Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Expert om global konflikt och Putin: ”Enbart militär bygger inte hållbar fred”
  • 26 januari 2022
  • Idlib, Syrien. Foto: Ahmed Akacha (Pexels)
  • 10 minuter
Foto: Idlib, Syrien. Foto: Ahmed Akacha (Pexels)

Bredda säkerhetsbegreppet, ha koll på konspirationsteorier och minska risken för naturkatastrofer är frågor som nu måste belysas för att konfliktnivån ska gå ned globalt. Men för hållbar fred krävs också jämställdhet och att fler inkluderas i fredsavtal.

Det säger Johanna Gårdmark, chef för enheten för fredsinsatser vid Folke Bernadotteakademin, FBA – en  myndighet under utrikesdepartementet som arbetar med fred, säkerhet och utveckling – och som har uppdrag i exempelvis Afghanistan och Ukraina. I det senare fallet har myndigheten också i nuläget personal sekonderad i landet för EU:s och OSSE:s insatser.

– I tider då spänningen ökar i vårt närområde, när Ryssland ifrågasätter den europeiska säkerhetsordningen, när militära förband flyttas och förstärks, är det särskilt viktigt att inte glömma bort det breda säkerhetsbegreppet. Det finns inga enkla lösningar. Att endast titta i den militära verktygslådan bygger inte långsiktig och hållbar fred. Det gäller i vårt närområde och det gäller i andra delar av världen, säger Johanna Gårdmark som innan arbetet på FBA också har en bakgrund på försvarsdepartementet och vid Sveriges delegation till Nato.

Johanna Gårdmark, Folke Bernadotteakademin

För att nå en hållbar fred krävs enligt Johanna Gårdmark satsningar på att bygga jämlika samhällen, möjliggöra ekonomisk utveckling, minska fattigdom, stärka institutioner samt arbete för minskad korruption. Ytterligare en viktig komponent är att möjligheter skapas för en demokratisk utveckling.

– Ju mer demokrati som finns, desto mindre risk för konflikt, säger Gårdmark.

– Flera experter pekar till exempel på att den demokratiska utvecklingen i Ryssland har gått åt fel håll, och att det är en av grunderna i Vladimir Putins aggressiva agerande på den utrikespolitiska arenan, säger Gårdmark.

Och samtidigt som det under januari 2022 är stort fokus på vad Ryssland gör, och avser göra, i och runt Ukraina, så blev världen sensommaren 2021 påmind om hur svårt det är att nå en hållbar fred efter en konflikt. Då avslutades den internationella insatsen i Afghanistan samtidigt som talibanerna återtog makten i landet. Och den händelseutvecklingen reser många frågor som söker svar, enligt Johanna Gårdmark.

– Vad är viktigast när man ska bygga fred i ett samhälle? Vilken roll har de fredsfrämjande insatserna spelat, både civila och militära? Vilka är lärdomarna av detta för oss som arbetar med frågorna? Hur ska vi utforma framtida stöd så att det blir effektivt?.

– Vi har varit där i 20 år med civila, militära och humanitära insatser, och vi har haft en ambition att bygga ett samhälle som skulle stå väl rustat, och sedan, på ganska kort tid, riskerar det som uppnåtts att raseras, eller väsentligt undergrävas. Men det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser, att säga att allt har varit misslyckat, det har det verkligen inte varit, säger Gårdmark.

”En individ behöver säkerhet på en rad områden”

Enligt Johanna Gårdmark finns ett begrepp som är viktigt att ha i åtanke då fred och säkerhet diskuteras. Mänsklig säkerhet. Begreppet rymmer flera delar – och handlar om att beskriva olika aspekter av vad som ger människor trygghet – och är till nytta för att identifiera underliggande orsaker till en konflikt.

– Delarna i begreppet mänsklig säkerhet hjälper till att lyfta perspektivet från statens säkerhet till individens säkerhet. Det påminner om att försvars- och säkerhetspolitik finns för att säkerställa individens säkerhet, säger Johanna Gårdmark.

Vad ingår då i mänsklig säkerhet?

Ja, kortfattat handlar begreppet om att en individ behöver säkerhet på en rad områden: ekonomi, mat, hälsa, miljö och personlig säkerhet utan risk för våld. Dessutom ingår säkerhet för grupper, att inte förföljas på grund av exempelvis religiös eller etnisk tillhörighet. Även politisk säkerhet är en del, där närvaron av mänskliga rättigheter och exempelvis rätten att uttrycka sig fritt är central.

– Mänsklig säkerhet är ett väldigt brett begrepp. Men jag tror att om man skulle prata om det oftare så skulle fler aspekter prioriteras när samhällen ska byggas upp efter en konflikt, säger Gårdmark.

Vad skulle prioriteras då?

– Det viktigaste är kanske just det, att inte prioritera enbart vissa delar, utan att arbeta med en stor bredd av frågor som gör att människor känner ökad säkerhet i sina liv och vågar planera för framtiden, säger Gårdmark.

Samtidigt poängterar hon att traditionella aktörer som exempelvis FN och EU inte kan göra mer än vad dess medlemsstater tillåter dem.

– Det kommer alltid att finnas medlemmar i FN:s säkerhetsråd som stoppar förslag. Men oavsett om det handlar om internationella organisationer som FN, eller enskilda länder, så är Johanna Gårdmarks bild att det nu krävs en förändring i agerandet i samband med fredsbyggande åtgärder.

– Vi måste bli mycket bättre på att lyssna och anpassa lösningar till lokala situationer. Inte bara dundra in och sätta igång stora processer som inte alls är lokalt förankrade. Vi säger ibland ”this is the way we do it in Sweden” och så vill vi exportera våra lösningar och tänker att det ska fungera överallt i världen men så enkelt är det inte, säger hon.

UNHCR i Idlib, Syrien. Foto: Ahmed Akacha (Pexels)

– Det är också väldigt viktigt att få med kvinnor och ungas behov i fredsbyggande, att deras perspektiv och erfarenheter tas tillvara. Alla behöver komma till tals om vad som behövs i ett samhälle för att ett fredsavtal ska bli hållbart över tid, säger Gårdmark.

Enligt Gårdmark, finns forskning som visar att fred och jämställdhet hänger ihop. Gårdmark hänvisar till studien ”Women’s Participation in Peace Processes and the Durability of Peace” av Jana Krause vid universitetet i Amsterdam.

Gårdmark tar också upp FN-agendan om Kvinnor, fred och säkerhet, där FBA är regeringens expertmyndighet. Den lyfter kvinnors rätt till lika deltagande i arbete som rör fred och säkerhet. De relaterade säkerhetsrådsresolutionerna betonar vikten av ett jämställdhetsperspektiv i fredsförhandlingar och slår fast att våld mot kvinnor och flickor i konflikt måste stoppas.

– Det handlar inte om att män drabbas mindre än kvinnor och unga av krig och konflikt. Men man drabbas på olika sätt och då finns det olika behov som måste tillgodoses, säger Johanna Gårdmark.

Katastrofer spär på konflikter

I mer generella termer talar Johanna Gårdmark om att det nu finns områden som måste få mer uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt, när det handlar om framtida säkerhet i ett bredare perspektiv. Två exempel är katastrofriskreducering, inte minst på grund av klimatförändringarna och hur organisationer kommunicerar i en tid då sociala medier tar allt mer plats.

– Jag tror verkligen att konspirationsteorier, filterbubblor och trollfabriker kommer att påverka konflikter än mer i framtiden. Alla globala aktörer som FN och EU måste arbeta med att ge en korrekt bild av händelser, bli bättre på att kontrollera och verifiera information som sprids och direkt bemöta felaktigheter. Det finns så mycket som kan gå snett i akuta skeenden av kriser eller när en konflikt byggs upp om det inte finns information som bygger på fakta, säger hon.

Katastrofriskreducering handlar om att bygga säkra samhällen som kan stå emot katastrofer som kraftigt regn med följande översvämningar, jordbävningar eller skogsbränder. I praktiken kan det innebära att hus eller infrastruktur inte byggs i vissa områden och att dammar och vattenflöden kontrolleras. Johanna Gårdmark nämner som exempel översvämningarna i Tyskland och Belgien sommaren 2021. Enligt SMHI var marken redan vattenmättad och till slut stod den inte emot kraftigt regn med följden att nivån i vattendrag steg snabbt och gav översvämningar som krävde minst 200 liv.

Kopplingen till säkerhetspolitik är inte heller långt bort, enligt Johanna Gårdmark och nämner bland annat det jordbävningsdrabbade Haiti och det ofta översvämningsdrabbade Mocambique.

– I Haiti har man redan en konflikt med våld och fattigdom i landet och på toppen kommer en naturkatastrof. Mocambique har stora problem med översvämningar och problem med islamistisk extremism. Och om man inte har en förmåga att möta naturkatastrofer med räddningstjänst och förebyggande åtgärder så spär katastroferna på konflikterna, säger hon.

Ett bättre sätt är att förbereda sig på risker och katastrofer som definitivt kommer att komma.

– Hur vi bygger samhällen avgör hur vi kan möta katastrofer och minska konsekvenserna av olika katastrofer, säger Johanna Gårdmark.





Fakta: Folke Bernadotteakademin, FBA

FBA är en myndighet för fred, säkerhet och utveckling och har som uppgift att arbeta med internationella fredsinsatser och utvecklingssamarbete i länder drabbade av konflikt. Verksamheten rymmer också arbete med exempelvis forskning och metodutveckling för att stödja statsbyggande i konflikt- och postkonfliktländer.

Källa: Folke Bernadotteakademin, FBA

Föregående inlägg
Hobby public house Duty Article
Nästa inlägg
What app can i use to mine Litecoin?