Du gamla, du fria, du framtida Sverige
Säkerhetspolitiken syftar till att bevara vår frihet och oberoende. Att kunna utveckla vårt samhälle som vi själva väljer. Över åren har den påverkats av föränderliga faktorer och händelser – ofta av hotet av ett krig.
I hjärtat av vår säkerhetspolitik finns diplomati, handel, försvar och teknik.
De är intressanta för de fyra hörnstenarna är att de berör båda delar av säkerhetspolitiken; den utåtriktade och den inåtriktade. Utåtriktad säkerhetspolitik kan exemplifieras med om en stat är alliansfri eller ingår i en försvarsallians. Den inåtriktade säkerhetspolitiken kan vara landets försvarspolitik och hur landet förhåller sig till sin egen försvarsmakt. Trovärdighet är en viktig del i ett lands säkerhetspolitik. Ett lands säkerhetspolitik är trovärdig om landets deklarerade politik motsvaras av förmågan (alltså vilja och resurser) att förverkliga politiken.
Vår omvärld har förändrats
Den ökande geopolitiska osäkerheten kombinerat med hot som cyberkrigföring, påverkansoperationer och terrorism – har gjort att gränsen mellan krig och fred mer otydlig. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar försvarets förmågeutveckling och företagens villkor. Utvecklingen ställer nya krav på försvaret av samhället. Vid en säkerhetspolitisk kris, konflikt eller krig i närområdet kan Sverige bli utsatt för en kombination av olika maktmedel där också militära operationer utgör en komponent.
Sveriges Riksdag har beslutat att vi ska ha en förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Riksdagen vill även se att totalförsvaret utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige och krigshandlingar på svenskt territorium.
Det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och vår demokrati. För möta de hot som kan uppstå måste vi använda oss av alla resurser som finns i såväl det militära som det civila försvaret.
Diplomati
Diplomati beskrivs ofta som hantverket där staters och deras regeringars upprätthåller ömsesidiga förbindelser i syftet att lösa internationella frågor. Diplomatin gestaltar sig i dialoger och överenskommelser. Att förstå hur samhällen exponeras för och påverkas av hot och risker är grunden för att förstå begreppet säkerhetspolitik.
Stater vill försvara sina medborgares säkerhet och självständighet genom att förebygga hot och risker. Säkerhetspolitik är en stor del av den internationella politiken och är samtidigt i ständig förändring eftersom den är beroende av en mängd olika faktorer. Diplomatin är därför en viktig del för att värdera förändringar i relationerna mellan olika aktörer som har möjligheter att påverka varandra, både psykiskt och fysiskt.
Genom diplomati och politiska påtryckningar försöker stater påverka varandra att acceptera internationella normer. Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra. Även om begreppet folk används så är det stater och dess regeringar, inte människor, som är de huvudsakliga subjekten för lagarna.
FN har flera olika sätt att påverka nationer, från diplomatiska övertalningsförsök till obligatoriska sanktioner, vilka kan vara såväl ekonomiska som militära.
En sanktion innebär att handlingsfriheten för en stat eller dess ledare begränsas efter kollektivt beslut från andra stater. Det kan röra sig om ekonomiska sanktioner där tillgångar som finns på bankkonton i andra länder blir frysta. Det kan även vara reserestriktioner där man förbjuder ledare och andra högt uppsatta statsanställda att resa utanför landet. När folkrätten accepteras av många stater blir det kostsamt att bryta mot den, eftersom det riskerar att försämra relationerna med omvärlden och därmed påverka handel och politiskt inflytande negativt.
Läs mer om diplomati