Du gamla, du fria, du framtida Sverige
Säkerhetspolitiken syftar till att bevara vår frihet och oberoende. Att kunna utveckla vårt samhälle som vi själva väljer. Över åren har den påverkats av föränderliga faktorer och händelser – ofta av hotet av ett krig.
I hjärtat av vår säkerhetspolitik finns diplomati, handel, försvar och teknik.
Säkerhetspolitiken består av två delar; den utåtriktade och den inåtriktade. Utåtriktad säkerhetspolitik kan exemplifieras med om en stat är alliansfri eller ingår i en försvarsallians. Den inåtriktade säkerhetspolitiken kan vara landets försvarspolitik och hur landet förhåller sig till sin egen försvarsmakt. För att ett lands säkerhetspolitik ska vara trovärdig krävs en motsvarande förmåga (alltså vilja och resurser) att förverkliga politiken.
Vår omvärld har förändrats
Den ökande geopolitiska osäkerheten kombinerat med hot som cyberkrigföring, påverkansoperationer och terrorism – har gjort gränsen mellan krig och fred mer otydlig. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar försvarets förmågeutveckling och företagens villkor. Utvecklingen ställer nya krav på försvaret av samhället. Dagens säkerhetspolitiska läge innebär att hotbilden mot Sverige växer och blir mer komplex, och vi behöver anpassa oss efter en verklighet där risken för väpnade angrepp inte går att utesluta.
Därför har Sveriges Riksdag beslutat att vi ska ha en förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Riksdagen vill även se att totalförsvaret utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige och krigshandlingar på svenskt territorium.
Det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och demokrati. För att möta de hot som kan uppstå måste vi använda oss av alla resurser som finns i såväl det militära som det civila försvaret.
Diplomati
Diplomati beskrivs ofta som hantverket där stater upprätthåller ömsesidiga förbindelser i syftet att lösa internationella frågor. Diplomatin gestaltar sig i dialoger och överenskommelser och sker såväl inför öppen ridå som bakom stängda dörrar.
Stater vill försvara sina medborgares säkerhet och självständighet genom att förebygga hot och risker. Det gör man genom en effektiv säkerhetspolitik. De säkerhetspolitiska förutsättningarna är i ständig förändring, och politiken behöver vara beredd att anpassa sig därefter. Diplomatin är då ett viktigt verktyg för att upptäcka och värdera förändringar i relationerna mellan olika aktörer, och ger stater möjligheter att samtala och påverka varandra.
Genom diplomati och politiska påtryckningar försöker stater påverka varandra att acceptera internationella normer. Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra. Även om begreppet folk används så är det stater och dess regeringar, inte människor, som är de huvudsakliga subjekten för lagarna.
FN har flera olika sätt att påverka nationer, från diplomatiska övertalningsförsök till obligatoriska sanktioner, vilka kan vara såväl ekonomiska som militära.
En sanktion innebär att handlingsfriheten för en stat eller dess ledare begränsas efter kollektivt beslut från andra stater. Det kan röra sig om ekonomiska sanktioner där tillgångar som finns på bankkonton i andra länder blir frysta. Det kan även vara reserestriktioner där man förbjuder ledare och andra högt uppsatta statsanställda att resa utanför landet. När folkrätten accepteras av många stater blir det kostsamt att bryta mot den, eftersom det riskerar att försämra relationerna med omvärlden och därmed påverka handel och politiskt inflytande negativt.
Läs mer om diplomati
Handel
EU utgör idag både Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena, och en viktig marknad för svenska företag. Genom medlemskapet i EU tar Sverige del av unionens inre marknad vilket över tid har gynnat Sveriges ekonomiska handelskraft och förtroende som handelspartner. Handel stärker i regel relationen stater emellan och olika handels- och samarbetsavtal utgör därför ofta grunden för framgångsrikt partnerskap. Vilken roll har handeln för vår trygghet?
Handeln i sig är en del i försvaret av Sveriges säkerhet – utbyte och dialog är ett effektivt vapen mot ofred.
Många gånger leder handeln också till mer varaktiga partnerskap än ett rent utbyte av varor och tjänster. Exemplen på gemensamma utvecklingsprojekt mellan Sverige och svenska företag och andra stater och företag börjar bli många. Partnerskapen av detta slag blir allt fler och ökar i betydelse, inte minst inom EU. Att de spelar en viktig roll i att stärka Sveriges försvar på fler än ett sätt behöver knappas påpekas.
Världshandelns strukturer kan rubbas i en konfliktsituation och orsaka kraftiga störningar i tillgången på kritiska material och råvaror. Världshandelns avreglering har lett till förhållanden där vi är beroende av världsomspännande logistiksystem. I många fall har produktionen centraliserats till enskilda produktionsområden, vilket kan medföra utmaningar.
En lyckad handelspolitik skapar inbördes beroendeförhållanden, som har politiskt stabiliserande verkningar. Tvärtom kan störningar i handeln orsaka politiska spänningar och hota tillgången på varor för industrier och privatpersoner. Detta betonas särskilt när produktionen är regionalt koncentrerad som oljeproduktionen.
Försvar
Vår omvärld har förändrats. Den ökande geopolitiska osäkerheten kombinerat med hot som cyberkrigföring, påverkansoperationer och terrorism – har gjort gränsen mellan krig och fred mer otydlig. Den snabba tekniska utvecklingen påverkar försvarets förmågeutveckling och företagens villkor.
Utvecklingen ställer nya krav på försvaret av samhället. Vid en säkerhetspolitisk kris, konflikt eller krig i närområdet kan Sverige bli utsatt för en kombination av olika maktmedel där också militära operationer utgör en komponent.
Sveriges riksdag har beslutat att vi ska ha en förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Riksdagen vill även se att totalförsvaret utformas och dimensioneras för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige och krigshandlingar på svenskt territorium.
Det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och vår demokrati. För att möta de hot som kan uppstå måste vi använda oss av alla resurser som finns i såväl det militära som det civila försvaret.
Läs mer om försvarssektorn och de olika aktörernas roller
Teknik
Det pågår ett omfattande teknikskifte globalt med olika tempo i olika regioner i världen. Vi ser ett föränderligt teknologiskt landskap där tillgången till nya innovationer och förmågor sprids snabbt. Tekniska innovationer uppstår i allt kortare cykler och främst i den civila miljön.
Teknik och teknisk utveckling påverkar länders säkerhet och försvar och erbjuder nya lösningar men ställer även nya krav på försvaret av samhället. Nya verktyg påverkar både hotbilden och riskerna. Svenska produkters prestanda och effektivitet är avgörande för säkerheten för de soldater som använder våra plattformar och system på fältet, och kan ytterst innebära skillnaden mellan liv och död.
Sverige har ofta haft modern teknik i våra defensiva förmågor, exempelvis luftförsvar. Samtidigt är inte alltid den mest moderna tekniken tillgänglig. Från företag i Sverige eller från leverantörer utomlands. Det är inte bara Sverige som vill ha kontroll på vilka länder som har tillgång till svensk teknik, utan den viljan är högst internationell också.
Teknikutvecklingen parallellt med politikens utveckling i omvärlden påverkar ständigt synen på vad som bör vara exportkontrollerat och inte. För mer svårtillgänglig tekniskt avancerade lösningar blir det ibland nödvändigt att acceptera en annan och lägre kvalitetsnivå eller i praktiken lägre förmåga i de lösningar vi använder i vårt försvar. Det handlar inte endast om teknik, utan lika ofta om metoder, tjänster eller system. Även kunskaps- och förståelseuppbyggnad är av vikt, inte minst för att förstå hur nya vapen ska bekämpas eller hur befintlig teknik används bäst.
Läs mer om geopolitiken och kontroll av teknik
