Hur ser vi på framtiden?

Vad tror du om Sveriges kommande 500 år? Möt olika aktörer i samtal om diplomati, handel, teknik och försvar

OM BILDEN +
Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Ryskt våld påverkar diplomatin
  • 25 januari 2022
  • Pexels
  • 12 minuter
Foto: Pexels

Ryskt våldskapital och skicklighet i förhandlingar i kombination med svensk otydlighet kring nationella intressen är en farlig kombination, enligt tidigare ambassadören Diana Janse. Med posteringar i bland annat Mali, Libanon och Georgien, och med 20 års erfarenhet från världens konflikthärdar, har Janse sett diplomatin inifrån.

Vi tar det direkt. För möjligen beskriver Diana Janses reaktion vid frågan om hon kan berätta någon anekdot från sin tid i orosområden runt om i världen en del om vad diplomati är och hur Janse ser på saken.

– Jag tycker det är väldigt svårt att summera 20 års arbete med någon käck anekdot. Vad jag tar med mig i allt jag gör är någon slags nolltolerans för trams och i-landsproblem. Jag har blivit stärkt i övertygelsen att vi måste öka vår motståndskraft i Sverige på alla plan, externt som internt. Oavsett om hoten kommer från antagonistiska krafter eller från naturkrafter, säger Janse.

Mellan 2019 och 2021 var Janse Sveriges ambassadör i Mali som plågats av inre stridigheter sedan självständigheten från Frankrike 1960. Janse har också varit ambassadör i Georgien mellan 2010 och 2014 – alltså två år efter kriget mellan Georgien och Ryssland – samt i Libanon (och samtidigt chargé i Syrien), och arbetat för utrikesdepartementet på plats i Moskva och Afghanistan.

Men en gemensam nämnare som Janse sett på dessa platser är att länder sällan är förberedda när olyckan i form av krig eller naturkatastrof är framme.

– Vad jag menar är att det kan förhindras genom ett idogt arbete i resiliensfrågor inom statens hela verktygslåda. Det kan göras med stärkta relationer, stärkt motståndskraft och ekonomi, säger Diana Janse.

Frågan som dyker upp i sammanhanget är: vad behöver Sverige göra här?

– Vi har anledning att rusta oss på alla plan. Försvarsmässigt, cybermässigt, pandemimässigt. Att rusta oss låter som att vi bara ska köpa stridsvagnar. Men det handlar också om att vara en trovärdig partner som visar att vi ser om vårt eget hus och kan ta hand om oss själva och att vi kan bidra med säkerhet i närområdet, säger Janse.

Diana Janse

Tycker du att det finns en brist här idag?

– Ja, det tycker jag.

Märker du av det internationellt i samtal med andra diplomater?

– Ja, jag tror att Sverige uppfattas som en trovärdig och lojal partner men det är ingen hemlighet vare sig för oss eller andra att vi har nedrustat trots att det har visat sig vara väldigt aningslöst och att vi nu försöker vända skutan. Och jag tycker då att Sverige bör gå med i Nato, säger Janse.

Det här sade Diana Janse i slutet på sommaren 2021. Då hade Janse också meddelat sin kandidatur till höstens riksdagsval för Moderaterna.

Nu, ett knappt halvår senare, i slutet på januari 2022, är spänningen mellan Ryssland och USA och delar av övriga västvärlden mer än spänd. Det handlar om, bland annat, just de ryska kraven som framförts på hur Nato ska tillåtas arbeta och utvecklas i framtiden. Samtidigt har Ryssland mobiliserat tiotusentals soldater längs gränsen till Ukraina.

– Det är en slags sanningens minut vi står i nu. För svensk del har den flera delar: hur agerar vi externt, på det större europeiska utrikespolitiska planet, samt hur vi agerar och vad kommer vi till för slutsatser för egen del, nationellt?, säger Janse och tillägger:

– Lyckas vi skapa en bred nationell samling kring vår säkerhetspolitik i tider av kris när vi har en svag minoritetsregering?, säger Janse.

Men här i januari 2022 handlar det inte bara om spänningar mellan Ryssland och Ukraina som ger avtryck i världen. Under de senaste åren har coronapandemin varit dominerande såväl nationellt som internationellt.

– Samhällets motståndskraft och beredskap visade sig i pandemin. Vad var vi förmögna att göra och inte göra? Min sorgliga slutsats, två år in i pandemin, är att vi fortfarande inte har någon luft i systemet. Utan sådan har vi begränsade förutsättningar för att hantera en kris väl, nästan oavsett vad krisen orsakats av, säger Janse.

Enligt Janse är risken stor att en kris kopplat till ett krig inte skulle redas ut på ett bra sätt. Den digitala infrastrukturen är sårbar, och Janse menar också att det finns risk för brister på en rad varor som exempelvis läkemedel, gödsel och diesel, som i sin tur är nödvändiga för matproduktionen. Bland annat.

– Överbefälhavaren var till exempel ute och sa i en intervju för någon vecka sedan att en faktor som kommer att påverka vår militära uthållighet, är tillgången på ammunition. Det är för mig då en klockren sak att skynda sig att köpa, säger Janse.

Vad vill du se, mer pengar till beredskap?

– Ja, jag vill se konkreta åtgärder på det som på kort sikt höjer vår motståndskraft här och nu. Anslå pengar till det och agera, säger Diana Janse.

Men åter då till frågan om rysk förhandlingsteknik och ryskt våldskapital som diskuterades med Janse i somras. För att komma in på det kanske diplomatin bör sättas i ett större sammanhang.

Och vad är då diplomati?

Ja, enligt Janse skapar framgångsrik diplomati trygghet, bidrar till fred, goda grannrelationer och ekonomiskt välstånd. I praktiken handlar diplomati om att hantera internationella relationer som främjar ett lands nationella intressen och i den processen helst också öka statens trovärdighet och bygga förtroende bland andra aktörer – exempelvis andra stater stater och multilaterala institutioner som FN och Världsbanken.

Enligt utrikesdepartements skrift ”Utrikesdepartementet, en kort presentation” är den svenska utrikespolitiska inriktningen under åren 2019 till 2022 indelad i tio fokusområden enligt det som benämns UD:s Strategi 2022. De områden som Sverige ska arbeta för är, bland annat, ett starkt och sammanhållet EU, en demokratisatsning, delat ansvar för fred och säkerhet, en starkt regelbaserad multilateral världsordning, hållbar utveckling och en vässad feministisk utrikespolitik.

Områdena är nuvarande regerings fokus och enligt Janse har de politiska skiljelinjerna mellan höger och vänster traditionellt varit ganska små när det gäller utrikespolitiken i Sverige. Men möjligen finns nu en tendens till ökad splittring mellan partierna.

– Jag skulle vilja hävda att det beror på att svensk utrikespolitik idag inte riktigt tydligt har definierat sina nationella intressen. Vi lever i en allt osäkrare omvärld så det här allmänt altruistiska ”vi vill ha fred på jorden” och ”utrota all fattigdom”, det räcker inte så långt i en värld där hoten nu är mycket närmare och väldigt konkreta, säger Janse.

”Ofta målkonflikter inom diplomatin”

Enligt Janse finns det ofta målkonflikter inom diplomatin. Som exempel nämns att Sverige vill värna frihandel å ena sidan eftersom det bygger ekonomiskt välstånd. Men å andra sidan vill Sverige också kunna straffa länder som kränker mänskliga rättigheter.

– Otydligheten leder till att vi ägnar oss åt allt och ingenting. Vi vill ha fred på jorden och ökad jämlikhet men hur ser urvalet och prioriteringarna ut? Ska vi prioritera freden i Ukraina eller i Mali? Och hur, utifrån våra nationella intressen, argumenterar vi för att vi prioriterar det ena före det andra, eller båda, säger Janse.

Och den här otydligheten är också något som kan få direkta konsekvenser i internationella förhandlingar. Exempelvis när Ryssland är inblandade.

– Jag vill inte referera till specifika samtal. Men ryssar är duktiga förhandlare. De vet vad de vill och de har verkligen definierat sina nationella intressen. Men ”actions speaks larger than words”. Och när man tittar på deras praktiska politik har de visat att för dem är tröskeln ganska låg för ett militärt agerande, säger Janse.

Kan man tänka sig att man agerar annorlunda i en förhandlingssituation eftersom Ryssland har ett slags historiskt våldskapital?

– Ja, men det klart. Det behöver man inte vifta med, det finns ju där. Folk förhåller sig till realiteterna alldeles oavsett om de är uttalade eller inte. Tröskeln för att använda militärt våld för att främja sina politiska intressen är betydligt lägre i Ryssland än hos till exempel EU:s medlemsländer, säger Janse.

Men det finns också andra skillnader när det gäller hur större länder ser på diplomati jämfört med mindre stater.

– Det är om säkerhet är ett nollsummespel eller inte. Vi argumenterar för att om vi bygger vår säkerhet så innebär det också att länderna runt om oss blir starkare. Det ryska tänkandet, men det är inte bara Ryssland, där ser man det som ett nollsummespel: Om någon blir starkare så innebär det att någon annan blir svagare, säger Janse.

En fråga att förhålla sig till”

Förutom det som händer just nu, finns det åtminstone två saker framöver som är viktiga att hålla koll på för den utrikespolitiskt intresserade, enligt Janse. Det ena är att Sverige kommer att vara ordförande i EU under perioden 1 januari till 30 juni 2023.

– Det innebär en extra möjlighet att driva våra hjärtefrågor inom ramen för EU. Det innebär också att det är lättare att få kontakter på högsta nivå och bygga och bredda nätverk, säger Janse.

Under stora delar av 2020 och 2021 har ovan nämnda coronapandemi påverkat världen. Och det är något för utrikespolitiken att hålla stark uppsikt på även framöver.

– Vi vet ännu inte var den här pandemin slutar, vaccinationsgraden globalt är alltjämt låg. Det ökar risken för mutationer och den dag det slår till med en mutation som sprids snabbt och som vaccinen inte biter på riskerar vi vara tillbaka på ruta A. Sedan kan det gå bra också men det är en fråga att förhålla sig till, säger Diana Janse.

Föregående inlägg
Top 8 Fomo Cryptocurrency Calculator Alternatives
Nästa inlägg
Hobby public house Duty Article