Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Armén i fokus när människan ska stärkas
  • 10 December 2021
  • 11 minuter
Foto:

Etiska frågor kommer att behöva lösas nu när människor och soldater kan ”förstärkas”. Antingen med tekniska yttre hjälpmedel eller med biologiska ingrepp. Men på ett eller annat sätt kommer det att ske – och utvecklingen går snabbt inom flera teknikomården.

Vi kan få det avklarat direkt. Ett av de vanligaste exemplen på mänsklig förstärkning har det arbetats med i decennier – redan på 1960-talet arbetade det amerikanska bolaget General Electric med att öka människors styrka och uthållighet med så kallade exoskelett. Ett exoskelett kan vara passivt och med hjälp av exempelvis stag och fjädrar avlasta höft- och knäleder hos en soldat vid tunga lyft och bärmoment. Exoskelett kan också vara aktiva och då finns någon typ av motor som ger ytterligare hjälp. Men hur är läget för den här tekniken som det talats om så länge i militära sammanhang.

– Man kan ju titta på vad andra försvarsmakter har. Och de passiva exoskeletten är i viss mån någorlunda i bruk för speciellt utvalda för att kunna avlasta då mycket ska bäras. Det är ett exempel där tekniken är så pass mogen att den faktiskt går att använda, säger Britta Levin, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Levin trycker lite extra på att det inom bioteknologin, och inom det som kallas mänsklig förstärkning, kanske är extra viktigt att verkligen vara medveten om en tekniks mognadsgrad i avgörandet om den verkligen tillför nytta i militära sammanhang.

– För Försvarsmakten kanske det inte duger att någonting fungerar i ett dygn om uppdraget är på tre dygn. Om det inte fungerar längre än ett dygn, då får man släpa med sig det i två dygn och då blir det en börda istället, säger Levin.

Det fallet gäller, enligt Levin, för exempelvis aktiva exoskelett. Där är utvecklingen inte alltid tillräckligt långt fram när det gäller tillförlitlighet i krävande miljöer eller drifttid om det råder oklar energiförsörjning. Men när det gäller passiva exoskelett ser det alltså annorlunda ut och exempelvis används dessa i viss mån i USA. Och enligt Levin intresserar sig även de större europeiska försvarsmakterna för tekniken forskningsmässigt.

Fältsjukvård och monitorering av soldater

Vid sidan av exoskelett ser Levin också just nu ett stort intresse för frågan om så kallad framskjuten fältsjukvård – kvalificerad sjukvårdsförmåga som kan grupperas i nära anslutning till operationsområdet. Levin bedömer dock att det kommer att dröja lite längre än tre till fem år innan tekniken är mogen att ta i bruk. Men kopplat till det finns också nu ett intresse för att utveckla teknik för monitorering av prestation hos personal under övningar som ett effektivt träningshjälpmedel.

– Användning av pulsklockor är ju något som försvarsmakter tittar på i gemensamma projekt. Alltifrån den lägsta teknologin till det som är mer avancerat som exempelvis mer kompletta system med biosensorer för att registrera prestation och välbefinnande. Det hänger ihop med en holistisk syn på soldaten som inkluderar att ta hänsyn till faktorer som näring, sömn samt fysiskt och psykiskt välmående, säger Britta Levin.

Ökat intresse för armén

När det gäller mänsklig förstärkning säger Britta Levin att forskning i ämnet under en tid varit inriktad mot speciella funktioner i svåra miljöer såsom att stödja piloter i flygvapnet. Nu riktas intresset alltmer för hur armén ska kunna stärka förmågan på bredare front.

Och ett aktuellt område som det nu forskas på är träningshjälpmedel med så kallad virtuell verklighet (VR-teknik/virtual reality) som bygger på en simulerad verklighet. Användarens upplevelse förstärks genom att den simulerade omvärlden upptar hela synfältet med hjälp av någon teknisk utrustning. Vid sidan av det finns också så kallad förstärkt verklighet (AR-teknik/augmented reality).

– Just nu kretsar mycket kring att använda VR för utbildning och AR för att hjälpa till vid informationsöverföring, säger Britta Levin.

Till skillnad mot VR, som bygger på enbart simulerad information, är AR ett sätt att överlagra information på den verkliga omgivningen.

Inom den här nischen finns också enligt Levin tankar på att kunna överlagra information i speciella glasögon där användaren ser verkligheten samtidigt som viss information, exempelvis order, presenteras på glasögon.

– Det har vi forskat på. Men det finns tekniska problem med positionering och annat. Exempelvis om du ska lägga ut en symbol för att peka i geografin. Det är inte kontroversiellt på något sätt men alla tekniska bitar är inte lösta och då kan det inte utnyttjas fullt ut, säger Britta Levin.

AR kan också förses med simulerad information genom att i spel lägga till enheter som inte finns i verkligheten men som dyker upp under ett scenario så att övningen blir mer verklighetstrogen och mer dynamisk.

Enligt Levin är det här ett område som på ett påtagligt sätt drivs av den civila sektorn. Det handlar givetvis då om spelindustrin där det exempelvis kommer fram headset med större synfält och bättre upplösning.

– Det är lite i sin linda men det skulle kunna komma ganska snabbt som möjlig användning inom försvaret. Det baseras på att man har kommersiella produkter och att man anpassar spel och sådant. Vissa av de här applikationerna kommer Försvarsmakten att titta på hur man kan nyttja det här för man driver ju inte utvecklingen, säger Levin.

I slutet på mars 2021 skrev också Microsoft att den amerikanska armén annonserat ett samarbete med bolaget i produktionsfas för det så kallade IVAS-programmet (Integrated Visual Augmentation System). IVAS-headsetet, som är baserat på headsetet Microsoft HoloLens, ska enligt Microsoft göra soldater mer effektiva, säkrare och ge en bättre lägesmedvetenhet. Det ska också möjliggöra informationsutbyte och beslutsfattande i olika scenarier, enligt Microsoft. Enligt den amerikanska nyhetstjänsten CNBC ska affären vara värd närmare 21,9 miljarder dollar, motsvarande drygt 185 miljarder kronor, över tio år.

Skydd mot virus och supermänniskor

Om vi flyttar fokus mot mer bioteknologisk förstärkning kan också frågan om att behandla smittsamma sjukdomar som skydd mot eventuell biologisk krigföring nämnas som ett aktuellt område.

– Vi är ju mitt i en pandemi och det är det alla tänker på just nu. Och med nanoteknik så har vi möjlighet att ta fram vacciner som skyddar oss mot framtida coronapandemier, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.

Strömme har en hel del forskning inom läkemedel bakom sig, exempelvis utvecklingen av materialet Upsalite som bärare av svårlösliga läkemedel.

Vad är det för tidsperspektiv på att ta fram de här vaccinerna du talar om?

– Det kan man göra idag. Man vet exakt hur man ska göra och David Baker, en forskare inom syntetisk biologi USA, håller på och tar fram den här teknologin för skydd mot framtida influensavirus. Och den teknologin är ju så klart intressant ur ett försvarsperspektiv. Om man vet vilka virus folk har tillgång till när det gäller biologisk krigföring är det faktiskt möjligt att med nanoteknologi ta fram ett direkt skydd mot dessa, säger Maria Strömme.

Men när det gäller nanobioteknik – en tvärvetenskaplig ingenjörsdisciplin som syftar till att förbättra biologiska organismer med exempelvis genteknik och avancerad materialvetenskap – finns en fråga ständigt närvarande: går det att ta fram en ”supermänniska” med bättre kondition, starkare muskler, bättre syn och hörsel och skaffa skydd mot sjukdomar.

– Ja, du har ju Nobelpriset i kemi 2020 med gensaxen. Den ger oss möjlighet att omdana hela människoarten om vi vill. Och det är ju inte väldigt svårt heller. Man kan ju ändra gener hos människan så att man kan bota sjukdomar och det är ju bra, säger Maria Strömme.

Men man kan också, med gensaxen, editera i könsceller. Enligt Strömme skulle då egenskaper kunna föras vidare i generation efter generation. Då är det möjligt att exempelvis optimera muskelstyrka, syreupptagningsförmåga och resistens mot vissa sjukdomar. Detta är inte tillåtet idag, men möjligheten kommer garanterat att diskuteras globalt framöver, enligt Strömme. Och utvecklingen går nu väldigt snabbt inom området eftersom forskarna just nu lär sig väldigt mycket om vilka gener som styr vad.

– Det är inte alls omöjligt att omdana människoarten med gensaxen. Det är dock förbjudet just nu. Det är inte otänkbart att detta blir önskvärt när vi har kommit längre i utvecklingen av artificiell intelligens och börjat vänja oss vid att vi med ny hårdvara i kroppen kan få örnseende och superminne, bli starkare och smartare. Varför då inte integrera dessa egenskaper och andra direkt i vårt DNA?, avslutar Maria Strömme.

Britta Levin på FOI säger att myndigheten också bevakar genteknikområdet. Men Levin bedömer att tekniken ännu är på låg TRL, det vill säga grundforskningsnivå. Och att det är många etiska frågor att ta ställning till.

– Man lyckas ju bitvis med sådant men ibland kommer bakslag. Att kunna förbättra funktionerna som man skulle kunna ha nytta av militärt, att se bättre, höra bättre, tänka bättre är ju inte bara att byta några enstaka gener, säger Britta Levin.

Försvarsmakten: Viktigt med gränsdragning

Vad säger då Försvarsmakten. Hur ser myndigheten på läget när det gäller hotbild och utveckling av mänsklig förstärkning och biologi?

Enligt forskningschef Rickard Stridh pågår studier inom området. Som exempel nämns att Försvarsmakten tittar på att använda artificiell intelligens som hjälpmedel till sjukvårdspersonal i den framskjutna vården. Även hjälmdisplayer som visar olika typer av information till soldater kan vara något som kommer inom en inte all för avlägsen framtid, enligt Stridh. Och att intresset nu ökar för frågorna om att ”förstärka” personal inom armén är tydligt.

– Vårt fokus är att se till att få ut mer av personalen och där det finns mest personal är ju inom armén – att man förstärker en människa i ett flygplan och förser personen med alla möjliga hjälpmedel är inte så konstigt, även i fartyg så finns det väldigt mycket teknik runt människan – men det är ute i fält som soldaten är själv med en tung ryggsäck och där blir det intressant. Om soldaten har ett aktivt exoskelett, som jag har svårt att se att det kommer snart, eller om det finns en självkörande farkost som kanske kör bredvid gruppen och tar den tyngsta packningen är av mindre betydelse. Vårt övergripande fokus är att stödja personalen, säger Rickard Stridh.

När det gäller de mer biologiskt inriktade frågorna säger forskningschef Stridh att skydd mot biologiska stridsmedel ”alltid är intressant” Men när det gäller annan typ av biologisk förändring av militär personal är han mer försiktig. Enligt Stridh har det under lång tid funnits frågor kring hur soldater och sjömän ska kunna prestera ”bättre” och frågan är kontroversiell, enligt Stridh.

– Här kommer man också in på frågan kring den här typen av droger som det finns försvarsmakter som ger sina soldater för att de kanske ska vara vakna länge och så vidare. Och där är vi väl i utkanten av etiska och legala frågor. Jag tycker vi måste vara försiktiga med den här typen av teknik där det handlar om att ändra på människor. Där tycker jag att vi ska vara mycket noga med var gränsen går, säger Rickard Stridh.

Fakta – mänsklig förstärkning:

”Öka eller bibehålla nivån på mänsklig prestation.” Så beskrivs övergripande det som samlas under begreppet mänsklig förstärkning av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. I praktiken handlar det om förstärkningar som enligt FOI syftar till ökad förmåga avseende ”beslutsfattande, perception, vigilans, fysisk styrka, fysisk och mental uthållighet, stresshantering samt möjlighet att verka i svåra miljöer”.

För att åstadkomma ovanstående kan förändringarna, enligt FOI, göras icke-invasivt, vilket betyder att kroppen inte påverkas, eller invasivt, vilket innebär att kroppen påverkas antingen ”reversibelt eller icke-reversibelt”.

Det finns dessutom två olika varianter, HPE, human performance enhancement. Och HPO, human performance optimization.

Enligt FOI innebär HPE om skapa nya och utökade förmågor genom yttre och inre modifikation av ”kroppens strukturer och funktion” genom exempelvis ”kirurgiska ingrepp, genetisk förändring, farmakologiska substanser (farmaka), nervstimulering, implantat, exoskelett och proteser”. HPO innebär istället att genom exempelvis ”urval, utbildning, träning, nutrition, vila, läkemedel och ledarskap” förbättra förmågan. FOI skriver vidare: ”Potentialen att uppnå förstärkning förväntas vara betydligt större med HPE-metoder samtidigt som dessa metoder generellt sett är förenade med större risker och fler etiska dilemman.”

Nästa inlägg
Sverige och Frankrike i maktkamp om EU:s framtid