ekonomi måltavla i statliga konflikter

Cyberattacker, krigshot och migrantkris har på senare tid fått uppmärksamhet då främmande makt agerar för att påverka andra staters politik. Men påverkan där näringslivet utnyttjas i kampen har inte fått samma uppmärksamhet, enligt expertis.

Gråzon – eller hybridkrig som det ibland benämns – är ett tillstånd mellan krig och fred. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, handlar det om att en angripare genomför ”antagonistiska aktiviteter” som inte ska uppfattas som krigföring. Det kan vara desinformation, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare samt cyberangrepp och fysiska sabotage. Sommaren 2019 skrev Säkerhetspolisen, Säpo, i ett pressmeddelande att främmande makt – främst Ryssland och Kina – agerar i gråzon och att Sverige ”på daglig basis” utsätts för angrepp.
Och under slutet på 2021 och inledningen på 2022 har händelser som kan betraktas som hybridkrigföring diskuterats på hög nivå inom EU. Exempelvis handlar det om att Belarus har, som utrikesdepartement skriver, ”uppmuntrat till illegal migration till EU via landets EU-gräns och därmed försatt tusentals människor i ett mycket utsatt läge”. Vidare sägs att det har gjorts i syfte ”att påverka EU”.

  • Både Ryssland och Belarus har visat hur mycket man kan åstadkomma utan att starta krig. Vad Belarus gjorde i och med migrantkrisen var att skapa otroligt stor oro och kaos i Europa och naturligtvis stora utgifter för de länder som drabbades. Men det är jättesvårt för länderna i fråga, EU och Nato att svara på det som inte har med traditionell krigföring att göra, säger Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI.

”Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte”

I december 2021 kom sedan Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i hur landet tycker Nato ska tillåtas arbeta i framtiden. Innan dess hade Ryssland placerat tiotusentals soldater vid gränsen mot Ukraina.

  • Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte. Det finns mycket de kan åstadkomma utan att gå över gränsen och det är det Ryssland visar nu. Det skadar Ukrainas ekonomi, som redan är skakig, eftersom investerare och penningmarknaden blir nervös bara av soldaterna är där, säger Braw.




Företag utsatta av hybridhot

Men vid sidan av hur stater agerar för att skada omvärlden och ekonomi tycker Elisabeth Braw att företagens roll och utsatthet inte belysts i samma utsträckning. Exempelvis när företag i väst utsätts för bojkott eller påtryckningar från Kina.

Det är allt större spänningar i världen. Men världen är också baserad, särskilt de senaste 30 åren, på väldigt tät handel mellan länder. Så alla spänningar får mycket stora konsekvenser för näringslivet, säger Braw, som i oktober 2021 utkom med med boken The Defender’s Dilemma som handlar om internationell handel och säkerhetspolitik.

Enligt Braw har vissa stater, exempelvis Kina, som strategi att flytta mellanstatliga konflikter till motståndarlandets näringsliv. Ett exempel gäller svenska H&M.

H&M är väl det minst politiska företag man kan föreställa sig. De tänker ju inte på geopolitik när de gör kläder men ändå straffas de, säger Braw.

Det handlar om frågan som var aktuell under 2021 där flera företag – H&M, Adidas, Nike och Burberry – ställt sig kritiska angående bomull från den kinesiska provinsen Xinjiang efter uppgifter om att leverantörer där använder tvångsarbetare. Kina har förnekat uppgifterna och företagen har på olika sätt straffats med bojkott i landet.
Ett annat exempel är relationen mellan Kina och Australien. Efter att Australien ställt sig bakom en oberoende utredning om coronavirusets (covid-19) ursprung uppmanande Kina till bojkott av flera australiensiska varor.

Också det svenska telekombolaget Ericsson har varit i fokus. Efter det svenska beslutet att kinesiska Huawei inte får vara med i 5g-näten i Sverige bedömer Ericsson att de kommer att få det tuffare att sälja vissa produkter i Kina. Detta enligt bolagets delårsrapport för det andra kvartalet 2021.





Vad vill Kina uppnå?

  • Västs ekonomi är beroende av att våra företag kan fortsätta exportera och ha verksamhet i hela världen och särskilt i Kina. Det gör oss väldigt sårbara för kinesiska påtryckningar. Så budskapet är: ”gör som vi säger annars kan vi straffa era företag”, säger Braw.




Bild: Elisabeth Braw
Elisabeth Braw

Men är det inte skillnad här – i det första fallet har klädföretagen delvis tagit politisk ställning. Och i de andra exemplen är det statliga beslut som sedan påverkar företagen?

  • H&M och andra företag som ingår i Better Cotton Initiative har länge försökt förbättra arbetsförhållandena för bomullsarbete, fast de aldrig talat på något aggressivt sätt om problemet med straffarbete för uigurer inom bomullsbranschen i Xinjiang. I mars 2021, efter ytterligare en rapport om problemet, lade H&M ut ytterligare ett ganska vagt uttalande och det användes som förevändning för en bojkott. Den verkliga förklaringen är sannolikt istället att Kina ville hämnas på västländers sanktioner mot Kina till följd av Kinas behandling av uigurerna, säger Braw.



”Nationell säkerhetsfråga för regeringen”

Vid sidan av Kina nämner Braw Ryssland och Iran som aktörer inom gråzonen. Dock säger Braw att Rysslands svagare ställning inom internationell handel gör att landet inte har samma makt att påverka genom bojkott. Istället tror Braw att Ryssland, och i viss mån Iran, fokuserar på metoder där de traditionellt är starkare – inom desinformation och cyberangrepp.
Förutom ovan nämnda metoder säger Braw att näringslivsinriktad påverkan och gråzonsproblematik kan ske genom att före detta politiker i väst rekryteras till företag som är närstående ryska eller kinesiska staten. En annan metod där näringslivet används för att påverka en befolkning är sponsring. (Se faktaruta).




När det gäller gråzonsproblematik inom handel och säkerhetspolitik – vad måste Sverige hålla ögonen på?

  • Vi som västländer är öppna samhällen och därför är det lätt för andra att komma åt oss genom medel som inte är krig. Kina vill dominera men vi som demokratier kan inte lägga oss ned när det gäller vad vi står för, så därför tror jag att situationen kommer att förvärras. Jag ser ingen lösning den närmaste framtiden, säger Braw.
  • Det svenska näringslivet är internationellt inriktat i en utsträckning som få. Många företag har lyckats utomlands och det är fantastiskt bra för Sverige men det är också ett orosmoment, säger Braw.
  • Regeringen måste inse att de här företagen är i en jättesvår situation. Om de inte får uppbackning från regeringen, hur ska de klara sig när ett annat land ger sig på dem? Regeringen måste inse att det är en nationell säkerhetsfråga, säger Elisabeth Braw.




Fakta: Gråzonsproblem och hybridkrigföring – exempel på metoder

När Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kortfattat beskriver vilka metoder som en angripare kan använda i samband med gråzonsaktiviteter eller hybridkrigföring nämns följande exempel:

* politisk påverkan * manipulering av marknader * desinformation * informationspåverkan * stöd till ytterlighetsrörelser * maktdemonstrationer * illegal underrättelseinhämtning * hot och påtryckningar mot beslutsfattare * cyberangrepp och fysiska sabotage.

Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI, nämner specifikt några metoder.

Påtryckning genom olika delar av befolkningen. Före detta topp-politiker i väst rekryteras till företagsstyrelser eller andra näringslivsuppdrag i exempelvis Kina eller Ryssland.

  • Om ett land har som strategi att försöka försvaga våra länder är det ett jättesmart sätt – betala en bra ersättning till före detta politiker för att de ska sitta i styrelsen, eller ha ett annat uppdrag, så ser man plötsligt respektabel ut. Det är så ett antal ryska och kinesiska företag fungerar och det är inte olagligt, säger Braw.

* Sponsring av kändisar.

  • Det är också lagligt. Exempelvis Huawei sponsrar artister och idrottsutövare. Men vilken inverkan har det på vårt samhälle? Jag tycker man måste ställa sig frågan vilket ansvar artister och kändisar inom sport har. För om de blir ett företags ansikte utåt så kan de hjälpa till att försvaga våra samhällen, säger Braw.

* Små förändringar av omtvistade gränser.

  • Till exempel Kina har långsamt byggt nya öar i Sydkinesiska havet. Kina har gjort samma sak vid gränsen mot Bhutan. Ryssland har gjort det vid gränsen mot Georgien, säger Elisabeth Braw.

Källa: FOI och Braw.

Teknik och nya samarbeten styr framtidens säkerhetspolitik

Ny teknik och relationen mellan stora stater som USA, Kina och Ryssland. Det kommer att prägla internationell säkerhetspolitik framöver, enligt expertis. Samtidigt nämns en ännu starkare trend: länder i snabbt sammansatta allianser samarbetar militärt och civilt utanför EU och Nato.

Kanske är det Nato, North Atlantic Treaty Organization, som dyker upp som första tanke när försvarsallianser diskuteras. Organisationen, som först kallades Atlantpakten, bildades efter andra världskriget för att länder på båda sidor om Atlanten – USA och Kanada samt tio länder i Västeuropa – skulle motverka hotet från dåvarande Sovjetunionen och senare Warszawapakten. Även om Nato förändrats och nu även sysslar med krishantering och har 30 medlemmar finns grundstenen kvar: Artikel 5 – ett angrepp på en medlemsstat räknas som ett angrepp på alla medlemmar.

Och frågan om Nato är i början på 2022 mer än aktuell. I december 2021 kom Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i Natos utveckling.

  • Ryssland har framställt krav på att Nato inte ska få utvidgas något ytterligare och det skulle vara en ruptur för den europeiska säkerhetsordningen där stater har rätt till att fatta sina egna säkerhetspolitiska vägval, säger Zebulon Carlander, säkerhetspolitiskt programansvarig på Folk och Försvar.
Boken: Vägval – Framtiden för svensk säkerhet

Samtidigt bedömer Carlander att det nu utvecklas en ny typ av internationella samarbeten.

  • En trendspaning är att vi kommer att se mer och mer av så kallade ”koalitioner av villiga”, det är lösare och mer nischade samarbeten där ett fåtal stater går samman för att lösa ett problem eller hantera en fråga säger Carlander.

Carlander kom under hösten 2021, tillsammans med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef vid Försvarsmakten, ut med boken ”Vägval”. Där beskriver Claesson och Carlander, själv deltidsanställd skyttegruppchef i armén, olika strategiska vägval som Sverige behöver göra relaterat till ny teknik och samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitik.

  • Vi ser ett växande intresse för internationella samarbeten generellt. Framförallt i vårt närområde ser vi ett växande kluster av olika initiativ och nischade samarbeten, säger Carlander.




Agerar snabbare

Några exempel på europeiska samarbeten som nu växer fram utanför Nato och EU är det franska European Intervention Initiative (EI2) som handlar om att skapa en gemensam strategisk kultur runt säkerhetsfrågor mellan europeiska stater. Ett annat exempel är den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF).

Länder övar tillsammans och med de rätta politiska besluten kan de agera tillsammans. Sverige deltar i båda de här samarbetena och de är exempel på den här typen av ad hoc-lösningar för att lösa ett problem, säger Carlander.
Men samarbetena behöver inte vara militärt betingade och de kan förändras över tid. Ett exempel är The Quad, the Quadrilateral Security Dialogue, som delvis går att spåra tillbaka till räddningsinsatsen efter tsunamin i Indiska oceanen 2004. De ingående länderna – USA, Australien, Indien och Japan – har sedan dess intensifierat samarbetet i takt med att spänningarna med Kina ökat. Våren 2021 genomfördes ett digitalt toppmöte med ledarna för de fyra länderna.

  • Det var en markering för att samarbetet har blivit mycket viktigare, säger Carlander.

Enligt Carlander ger de här samarbetena en ökad flexibilitet för ingående länder jämfört med de administrationstunga Nato och EU.

  • De tillfälliga koalitionerna är användbara för de kan agera rätt fort och komma på plats utan att hantera stora kollektiva beslut. Men jag tror inte att de kommer att ersätta de etablerade strukturerna utan de kommer snarare att komplettera. De mer etablerade strukturerna har en organisatorisk tyngd och storlek som ingen annan kan matcha, säger Carlander.
Zebulon Carlander
Zebulon Carlander

I sammanhanget nämns att EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik också har utvecklats de senaste åren. Ett aktuellt exempel är den europeiska försvarsfonden EDF som EU-kommissionen föreslagit för åren 2021 till 2027. Syftet är bland annat att effektivisera EU:s försvarsteknologiska och industriella bas för att ge EU strategisk självständighet och handlingsfrihet.

Andra viktiga samarbeten för Sverige är exempelvis det med Finland och de med EU och Nato. (Se faktaruta.)

Enligt Zebulon Carlander möjliggör de svenska samarbetena, bland annat, deltagande i avancerade Nato-övningar som kan pågå i större skala än vad som är fallet med enbart nationella övningar.

  • Det kan också handla om att vi vill ha access till teknologi eller underrättelser som kan vara till gagn för vår försvars- och säkerhetspolitik. Sedan kan de här etablerade strukturerna och relationerna vara viktiga i händelse av en kris- eller konfliktsituation för att hantera en plötsligt uppkommen situation, säger Carlander.





På minussidan då, vad finns där?

  • I debatten resoneras om hur samarbeten skapar nya beroenden, om vi åtar oss något som begränsar vår politiska handlingsfrihet i utrikespolitiken och huruvida det påverkar det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Man behöver göra en helhetsbedömning, men tittar man tillbaka för svensk del till kalla kriget, så var det mycket mer känsligt med internationella militära samarbeten då, säger Carlander.

Men det finns en viktig gränsdragning så här långt för Sverige, enligt Carlander. Det är att Sverige inte är med i Nato till följd av organisationens artikel 5 – den ovan nämnda ömsesidiga försvarsförpliktelsen.

  • Så även om vi är en väldigt nära partner till Nato så finns alltid den barriären där för båda parter, säger Carlander.

Vi sidan om nya säkerhetspolitiska samarbeten bedömer Carlander att den snabba tekniska utvecklingen kommer att prägla internationell säkerhet framöver.

  • Jag tycker inte riktigt vi har greppat hur stor den här frågan har blivit i internationell säkerhetspolitik. Stormakterna konkurrerar med varandra om att ligga i framkant när det kommer till utveckling av teknik, exempelvis artificiell intelligens, autonoma system, kvantteknik och 5g-nät, säger Carlander.





Vad kan det här innebära?

  • Det kan innebära att vi får en uppdelad värld mellan olika teknikzoner där en del använder Apple och Ericsson och en annan del Huawei. Det skulle segmentera världen med olika teknikstandarder, säger Carlander.

Bakgrunden här är exempelvis den hårda tonen mellan olika länder när det gäller handel. Sommaren 2021 skrev det svenska telekombolaget Ericsson i delårsrapporten för det andra kvartalet ”Det är dock klokt att räkna med en betydligt lägre marknadsandel i Kina för Networks och Digital Services, eftersom det tidigare beslutet att utesluta kinesiska leverantörer från de svenska 5G-näten kan påverka tilldelningen av marknadsandelar”.

Och mellan USA och Kina råder fortsatta motsättningar sedan 2018 då länderna införde strafftullar på varandras varor. Och enligt Zebulon Carlander flyter försvars-, handels- och diplomatiska frågeställningar generellt allt mer in i varandra.

”Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådann”

  • Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan. Och när det kommer till ”hårda” säkerhetspolitiska frågor brukar försvarets kapacitet och förmåga anses vara något som ger trovärdighet till diplomatin, säger Carlander.

Och på längre sikt kommer det att påverka.

  • Jag tror att den största frågan för internationell säkerhetspolitik är relationen mellan USA och Kina. Exempelvis har USA:s försvarsminister Lloyd Austin sagt att Kina är det dimensionerande hotet för den amerikanska försvarsmakten, säger Carlander.

I mitten på september 2021 dök också det säkerhetspolitiska försvarssamarbetet AUKUS upp. I fokus står en uppgörelse mellan Australien, Storbritannien och USA som gör att Australien får möjlighet att köpa kärnenergidrivna ubåtar av USA. Dessutom innebär den nya säkerhetspakten att de tre länderna ska samarbeta när det gäller ny teknik och cyberfrågor, exempelvis inom kvantteknik och artificiell intelligens.

Och enligt Carlander finns det i den Indopacifiska regionen, alltså området som förenar Indiska oceanen och Stilla havet, ett växande kluster av den här typen av initiativ där den gemensamma nämnaren är att balansera Kina. Dels tidigare nämnda Quad och AUKUS.

  • Det finns också ett par andra liknande konstellationer på gång. Det är en markör för att Indo-Stillahavsregionen är det prioriterade strategiska området för USA. Och det har lett till de här förnyade diskussionerna i Europa om relationen med USA, säger Carlander.




Natos flagga

Frågan är då om traditionella samarbeten som exempelvis Nato, och i viss mån EU, trots allt kan komma att påverkas om fler säkerhetsallianser bildas?

  • Ja, på sikt kan den risken absolut finnas. Men jag tror att ledande aktörer som USA är måna
    om att inte underminera etablerade organisationer som Nato. Men för svensk del är utvecklingen
    av de minilaterala samarbetena likväl betydelsefullt och inte helt okomplicerat. Deltagande där kan ge oss större inflytande samtidigt som vi som en liten stat har ett intresse i att dialog och beslut sker inom ramen för större multilaterala strukturer, säger Zebulon Carlander.




Fakta: Sveriges internationella försvarssamarbeten

Den svenska regeringen delar upp de internationella samarbetena i bilaterala, det vill säga samarbeten som sker mellan två parter, och multilaterala samarbeten, vilka sker mellan flera aktörer.

Enligt regeringen är samarbetet med Finland det ”mest långtgående” när det gäller de bilaterala. Övriga samarbeten som nämns i det sammanhanget är de med ”grannländerna i Norden och Östersjöregionen”. Också samarbetena med Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA ses som viktiga.

Bland de multilaterala försvarssamarbetena räknar regeringen upp det med EU som viktigt. Även European Intervention Initiative (EI2), Joint Expeditionary Force (JEF) samt Nato betraktas som viktiga.

Dessutom nämns Framework Nations Concept (FNC) som leds av Tyskland och rymmer projekt relaterade till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Även Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet där det sedan 2018 finns en vision om att samarbetet ska stärkas, tas upp. Vidare listas Norra gruppen som startades av Storbritannien 2010 och där de nordiska och baltiska länderna tillsammans med Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland diskuterar gemensamma frågor.

Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), ett samarbetsorgan med 57 länder, nämns. I OSSE medverkar samtliga europeiska stater, USA, Kanada och länder i Centralasien. Verksamheten handlar om säkerhet i brett perspektiv: militär rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Källa: Regeringen.se.

Läs gärna mer om skillnaden mellan försvarssamarbeten och materielsamarbeten.

Armén i fokus när människan ska stärkas

Etiska frågor kommer att behöva lösas nu när människor och soldater kan ”förstärkas”. Antingen med tekniska yttre hjälpmedel eller med biologiska ingrepp. Men på ett eller annat sätt kommer det att ske – och utvecklingen går snabbt inom flera teknikomården.

Vi kan få det avklarat direkt. Ett av de vanligaste exemplen på mänsklig förstärkning har det arbetats med i decennier – redan på 1960-talet arbetade det amerikanska bolaget General Electric med att öka människors styrka och uthållighet med så kallade exoskelett. Ett exoskelett kan vara passivt och med hjälp av exempelvis stag och fjädrar avlasta höft- och knäleder hos en soldat vid tunga lyft och bärmoment. Exoskelett kan också vara aktiva och då finns någon typ av motor som ger ytterligare hjälp. Men hur är läget för den här tekniken som det talats om så länge i militära sammanhang.

– Man kan ju titta på vad andra försvarsmakter har. Och de passiva exoskeletten är i viss mån någorlunda i bruk för speciellt utvalda för att kunna avlasta då mycket ska bäras. Det är ett exempel där tekniken är så pass mogen att den faktiskt går att använda, säger Britta Levin, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Levin trycker lite extra på att det inom bioteknologin, och inom det som kallas mänsklig förstärkning, kanske är extra viktigt att verkligen vara medveten om en tekniks mognadsgrad i avgörandet om den verkligen tillför nytta i militära sammanhang.

– För Försvarsmakten kanske det inte duger att någonting fungerar i ett dygn om uppdraget är på tre dygn. Om det inte fungerar längre än ett dygn, då får man släpa med sig det i två dygn och då blir det en börda istället, säger Levin.

Det fallet gäller, enligt Levin, för exempelvis aktiva exoskelett. Där är utvecklingen inte alltid tillräckligt långt fram när det gäller tillförlitlighet i krävande miljöer eller drifttid om det råder oklar energiförsörjning. Men när det gäller passiva exoskelett ser det alltså annorlunda ut och exempelvis används dessa i viss mån i USA. Och enligt Levin intresserar sig även de större europeiska försvarsmakterna för tekniken forskningsmässigt.

Fältsjukvård och monitorering av soldater

Vid sidan av exoskelett ser Levin också just nu ett stort intresse för frågan om så kallad framskjuten fältsjukvård – kvalificerad sjukvårdsförmåga som kan grupperas i nära anslutning till operationsområdet. Levin bedömer dock att det kommer att dröja lite längre än tre till fem år innan tekniken är mogen att ta i bruk. Men kopplat till det finns också nu ett intresse för att utveckla teknik för monitorering av prestation hos personal under övningar som ett effektivt träningshjälpmedel.

– Användning av pulsklockor är ju något som försvarsmakter tittar på i gemensamma projekt. Alltifrån den lägsta teknologin till det som är mer avancerat som exempelvis mer kompletta system med biosensorer för att registrera prestation och välbefinnande. Det hänger ihop med en holistisk syn på soldaten som inkluderar att ta hänsyn till faktorer som näring, sömn samt fysiskt och psykiskt välmående, säger Britta Levin.

Ökat intresse för armén

När det gäller mänsklig förstärkning säger Britta Levin att forskning i ämnet under en tid varit inriktad mot speciella funktioner i svåra miljöer såsom att stödja piloter i flygvapnet. Nu riktas intresset alltmer för hur armén ska kunna stärka förmågan på bredare front.

Och ett aktuellt område som det nu forskas på är träningshjälpmedel med så kallad virtuell verklighet (VR-teknik/virtual reality) som bygger på en simulerad verklighet. Användarens upplevelse förstärks genom att den simulerade omvärlden upptar hela synfältet med hjälp av någon teknisk utrustning. Vid sidan av det finns också så kallad förstärkt verklighet (AR-teknik/augmented reality).

– Just nu kretsar mycket kring att använda VR för utbildning och AR för att hjälpa till vid informationsöverföring, säger Britta Levin.

Till skillnad mot VR, som bygger på enbart simulerad information, är AR ett sätt att överlagra information på den verkliga omgivningen.

Inom den här nischen finns också enligt Levin tankar på att kunna överlagra information i speciella glasögon där användaren ser verkligheten samtidigt som viss information, exempelvis order, presenteras på glasögon.

– Det har vi forskat på. Men det finns tekniska problem med positionering och annat. Exempelvis om du ska lägga ut en symbol för att peka i geografin. Det är inte kontroversiellt på något sätt men alla tekniska bitar är inte lösta och då kan det inte utnyttjas fullt ut, säger Britta Levin.

AR kan också förses med simulerad information genom att i spel lägga till enheter som inte finns i verkligheten men som dyker upp under ett scenario så att övningen blir mer verklighetstrogen och mer dynamisk.

Enligt Levin är det här ett område som på ett påtagligt sätt drivs av den civila sektorn. Det handlar givetvis då om spelindustrin där det exempelvis kommer fram headset med större synfält och bättre upplösning.

– Det är lite i sin linda men det skulle kunna komma ganska snabbt som möjlig användning inom försvaret. Det baseras på att man har kommersiella produkter och att man anpassar spel och sådant. Vissa av de här applikationerna kommer Försvarsmakten att titta på hur man kan nyttja det här för man driver ju inte utvecklingen, säger Levin.

I slutet på mars 2021 skrev också Microsoft att den amerikanska armén annonserat ett samarbete med bolaget i produktionsfas för det så kallade IVAS-programmet (Integrated Visual Augmentation System). IVAS-headsetet, som är baserat på headsetet Microsoft HoloLens, ska enligt Microsoft göra soldater mer effektiva, säkrare och ge en bättre lägesmedvetenhet. Det ska också möjliggöra informationsutbyte och beslutsfattande i olika scenarier, enligt Microsoft. Enligt den amerikanska nyhetstjänsten CNBC ska affären vara värd närmare 21,9 miljarder dollar, motsvarande drygt 185 miljarder kronor, över tio år.

Skydd mot virus och supermänniskor

Om vi flyttar fokus mot mer bioteknologisk förstärkning kan också frågan om att behandla smittsamma sjukdomar som skydd mot eventuell biologisk krigföring nämnas som ett aktuellt område.

– Vi är ju mitt i en pandemi och det är det alla tänker på just nu. Och med nanoteknik så har vi möjlighet att ta fram vacciner som skyddar oss mot framtida coronapandemier, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.

Strömme har en hel del forskning inom läkemedel bakom sig, exempelvis utvecklingen av materialet Upsalite som bärare av svårlösliga läkemedel.

Vad är det för tidsperspektiv på att ta fram de här vaccinerna du talar om?

– Det kan man göra idag. Man vet exakt hur man ska göra och David Baker, en forskare inom syntetisk biologi USA, håller på och tar fram den här teknologin för skydd mot framtida influensavirus. Och den teknologin är ju så klart intressant ur ett försvarsperspektiv. Om man vet vilka virus folk har tillgång till när det gäller biologisk krigföring är det faktiskt möjligt att med nanoteknologi ta fram ett direkt skydd mot dessa, säger Maria Strömme.

Men när det gäller nanobioteknik – en tvärvetenskaplig ingenjörsdisciplin som syftar till att förbättra biologiska organismer med exempelvis genteknik och avancerad materialvetenskap – finns en fråga ständigt närvarande: går det att ta fram en ”supermänniska” med bättre kondition, starkare muskler, bättre syn och hörsel och skaffa skydd mot sjukdomar.

– Ja, du har ju Nobelpriset i kemi 2020 med gensaxen. Den ger oss möjlighet att omdana hela människoarten om vi vill. Och det är ju inte väldigt svårt heller. Man kan ju ändra gener hos människan så att man kan bota sjukdomar och det är ju bra, säger Maria Strömme.

Men man kan också, med gensaxen, editera i könsceller. Enligt Strömme skulle då egenskaper kunna föras vidare i generation efter generation. Då är det möjligt att exempelvis optimera muskelstyrka, syreupptagningsförmåga och resistens mot vissa sjukdomar. Detta är inte tillåtet idag, men möjligheten kommer garanterat att diskuteras globalt framöver, enligt Strömme. Och utvecklingen går nu väldigt snabbt inom området eftersom forskarna just nu lär sig väldigt mycket om vilka gener som styr vad.

– Det är inte alls omöjligt att omdana människoarten med gensaxen. Det är dock förbjudet just nu. Det är inte otänkbart att detta blir önskvärt när vi har kommit längre i utvecklingen av artificiell intelligens och börjat vänja oss vid att vi med ny hårdvara i kroppen kan få örnseende och superminne, bli starkare och smartare. Varför då inte integrera dessa egenskaper och andra direkt i vårt DNA?, avslutar Maria Strömme.

Britta Levin på FOI säger att myndigheten också bevakar genteknikområdet. Men Levin bedömer att tekniken ännu är på låg TRL, det vill säga grundforskningsnivå. Och att det är många etiska frågor att ta ställning till.

– Man lyckas ju bitvis med sådant men ibland kommer bakslag. Att kunna förbättra funktionerna som man skulle kunna ha nytta av militärt, att se bättre, höra bättre, tänka bättre är ju inte bara att byta några enstaka gener, säger Britta Levin.

Försvarsmakten: Viktigt med gränsdragning

Vad säger då Försvarsmakten. Hur ser myndigheten på läget när det gäller hotbild och utveckling av mänsklig förstärkning och biologi?

Enligt forskningschef Rickard Stridh pågår studier inom området. Som exempel nämns att Försvarsmakten tittar på att använda artificiell intelligens som hjälpmedel till sjukvårdspersonal i den framskjutna vården. Även hjälmdisplayer som visar olika typer av information till soldater kan vara något som kommer inom en inte all för avlägsen framtid, enligt Stridh. Och att intresset nu ökar för frågorna om att ”förstärka” personal inom armén är tydligt.

– Vårt fokus är att se till att få ut mer av personalen och där det finns mest personal är ju inom armén – att man förstärker en människa i ett flygplan och förser personen med alla möjliga hjälpmedel är inte så konstigt, även i fartyg så finns det väldigt mycket teknik runt människan – men det är ute i fält som soldaten är själv med en tung ryggsäck och där blir det intressant. Om soldaten har ett aktivt exoskelett, som jag har svårt att se att det kommer snart, eller om det finns en självkörande farkost som kanske kör bredvid gruppen och tar den tyngsta packningen är av mindre betydelse. Vårt övergripande fokus är att stödja personalen, säger Rickard Stridh.

När det gäller de mer biologiskt inriktade frågorna säger forskningschef Stridh att skydd mot biologiska stridsmedel ”alltid är intressant” Men när det gäller annan typ av biologisk förändring av militär personal är han mer försiktig. Enligt Stridh har det under lång tid funnits frågor kring hur soldater och sjömän ska kunna prestera ”bättre” och frågan är kontroversiell, enligt Stridh.

– Här kommer man också in på frågan kring den här typen av droger som det finns försvarsmakter som ger sina soldater för att de kanske ska vara vakna länge och så vidare. Och där är vi väl i utkanten av etiska och legala frågor. Jag tycker vi måste vara försiktiga med den här typen av teknik där det handlar om att ändra på människor. Där tycker jag att vi ska vara mycket noga med var gränsen går, säger Rickard Stridh.

Fakta – mänsklig förstärkning:

”Öka eller bibehålla nivån på mänsklig prestation.” Så beskrivs övergripande det som samlas under begreppet mänsklig förstärkning av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. I praktiken handlar det om förstärkningar som enligt FOI syftar till ökad förmåga avseende ”beslutsfattande, perception, vigilans, fysisk styrka, fysisk och mental uthållighet, stresshantering samt möjlighet att verka i svåra miljöer”.

För att åstadkomma ovanstående kan förändringarna, enligt FOI, göras icke-invasivt, vilket betyder att kroppen inte påverkas, eller invasivt, vilket innebär att kroppen påverkas antingen ”reversibelt eller icke-reversibelt”.

Det finns dessutom två olika varianter, HPE, human performance enhancement. Och HPO, human performance optimization.

Enligt FOI innebär HPE om skapa nya och utökade förmågor genom yttre och inre modifikation av ”kroppens strukturer och funktion” genom exempelvis ”kirurgiska ingrepp, genetisk förändring, farmakologiska substanser (farmaka), nervstimulering, implantat, exoskelett och proteser”. HPO innebär istället att genom exempelvis ”urval, utbildning, träning, nutrition, vila, läkemedel och ledarskap” förbättra förmågan. FOI skriver vidare: ”Potentialen att uppnå förstärkning förväntas vara betydligt större med HPE-metoder samtidigt som dessa metoder generellt sett är förenade med större risker och fler etiska dilemman.”

AI-expert: Oklart vad Ryssland och Kina gör

Förra Google-chefen är djupt involverad i USA:s säkerhetsarbete med artificiell intelligens, AI. Och att området kommer att påverka försvars- och säkerhetssektorn framöver är helt klart, enligt expertis.

Det handlar om att artificiell intelligens kommer att användas inom exempelvis autonoma system och bildigenkänning. Nära i tiden ligger också utvecklade identifieringstjänster. Men hotet från en eventuell samordnad it-attack mot hela samhället ligger kanske närmast i tiden och där skulle AI kunna skydda, enligt expertis.

– Det är svårt för människor att föreställa sig kraften av en koordinerad attack mot exempelvis el- och vattenförsörjning och andra system. Man kan orsaka helt kaos i trafiken bara genom att stänga av alla trafikljus. Och jag tror att en motståndare kommer att göra flera sådana saker samtidigt, säger Danica Kragic, professor i datalogi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Kragic är också direktör för Centrum för autonoma system på KTH och sitter i styrelserna för Saab AB och H&M Group.

Och här talar alltså Kragic om det hot gällande AI –  hot från angriparen, men också möjlighet för oss när det gäller försvar – som hon bedömer ligger närmast i tiden. Det handlar om att en angripare utför en koordinerad it-attack mot en rad olika verksamheter – exempelvis el, vatten, banker samt logistik-, betal-, trafik- och sjukvårdssystem samtidigt, eller nästan samtidigt.

Och Kragic bild är att de globala aktörer som på något sätt har med krigföring och säkerhet att göra nu arbetar för att vara så förberedda som möjligt inför en eventuell kris. Antingen för att kunna attackera eller försvara sig på it-området om det verkligen blir en konflikt.

Smygande attack

– Jag tror att saker kommer att ske utan att vi märker det, utan att vi ser det, säger Danica Kragic.

Och det är här Kragic säger att artificiell intelligens, AI, kommer in. Att möjligen kunna känna av en samordnad it-attack mot Sverige i ett tidigt skede. Det eftersom teknologin är bra när det gäller att hitta tendenser som på ett eller annat sätt är onormalt i ett dataflöde och som skulle kunna tyda på en förestående cyberattack.

– Konkret handlar det om att leta efter avvikelser. Finns det försök till cyberattacker mot exempelvis banker, samtidigt som det sker mot mataffärer och logistikföretag. Kanske kan du se en tendens, säger Kragic.

Och enligt Kragic är det väldigt svårt att hitta dessa avvikelser mer manuellt.

– Det är många olika system och du måste monitorera många olika saker. Det kräver samordning mellan olika institutioner som är ansvariga för olika system, säger Kragic.

Och professor Kragic tar ett aktuellt exempel som visar hur svårt det är att ta samordnade beslut under kris.

– Nu ser vi under covid, är vi samordnade? Nej, det är vi inte. Det är inte lätt att ta ett informerat beslut även om du vet vad som händer. Vi är helt förlamade, vi har ingen susning, det är svårt att snabbt få människor att samarbeta eftersom resurser inte alltid finns, säger Kragic.

När det gäller just cybersäkerhet ska sägas att det i Sverige finns ett system som Försvarets radioanstalt, FRA, tagit fram på uppdrag av regeringen för cirka tio år sedan. Systemet fungerar som ett avancerat antivirusskydd och kan upptäcka och varna för de mest avancerade angreppen, enligt FRA. Systemet benämns tekniskt detekterings- och varningssystem, TDV, och kan användas av myndigheter och statliga bolag. Och så sent som i mitten på mars 2021 berättade FRA att antalet användare av systemet ökat med 70 procent under 2020.

FRA vill inte kommentera exakt om TDV använder artificiell intelligens eller inte men ger ett generellt svar.

– Det finns möjligheter att använda AI för att analysera händelser i IT-system som gör att man kan upptäcka vissa typer av IT-angrepp. Storleken på händelsedata är sådan att det är väldigt lämpligt att
använda AI i dessa sammanhang, säger Fredrik Wallin, talesperson på FRA.

När det gäller TDV så kan det dock inte användas av privata företag som exempelvis banker, logistikföretag och inte eller kommunala bolag.

Identifieringstjänster på frammarsch

Men AI handlar inte bara om it-säkerhet. Danica Kragic bedömer att utvecklingen inom AI och militära applikationer som exempelvis obemannade farkoster, bildigenkänning, kommunikation, underrättelsetjänst, robotik, beslutsstöd och navigering kommer att flätas in i varandra alltmer framöver. Och att områdena är inflätade i varandra är lätt att förstå när Kragic förklarar den korta versionen av vad AI egentligen är.

– Artificiell intelligens är matematiska tekniker som gör att man kan tolka sensor- eller mätdata. Data kan komma från kameror så att man tolkar bilder, det kan komma från ljud så att man tolkar en dialog eller ett språk, det kan komma från andra typer av sensorer som exempelvis infraröda kameror, det kan handla om gps-data eller laserdata, säger Danica Kragic.

En del av AI är också det som kallas maskininlärning som handlar om att algoritmer används för att hitta mönster i stora mängder data, exempelvis ovan nämnda, som gör det enklare att göra prognoser. Och ju mer data som används tillsammans med erfarenhet, desto bättre kan resultatet bli.

Enligt Kragic förekommer ofta en missuppfattning i diskussionen om vad artificiell intelligens verkligen kan göra när det kommer till att fatta beslut kring något, exempelvis vad som syns på en bild.

– Det behöver inte vara något helautomatiserat beslut utan det kan vara att hjälpa människan att fatta bättre beslut genom att presentera data i ett format som är lättare för människan att förstå, säger Danica Kragic.

Om vi håller oss till tidsperspektivet ungefär fem år framåt så finns ytterligare ett område som kan komma att utvecklas rejält med hjälp av AI, enligt Kragic.

– Det har att göra med system för identifiering. Det kanske kan göras mycket säkrare med bilder och det är kanske lättare att göra mer robust så att ingen kan sno din identitet. Det tror jag väldigt mycket på, att vi kommer att ha mycket bättre system om tre till fem år, säger Danica Kragic.

”Vet inte alls vad Ryssland håller på med”

I ett generellt perspektiv drivs utvecklingen inom AI nu snabbt av stora amerikanska bolag som exempelvis Google, Apple och Microsoft, enligt Kragic. Bolagen har resurser för egen forskning, egna parallelldatorsystem och tillgång till de massiva datamängder som krävs för att kunna göra relevanta beräkningar. Sverige och Europa behöver öka takten för att hänga med. Men samtidigt är det svårt att veta exakt hur olika länder ligger till när det gäller AI.

– Det finns länder som Ryssland och Kina som vi inte alls vet vad de håller på med och de vill inte berätta heller. I Europa och EU så bedriver vi forskning och publicerar åtminstone det mesta, säger Kragic.

– I USA kör de ibland med skrämseltaktik och säger att de har något men det kanske inte finns. Men givetvis ligger de långt fram annars skulle de inte ha de här företagen. Men det är sannolikt lite av en strategi, om du säger att du har en sak så tror alla att du har det och alla vill samarbeta med dig, säger Kragic.

Enligt Kragic är det viktigt att Sverige nu hänger med i utvecklingen inom AI. Inte minst för att kunna använda framtida AI-system och ställa krav på de företag som utvecklar systemen. Enligt Kragic är satsningen på WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – oerhört viktig för Sverige. WASP syftar till att utveckla Sverige till en ledande aktör inom AI och autonoma system och har fem partneruniversitet: Chalmers tekniska universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, KTH och Umeå universitet. En stor del av verksamheten finansieras av Knut and Alice Wallenberg Foundation och resterande av universitet och näringsliv.

Men det behövs fler långsiktiga satsningar.

USA: ”Ska vinna AI-eran”

Och att AI och försvar är en nisch som kommer går nog att säga ganska säkert. Bara som exempel kan nämnas att förre Google-chefen Eric Schmidt – vd, ordförande och teknisk rådgivare i sökjätten mellan åren 2001 och 2020 – nu är ordförande i den amerikanska kommissionen National Security Commission on Artificial Intelligence som ska arbeta med att främja AI och maskininlärning för USA:s säkerhetsbehov och för att vinna ”eran av artificiell intelligens”.

Schmidt är också en av investerarna i det amerikanska företaget Rebellion Defence som enligt egna uppgifter hjälper ”försvars- och säkerhetsmyndigheter med att släppa loss kraften från data inom alla områden” och bolaget beskriver vidare sina tjänster till kunderna med orden ”Med våra produkter kan de förstå komplexa data, fatta bättre beslut och agera snabbare än någonsin tidigare”.

Utan att gå in på specifika bolag gäller det dock, enligt Kragic, att generellt vara lite vaksam på vad nystartade företag inom AI kan hjälpa till med.

– Det är väldigt många olika företag som nu säger: ”Om du har data så hjälper vi dig att tolka den”, säger Kragic.

Men här kommer svårigheten in när det gäller artificiell intelligens. För att resultatet ska bli pålitligt och verkligen vara till hjälp vid beslutsfattande krävs att användaren har god kontroll på den data som används eftersom det är så många parametrar som behöver tas med i systemen.

– I dag finns det ett hav av AI-tekniker som kan användas för att tolka olika typer av data. Frågan är om den data som du har är relevant för den fråga du vill ha besvarad, säger Danica Kragic.

Enligt Kragic har det hittills funnits tendenser att företag i viss mån tagit för lätt på frågan om AI. System som byggs måste vara säkra, data som används måste vara relevant och den som tolkar data måste vara expert inom området för att tunga beslut ska kunna vila på artificiell intelligens. ”Det är inget exjobb för en student”, enligt Kragic.

– Om det ska bli en del av en säker produkt så måste man ta det seriöst, säger Danica Kragic.

Millisekunder viktiga i duell

Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, säger att det är klart att artificiell intelligens kan användas inom en rad områden i försvarssammanhang. Samtidigt betonar Stridh behovet av den stora mängd korrekt och relevant data som krävs i ”upplärningen” av de AI-relaterade systemen.

– För oss viktiga aspekter är att man kan göra en säker AI som stöder oss med det vi vill och som motståndaren verkligen inte kan lura. Mycket av vår egen forskning går ju ut på att lura andras AI och att göra vår egen AI förutsägbar och säker, säger Rickard Stridh.

I sammanhanget nämns också den traditionella ”kontrollfrågan” kring autonomi och artificiell intelligens.

– Vi behöver förstå AI och vi kommer att behöva ha AI för våra egna beslutsstöd och autonoma system. Men om vi ska ha något autonomt så ska det vara autonomt inom vår mänskliga kontroll, säger Rickard Stridh.

Och även här ser Stridh att säkerheten och pålitligheten för artificiell intelligens måste vara stark vid användning i Försvarsmakten jämfört med vissa civila tillämpningar.

– Det är en sak om ett AI väljer fel låt till mig på Spotify men om jag ska använda det för ett beslutsstöd för ett långräckviddigt vapen då ställs helt andra krav, säger Rickard Stridh.

Dessutom säger Stridh att det är viktigt med den etiska aspekten när det gäller artificiell intelligens och militära system. Enligt honom lägger Försvarsmakten kraft på att i internationella samarbeten ha en samsyn om en god etik när det gäller artificiell intelligens och hur tekniken ska användas. Exempelvis när det gäller kraven på mänsklig kontroll. Något som kanske inte är självklart i ett globalt perspektiv.

– Kanske finns det andra aktörer som implementerar AI i autonoma system som har en annan etisk och legal utgångspunkt. Och om systemen ska stödja respektive sida i en duell, och millisekunder blir viktiga, så kan det bli en obalans, säger Rickard Stridh.

Fakta – artificiell intelligens, AI:

”AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet.” Så lyder en del av definitionen av AI enligt Europaparlamentet som bedömer att AI blir en ”definierande framtidsteknologi”.

AI kan delas upp enligt följande exempel:

AI/mjukvara – virtuella assistenter, bildanalysverktyg, sökmotorer, igenkänningssystem för röster och ansikten.

AI/hårdvara – robotar, självkörande bilar, drönare, Internet of things.

Europaparlamentet har tagit upp några områden där AI används i vardagen och listar då ”näthandel och marknadsföring, webbsökningar, digitala personliga assistenter, automatiska översättningar, smarta hem, städer och infrastruktur, bilar, cybersäkerhet, AI mot covid-19, kamp mot desinformation, hälsa och sjukvård, transporter, tillverkning, livsmedel och jordbruk, offentlig administration och tjänster”.

Källa: Europaparlamentet.

Säkrare och effektivare batterier inom kort

Dubbel energimängd i batterier i en nära framtid kan bli verklighet och kan påverka Försvarsmakten. Men samtidigt höjs ett varningens finger för informationssäkerheten.

– Det är ett väldigt, väldigt race just nu, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.

Edström pratar här om utvecklingen inom batteritekniken. Och är det någon som har överblicken är det sannolikt hon. För vid sidan om professorsrollen vid Uppsala universitet är Edström också koordinator för EU:s stora batterisatsning där ett hundratal forskargrupper från universitet och företag från runt 20 länder ska ta fram framtidens batterier.

Och det ”race” Edström talar om gäller den så kallade solid state- eller fastfas-tekniken inom batterier som enligt Edström kan börja komma på bred front om tre till fem år.

Grovt förenklat innebär tekniken att istället för att ha en vätska som separerar den negativa och positiva elektroden i ett litiumjonbatteri, vilket huvudsakligen är fallet i dag, så används ett fast ämne.

Fördubblad effektivitet

En av fördelarna med att slippa vätska är att risken för giftigt läckage i princip elimineras. Men det finns även andra fördelar. Enligt professor Edström kan fastfas-batterier komma att få fördubblad energimängd, från ungefär nuvarande 250 kWh/kg till kommande 500 kWh/kg. Det innebär i praktiken, exempelvis, att en bil eller lastbil får fördubblad körsträcka på en laddning. Eller att en kommunikationsradio kan användas dubbelt så länge på en laddning.

– Det är jättebra så klart. Du får nog säkrare batterier också, om det börjar brinna så får du inte samma toxiska gaser, säger Edström.

Dessutom tror forskarna att de nya batterierna även ska tåla högre temperaturer.

– Där går det till 120 grader med dagens litiumjonbatterier och redan vid 60 grader så sker det reaktioner och saker som gör att livslängden blir sämre för batteriet, säger Edström.

Enligt Edström finns det redan nu åtminstone ett så kallat solid state-batteri i drift. Det är franska Blue Solutions som tillhandahåller ett sådant batteri och det fungerar bäst vid 80 grader C.

Den som har vintern kvar i minnet med eventuella mobiltelefoner som tröttnar ganska snabbt under vinterutflykten i kyla kanske undrar om fastfas-batterierna kommer att kunna stå emot låga temperaturer? Så här beskriver Edström dagens batteriers prestanda i kyla.

– De börjar tappa redan när det går mot noll. Och vid minus tio, femton grader har du problem för då används mycket av energin i batteriet till att värma det för att problemen inte ska märkas, säger Kristina Edström som också tillägger att hon inte är säker på att fastfas-batterierna kommer klara det så mycket bättre.

Men det finns också andra frågetecken kring den nya tekniken. Bland annat handlar det om hur snabbt fastfas-batterierna kan laddas. Och hur snabbt tekniken i praktiken kommer att slå på marknaden beror också på jämförelsen med annan batteriteknik.

– Utvecklingen tävlar med befintlig litiumjonbatteriteknik som blir mer och mer tillförlitlig och där kostnaderna blir lägre och lägre. För även om du inte ökat energimängden så väldigt mycket i dessa de senaste åren så har de ökat väldigt mycket i kvalitet, säger Edström och tillägger att befintliga litiumjonbatterier har allt längre livslängd.

– Folk vänder ju på varje sten och testar allting nu i den här rushen, säger Kristina Edström.

Frågor kring informationssäkerheten

Men samtidigt säger Edström att den grundläggande kemin gör att litiumjonbatterierna av idag inte kan utvecklas i all oändlighet. Och det som ser ut att komma därefter benämns beyond litium.

– Men det är fortfarande litiumbaserat väldigt mycket. Men det öppnar för att framtidens batterier kan bestå av en uppsjö av olika teknologier och som kan skräddarsys utifrån den tillämpning du ska ha, säger Kristina Edström.

Det finns också en annan aspekt. Det handlar om att alla battericeller kopplas ihop och styrs med med det som kallas battery management systems. I praktiken innebär det att information kan loggas om hur batteriet används. Exempelvis kan information finnas kring hur du kör din bil när det gäller parametrar som körtid, batteristatus, körsträcka och körstil. Och Edström ser en potentiell informationssäkerhetsrisk.

– I studier där man tittat på loggat material så har man lärt sig väldigt mycket av att hur du kör din bil påverkar hur batteriet mår och livslängden på batteriet. Och det är klart att genom att man har batterier i olika produkter så kan man ju bygga in system där man kan kontrollera var folk befinner sig och så, säger Kristina Edström.

”Ofta det motsatta intresset”

För Försvarsmakten är utvecklingen inom batteriteknik en viktig fråga inför framtiden. Och just aspekten kring informationssäkerhet är något myndigheten generellt måste hantera.

– Det finns elektronik i allting nu. Och det är ju vår stora utmaning, särskilt när det handlar om att använda civilt utvecklad teknologi, som är gjord för att alltid vara uppkopplad och berätta var den finns och hur den används, medan vi ofta har det motsatta intresset, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

Och när det gäller frågan om batteriers effektivitet säger Stridh att det på sätt viss är en avgörande faktor. Inte minst för att trenden går mot att militär personal behöver bära med sig allt mer elektronik som exempelvis radio och krypto och kanske AR-baserat beslutsstöd, kameror, gps och eventuellt kommande eluppvärmda uniformer eller elbaserat kamouflage.

– Förutom att vi har strävan att vara hållbara i vår teknik och materialutveckling så har vi inga aspekter på vilken teknologi som är intressant utan det är energimängden som kan tas med som är avgörande. Det viktiga är att få med sig så mycket energi till så liten vikt som möjligt. Det är en framgångsfaktor, säger Rickard Stridh.

På sikt kan frågan om el- och batteridrift också bli aktuell för exempelvis fordon och fartyg.

– Hittills är det lite mer avlägset att driva de stora plattformarna med el. Men vi behöver bli mer hållbara i vår utveckling, säger Rickard Stridh.

Fakta – batteriteknologi:

Litiumjonbatteriet används i exempelvis mobiltelefoner, elfordon och bärbara datorer. Utvecklingen av litiumjonbatteriet belönades med Nobelpriset 2019 men grunden lades med forskning under 1970-talet.

Grovt förenklat så beskriver Uppsala universitet att litiumjonbatteriet är ett uppladdningsbart batteri. När batteriet laddas flyttas litiumjoner från den positiva elektroden, alltså en av batteriets huvuddelar, till den negativa elektroden. Vid användning – urladdning – rör sig jonerna i motsatt riktning. Mellan elektroderna där jonerna rör sig finns det material som kallas elektrolyt och i dagens batterier är det oftast en vätska. Här är alltså förhoppningen att kunna gå över till det som kallas solid state, det vill säga ett fast ämne. Bedömningen är att det bland annat skulle förbättra säkerheten.