Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Ibrahim Boran, Pexels

Företag och ekonomi måltavla i statliga konflikter
  • 23 januari 2022
  • Elisabeth Braw
  • 8 minuter
Foto: Elisabeth Braw

Cyberattacker, krigshot och migrantkris har på senare tid fått uppmärksamhet då främmande makt agerar för att påverka andra staters politik. Men påverkan där näringslivet utnyttjas i kampen har inte fått samma uppmärksamhet, enligt expertis.

Gråzon – eller hybridkrig som det ibland benämns – är ett tillstånd mellan krig och fred. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, handlar det om att en angripare genomför ”antagonistiska aktiviteter” som inte ska uppfattas som krigföring. Det kan vara desinformation, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare samt cyberangrepp och fysiska sabotage. Sommaren 2019 skrev Säkerhetspolisen, Säpo, i ett pressmeddelande att främmande makt – främst Ryssland och Kina – agerar i gråzon och att Sverige ”på daglig basis” utsätts för angrepp.
Och under slutet på 2021 och inledningen på 2022 har händelser som kan betraktas som hybridkrigföring diskuterats på hög nivå inom EU. Exempelvis handlar det om att Belarus har, som utrikesdepartement skriver, ”uppmuntrat till illegal migration till EU via landets EU-gräns och därmed försatt tusentals människor i ett mycket utsatt läge”. Vidare sägs att det har gjorts i syfte ”att påverka EU”.

  • Både Ryssland och Belarus har visat hur mycket man kan åstadkomma utan att starta krig. Vad Belarus gjorde i och med migrantkrisen var att skapa otroligt stor oro och kaos i Europa och naturligtvis stora utgifter för de länder som drabbades. Men det är jättesvårt för länderna i fråga, EU och Nato att svara på det som inte har med traditionell krigföring att göra, säger Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI.

”Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte”

I december 2021 kom sedan Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i hur landet tycker Nato ska tillåtas arbeta i framtiden. Innan dess hade Ryssland placerat tiotusentals soldater vid gränsen mot Ukraina.

  • Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte. Det finns mycket de kan åstadkomma utan att gå över gränsen och det är det Ryssland visar nu. Det skadar Ukrainas ekonomi, som redan är skakig, eftersom investerare och penningmarknaden blir nervös bara av soldaterna är där, säger Braw.




Företag utsatta av hybridhot

Men vid sidan av hur stater agerar för att skada omvärlden och ekonomi tycker Elisabeth Braw att företagens roll och utsatthet inte belysts i samma utsträckning. Exempelvis när företag i väst utsätts för bojkott eller påtryckningar från Kina.

Det är allt större spänningar i världen. Men världen är också baserad, särskilt de senaste 30 åren, på väldigt tät handel mellan länder. Så alla spänningar får mycket stora konsekvenser för näringslivet, säger Braw, som i oktober 2021 utkom med med boken The Defender’s Dilemma som handlar om internationell handel och säkerhetspolitik.

Enligt Braw har vissa stater, exempelvis Kina, som strategi att flytta mellanstatliga konflikter till motståndarlandets näringsliv. Ett exempel gäller svenska H&M.

H&M är väl det minst politiska företag man kan föreställa sig. De tänker ju inte på geopolitik när de gör kläder men ändå straffas de, säger Braw.

Det handlar om frågan som var aktuell under 2021 där flera företag – H&M, Adidas, Nike och Burberry – ställt sig kritiska angående bomull från den kinesiska provinsen Xinjiang efter uppgifter om att leverantörer där använder tvångsarbetare. Kina har förnekat uppgifterna och företagen har på olika sätt straffats med bojkott i landet.
Ett annat exempel är relationen mellan Kina och Australien. Efter att Australien ställt sig bakom en oberoende utredning om coronavirusets (covid-19) ursprung uppmanande Kina till bojkott av flera australiensiska varor.

Också det svenska telekombolaget Ericsson har varit i fokus. Efter det svenska beslutet att kinesiska Huawei inte får vara med i 5g-näten i Sverige bedömer Ericsson att de kommer att få det tuffare att sälja vissa produkter i Kina. Detta enligt bolagets delårsrapport för det andra kvartalet 2021.





Vad vill Kina uppnå?

  • Västs ekonomi är beroende av att våra företag kan fortsätta exportera och ha verksamhet i hela världen och särskilt i Kina. Det gör oss väldigt sårbara för kinesiska påtryckningar. Så budskapet är: ”gör som vi säger annars kan vi straffa era företag”, säger Braw.




Bild: Elisabeth Braw
Elisabeth Braw

Men är det inte skillnad här – i det första fallet har klädföretagen delvis tagit politisk ställning. Och i de andra exemplen är det statliga beslut som sedan påverkar företagen?

  • H&M och andra företag som ingår i Better Cotton Initiative har länge försökt förbättra arbetsförhållandena för bomullsarbete, fast de aldrig talat på något aggressivt sätt om problemet med straffarbete för uigurer inom bomullsbranschen i Xinjiang. I mars 2021, efter ytterligare en rapport om problemet, lade H&M ut ytterligare ett ganska vagt uttalande och det användes som förevändning för en bojkott. Den verkliga förklaringen är sannolikt istället att Kina ville hämnas på västländers sanktioner mot Kina till följd av Kinas behandling av uigurerna, säger Braw.



”Nationell säkerhetsfråga för regeringen”

Vid sidan av Kina nämner Braw Ryssland och Iran som aktörer inom gråzonen. Dock säger Braw att Rysslands svagare ställning inom internationell handel gör att landet inte har samma makt att påverka genom bojkott. Istället tror Braw att Ryssland, och i viss mån Iran, fokuserar på metoder där de traditionellt är starkare – inom desinformation och cyberangrepp.
Förutom ovan nämnda metoder säger Braw att näringslivsinriktad påverkan och gråzonsproblematik kan ske genom att före detta politiker i väst rekryteras till företag som är närstående ryska eller kinesiska staten. En annan metod där näringslivet används för att påverka en befolkning är sponsring. (Se faktaruta).




När det gäller gråzonsproblematik inom handel och säkerhetspolitik – vad måste Sverige hålla ögonen på?

  • Vi som västländer är öppna samhällen och därför är det lätt för andra att komma åt oss genom medel som inte är krig. Kina vill dominera men vi som demokratier kan inte lägga oss ned när det gäller vad vi står för, så därför tror jag att situationen kommer att förvärras. Jag ser ingen lösning den närmaste framtiden, säger Braw.
  • Det svenska näringslivet är internationellt inriktat i en utsträckning som få. Många företag har lyckats utomlands och det är fantastiskt bra för Sverige men det är också ett orosmoment, säger Braw.
  • Regeringen måste inse att de här företagen är i en jättesvår situation. Om de inte får uppbackning från regeringen, hur ska de klara sig när ett annat land ger sig på dem? Regeringen måste inse att det är en nationell säkerhetsfråga, säger Elisabeth Braw.




Fakta: Gråzonsproblem och hybridkrigföring – exempel på metoder

När Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kortfattat beskriver vilka metoder som en angripare kan använda i samband med gråzonsaktiviteter eller hybridkrigföring nämns följande exempel:

* politisk påverkan * manipulering av marknader * desinformation * informationspåverkan * stöd till ytterlighetsrörelser * maktdemonstrationer * illegal underrättelseinhämtning * hot och påtryckningar mot beslutsfattare * cyberangrepp och fysiska sabotage.

Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI, nämner specifikt några metoder.

Påtryckning genom olika delar av befolkningen. Före detta topp-politiker i väst rekryteras till företagsstyrelser eller andra näringslivsuppdrag i exempelvis Kina eller Ryssland.

  • Om ett land har som strategi att försöka försvaga våra länder är det ett jättesmart sätt – betala en bra ersättning till före detta politiker för att de ska sitta i styrelsen, eller ha ett annat uppdrag, så ser man plötsligt respektabel ut. Det är så ett antal ryska och kinesiska företag fungerar och det är inte olagligt, säger Braw.

* Sponsring av kändisar.

  • Det är också lagligt. Exempelvis Huawei sponsrar artister och idrottsutövare. Men vilken inverkan har det på vårt samhälle? Jag tycker man måste ställa sig frågan vilket ansvar artister och kändisar inom sport har. För om de blir ett företags ansikte utåt så kan de hjälpa till att försvaga våra samhällen, säger Braw.

* Små förändringar av omtvistade gränser.

  • Till exempel Kina har långsamt byggt nya öar i Sydkinesiska havet. Kina har gjort samma sak vid gränsen mot Bhutan. Ryssland har gjort det vid gränsen mot Georgien, säger Elisabeth Braw.

Källa: FOI och Braw.

Föregående inlägg
Teknik och nya samarbeten styr framtidens säkerhetspolitik
Nästa inlägg
Expert om global konflikt och Putin: ”Enbart militär bygger inte hållbar fred”