Krut har spelat en stor roll i vår historia. Anders Krutmakare fick 1552 i uppdrag av Gustav Vasa att ”anlägga krutverk vid strömmar som rinner ner i Mälaren”. Krutverket är ett av rikets äldsta ännu registrerade verksamma företag. Verksamheten vid krutbruket var statlig och cheferna utsågs av svenska kronan. Men även utländsk kompetens rekryterades, bland annat i form av en tysk ”pulvermakare” vid namn Heinrich Leschhorn, som utsågs av Drottning Kristina 1641.
Under andra världskriget och de intensiva svenska försvarsförberedelserna sysselsattes runt 800 personer, och krutverket Åkers krutbruk blev en del av Försvarets Fabriksverk. I början av 1990-talet köptes dock Åkers Krutbruk av tyska försvarsindustrin Deisenroth, som fortsätter bedriva verksamhet med fokus på militära produkter. Kruttillverkningen vid Krutbruket upphöde 1993, vilket avslutade en mer än 400 år gammal verksamhet.
Läs mer om krut samt krutbruket.
Bildkälla.
Den 14 januari 1521 blev 16 unga män utvalda till ett mycket viktigt uppdrag – de skulle vakta den blivande kungen Gustav Eriksson Vasa. Han hade precis blivit utsedd till befälhavare och skulle leda den svenska befrielsekampen mot danskarna. Männen följde Gustav Eriksson under befrielsekampen och efter hans kröning placerades de som vakter runt slottet.
Den här händelsen var startskottet för Livgardet, som i dag är ett av Försvarsmaktens största och mest mångfacetterade förband. Livgardet har i dag ett brett spektrum av uppgifter, men mest kända är de för sina soldater som än i dag bevakar monarken och de kungliga slotten i Sverige.
Läs mer här
Bildkälla.
Cecilia Vasa (1540–1627), var en svensk prinsessa och markgrevinna samt dotter till kung Gustav Vasa och drottning Margareta Leijonhufvud. Cecilia brevväxlade tidigt med drottning Elisabeth I av England och tycks ha känt beundran från henne. När Cecilias bror Erik XIV:s blev kung ville hon gifta sig med en engelsk greve. Eriks förhoppning var samtidigt att om Cecilia befann sig i drottningens närhet skulle hon kunna verka för att Elisabeth tackade ja till hans frieri. Efter ett antal års korrespondens mellan Erik och Elisabeth om ett eventuellt giftermål beslutades att Cecilia och Erik skulle besöka drottningen i London. Syftet med besöket var dels att förmå Elisabeth att gifta sig med Erik, dels att rekrytera kapare till Sverige för att kunna plundra fientliga danska, tyska och polska fartyg på Östersjön. Men det blev varken någon engelsk greve för Cecilias del eller engelsk drottning för Eriks. Trots alla planer blev det en yngre bror till den regerande markgreven av Baden-Baden som år 1564 blev Cecilias man, Kristoffer av Baden-Rodermachern. Och vad gäller kaparna finns det olika uppgifter om hur Cecilia genomförde sina uppdrag.
Läs mer här samt lyssna på dokumentären på Sveriges Radio.
Befrielsekriget (1520-1523) är en traditionell benämning på det av Gustav Vasa ledda upproret mot Kristian II som resulterade i att Sverige definitivt lämnade Kalmarunionen och att Vasadynastin fick makten. Upproret började i Småland redan i slutet av 1520. Centrum kom dock snart att förflyttas till Dalarna där Gustav Vasa valdes till hövitsman (militär befälhavare) i januari 1521.
Kristian II, i Sverige mest känd som Kristian Tyrann, blev kung över Danmark år 1513 efter sin far Hans, och var under sin livstid stundvis även norsk och svensk kung. Liksom sin far drev han en politik som syftade till att stärka kungamakten på adelns bekostnad. Med hjälp av tyska legotrupper knäckte han det svenska motståndet och återtog makten från adeln i unionspartnern Sverige, där han blev kung år 1520. Efter kröningen genomfördes Stockholms blodbad, möjligen på uppmaning av Kristians anhängare. Sedan Kristians befälhavare i Stockholm Didrik Slagheck besegrats vid Brunnbäcks färja nära Västerås i april kom större delen av inlandet i upprorsmännens händer före årets slut.
Gustav Vasas befrielsekrig, även känt som Gustav Vasas uppror eller Befrielsekriget, avser krigshändelser som inleddes 1521 i ett uppror mot Kristian II efter att han nyligen återfört Sverige till Kalmarunionen. Till följd av kriget lämnade Sverige slutgiltigt Kalmarunionen och Gustav Eriksson, som senare blev kallad Gustav Vasa, valdes till Sveriges kung år 1523. Segernamnet Befrielsekriget och årtalet 1521 är broderade i guld på Livgardets fanor.