Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Sverige och Frankrike i maktkamp om EU:s framtid
  • 19 January 2022
  • Joel Jonsson
  • 8 minuter
Foto: Joel Jonsson

Nu pågår ett globalt skifte där säkerhets-, industri- och handelspolitik flyter in i varandra. Och den kanske hårdaste striden finns inom EU, enligt företrädare för internationell handel.

Ibland tar vi kanske organisationen för given. Men EU, med 27 medlemsländer och en gemensam marknad för varor och tjänster, startades ursprungligen för att säkra freden i Europa. Sedan dess har internationell handel gått mot ökad öppenhet. Men på senare tid har något hänt.

  • Det vi nu ser är en integration av olika politikområden och att säkerhets-, handels- och industripolitik blir alltmer sammankopplade. Vi har på senare tid sett en tilltagande global konkurrenssituation med mindre tillit och en upplevd sårbarhet i världshandeln, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen, en branschorganisation med 4 200 företag inom svensk industri som står för en tredjedel av Sveriges export.

Men det är inte bara för de företagen som export är viktigt. För Sverige stod exporten för 2 203 miljarder kronor, motsvarande ungefär 45 procent av Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, (storleken på Sveriges ekonomi mätt i värdet av varor och tjänster), år 2020. Detta enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Större delen, 72 procent, av exporten går till europeiska länder och därför är ekonomin där viktig. SCB poängterar att under 2008 och 2009 sjönk exporten kraftigt till följd av finanskrisen och under 2020 påverkades exporten negativt av coronapandemin. Och just pandemin har bidragit till minskad öppenhet i handeln och gett brutna leverantörskedjor, såväl inom EU som globalt, enligt Jonsson.

  • Både i EU, USA ock Kina sker satsningar för att bli mer självförsörjande. Det är något vi såg tendenser till även innan pandemin men som nu förstärkts och lett till en alltmer protektionistisk politik, säger Jonsson.

Fler orsaker till spänningar

Joel Jonsson, Teknikföretagen

Vid sidan av pandemin finns andra skeenden som gjort att spänningarna ökat mellan länder när det gäller handel, enligt Jonsson. För det första Storbritanniens utträde ur EU vilket har skapat en ny maktbalans i Europa där stora industrinationer som Tyskland och Frankrike alltmer sätter agendan.- Det gör det svårare för mindre länder som Sverige att påverka EU:s utveckling, säger Jonsson.Det andra som bidragit till en bistrare syn på frihandel är tilltagande global konkurrens. Det handlar då om Kina som inte spelar efter riktigt samma regler som andra – exempelvis har europeiska företag inte alltid samma marknadstillträde i Kina som kinesiska företag i Europa, och dels använder Kina statliga subventioner som snedvrider global konkurrens. Men det handlar också, enligt Jonsson, om att den tidigare amerikanska administrationen med president Trump medförde att det inte gick att se USA som en garant för den regelbaserade världsordningen. Detta eftersom presidenten bland annat utmanade Världshandelsorganisationen (WTO), Världshälsoorganisationen (WHO) och även drog sig ur Parisavtalet.

  • Fransoserna har varit de främsta förespråkarna av strategisk autonomi och att EU ska bli mer självförsörjande, och när Trump till och med ifrågasatte Nato fick de även med sig tyskarna på det spåret, säger Joel Jonsson.


Hur påverkar osäkerheten Sverige och EU?

  • Det kom en ny industristrategi från EU-kommissionen i maj ifjol som kompletterar översynen av EU:s handelspolitik. Det handlar i stor utsträckning om att identifiera strategiska beroenden och se hur man kan minska dessa, säger Jonsson. Jonsson påpekar att allt i den nya industristrategin inte är genomfört. Men EU befinner sig nu i ett formativt skede och det finns en avgörande konflikt.
  • En sammanslutning av medlemsländer, bland annat Sverige, är väldigt måna om att fortsätta trycka på vikten av öppen handel och fri konkurrens. Och så har vi ett annat läger med Frankrike i spetsen som har mycket av de här protektionistiska strömningarna. Dels att man förespråkar ökad grad statlig inblandning i den europeiska ekonomin med riktade statsstöd till utvalda teknologier samtidigt som man vill skydda den inre marknaden från global konkurrens, säger Jonsson.

De områden det handlar om är det som Jonsson beskriver som nyckelteknologier och strategiska insatsvaror – exempelvis halvledare och jordartsmetaller som används inom elektronik, alternativa energikällor och elfordon. Men det gäller inte bara fysiska varor.

Även kunskap om tekniken är viktig, påpekar Jonsson. Vi ser risken att om vi går den här vägen till mötes med mer subventioner så kan det snedvrida konkurrensen på den inre marknaden vilket hämmar teknikutvecklingen på sikt. Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och vi gynnas av konkurrens på lika villkor. Svenska företag står också för väldigt många miljötekniska lösningar som exporteras världen över och bidrar till klimatomställningen på global nivå, säger Jonsson.

Risker för svensk försvarsföretag

Enligt Jonsson vill EU-kommissionen också stärka de regionala värdekedjorna. Det medför bland annat en risk för att europeiska företag kan få svårare att samverka med länder utanför EU inom strategiska områden som exempelvis rymdteknik och försvar. Här menar Jonsson att det finns betydande risker för svensk försvarsindustri om företag inte kan bedriva forskning och utvecklingsprojekt tillsammans med länder utanför EU som exempelvis Storbritannien, Schweiz eller Israel.- Kina och USA lägger fram liknande strategier för att minska beroendet av omvärlden vilket riskerar att fragmentera världshandeln, säger Jonsson. Men det kan nu möjligen finnas en liten förändring på gång mot en ny öppenhet, enligt Jonsson.

  • Vi ser tendenser till att EU och USA under den nya presidentadministrationen börjar återuppbygga den transatlantiska relationen. Jag tror det blir jätteviktigt framöver. Förhoppningsvis kan vi även göra detsamma med Storbritannien efter slitningarna från brexitförhandlingarna, säger Joel Jonsson.


Fakta: WTO, Gatt, EU och handel
Världshandelsorganisationen, WTO (World Trade Organization), har 164 medlemsländer och är ett förhandlingsforum som reglerar internationell handel. Organisationen grundades 1995. Bakgrunden är Gatt (General Agreement on Tariffs and Trade) som är ett allmänt tull- och handelsavtal som gäller sedan år 1948.

När det gäller EU så är frihandel mellan medlemsländerna en av EU:s grundprinciper. År 2019 hade Sverige, via EU, även tillgång till 44 handelsavtal med 76 partners, enligt Joel Jonsson på Teknikföretagen. Sveriges totala export år 2020 var 2 203 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt SCB består den svenska exporten till 70 procent av varor, och resterande del är tjänster. Varuexporten handlar huvudsakligen om fordon, medicinska och farmaceutiska produkter samt maskiner. Dessutom räknas exempelvis papper, järn och stål som viktiga exportvaror för Sverige. När det gäller tjänster uppgick den svenska exporten år 2020 till 632 miljarder kronor. Här handlar det huvudsakligen om affärstjänster inom forskning och utveckling, marknadsföring och teknik som tele- och datatjänster samt transporter och resor.

Källa: Kommerskollegium, EU:s officiella webbplats (europa.eu), SCB.

Föregående inlägg
Armén i fokus när människan ska stärkas
Nästa inlägg
Teknik och nya samarbeten styr framtidens säkerhetspolitik