Sanktioner som säkerhetspolitiskt instrument

Internationella sanktioner är ett säkerhetspolitiskt instrument för att trygga fred och säkerhet samt främja demokrati och mänskliga rättigheter. Sanktioner kompletterar andra instrument, såsom diplomati, bistånd och handel, och innebär att ett land eller flera länder (ex EU) försöker begränsa handlingsfriheten för en stat, en grupp eller individer.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina har sanktionsinstrumentet blivit omtalat i svensk media. Sanktioner har historiskt varit en del av säkerhets- och handelspolitiken. Den första dokumenterade sanktioner skedde redan 432 f.Kr., när Aten förbjöd handlare från Megara att verka på Atens marknadsplatser och strypte därmed den rivaliserande stadsstatens ekonomi. Sanktioner i form av exportförbud har varit vanliga i Sveriges historia, men det var egentligen först med inrättandet av Nationernas förbund (NF) som landbaserade sanktioner kom att utformas. Under 1900-talet fick vi sedan se flera länder och Förenta nationerna (FN) använda sanktionsinstrumentet för att nå specifika säkerhetspolitiska mål.

Bild: Restriktioner på import och export är vanliga sanktioner

Fram till början av 1990-talet var internationella sanktioner generella och riktades enbart mot stater i form av t.ex. handels- och vapenembargon. Exempelvis för att förhindra spridning eller uppbyggnad av massförstörelsevapen. Inriktningen de senaste decennierna har istället varit att påverka de ansvariga politiska ledarna och regimföreträdare, inte minst för att komma åt brott mot mänskliga rättigheter. Det kan handla om att påverka regimens handlande eller ett beslut som fattats.

Sanktioner kan här riktas även före ett beslut, dvs för att markera mot en kommande handling. En drivkraft till mer riktade sanktioner är önskan att så omsorgsfullt som möjligt påverka de som är ansvariga för politiken eller verksamheten. Hur sanktioner utformas är avgörande för hur effektiva de är som säkerhetspolitiskt instrument.

Förenklat kan sanktionernas delas in i ekonomiska och icke-ekonomiska sanktioner. Ekonomiska sanktioner vara handelssanktioner eller finansiella sanktioner där det i första avseendet kan handla om att förhindra import och export av varor till och från en stat och i det andra avseendet frysning av ekonomiska tillgångar eller förbud mot penningtransaktioner.


Icke-ekonomiska rör oftast diplomatiska förbindelser men kan även handla om att begränsa eller avbryta kommunikationer eller sportutövning. Riktade sanktioner kan omfatta både ekonomiska och icke-ekonomiska sanktioner, te.x. frysning av en enskild persons finansiella tillgångar eller reserestriktioner till ett visst land. Alla sanktioner utformas samtidigt inte för att straffa en stat eller en person, utan möjlighet finns även att utlova en belöning för en aktör i syfte att skapa incitament till en handling (en s.k. positiv sanktion).

En av de vanligaste sanktionsformerna är begränsningar i exporten av vapen, här omfattar ofta sanktionerna den försvarsmateriel som finns upptagen i EU:s gemensamma militära förteckning. Tillstånd för export av försvarsmateriel till stater under vapenembargo beviljas inte, om inte något av de undantag som anges i FN-resolutioner eller beslut av Europeiska unionens råd kan tillämpas på den föreslagna exporten. Med sanktionsbestämmelser kan det även bli aktuellt med strängare restriktioner för exporten av produkter med dubbel användning (PDA) till vissa stater eller att PDA-export helt förbjuds.

FN:s säkerhetsråd har enligt FN-stadgan mandat att besluta om internationella sanktioner för att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Europeiska unionen genomför alla sanktioner som utfärdas av FN:s säkerhetsråd genom lagstiftning på EU-nivå. Även EU:s egna, så kallade autonoma restriktiva åtgärder, alltså sanktioner som inte baserar sig på säkerhetsrådets resolutioner, fastställs genom beslut och förordningar av rådet.
EU:s befogenheter inom sanktionspolitiken utgår från fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, detta inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp). Medlemsstaterna är skyldiga att genomföra även sådana sanktioner som enbart beslutats av rådet. Det gäller särskilt export av försvarsmateriel.

Som säkerhetspolitiskt instrument har sanktioner blivit viktig där den kombinerar diplomatin med handeln. Precis som de säkerhetspolitiska hörnstenarna så har sanktionen en effektivitet i en viss fas och tillämpats med olika framgång, där dess effekt kan ha betydelse i förebyggande syfte, under ett skede eller efter ett skede.


Utrikesdepartementets enhet för europeisk säkerhetspolitik samordnar den svenska sanktionspolitiken, men flera myndigheter har ansvar för sanktioner bl.a. Finansinspektionen, ISP och Kommerskollegium.


Företag och ekonomi måltavla i statliga konflikter

Cyberattacker, krigshot och migrantkris har på senare tid fått uppmärksamhet då främmande makt agerar för att påverka andra staters politik. Men påverkan där näringslivet utnyttjas i kampen har inte fått samma uppmärksamhet, enligt expertis.

Gråzon – eller hybridkrig som det ibland benämns – är ett tillstånd mellan krig och fred. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, handlar det om att en angripare genomför ”antagonistiska aktiviteter” som inte ska uppfattas som krigföring. Det kan vara desinformation, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare samt cyberangrepp och fysiska sabotage. Sommaren 2019 skrev Säkerhetspolisen, Säpo, i ett pressmeddelande att främmande makt – främst Ryssland och Kina – agerar i gråzon och att Sverige ”på daglig basis” utsätts för angrepp.
Och under slutet på 2021 och inledningen på 2022 har händelser som kan betraktas som hybridkrigföring diskuterats på hög nivå inom EU. Exempelvis handlar det om att Belarus har, som utrikesdepartement skriver, ”uppmuntrat till illegal migration till EU via landets EU-gräns och därmed försatt tusentals människor i ett mycket utsatt läge”. Vidare sägs att det har gjorts i syfte ”att påverka EU”.

  • Både Ryssland och Belarus har visat hur mycket man kan åstadkomma utan att starta krig. Vad Belarus gjorde i och med migrantkrisen var att skapa otroligt stor oro och kaos i Europa och naturligtvis stora utgifter för de länder som drabbades. Men det är jättesvårt för länderna i fråga, EU och Nato att svara på det som inte har med traditionell krigföring att göra, säger Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI.

”Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte”

I december 2021 kom sedan Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i hur landet tycker Nato ska tillåtas arbeta i framtiden. Innan dess hade Ryssland placerat tiotusentals soldater vid gränsen mot Ukraina.

  • Det är farligt att bara titta på om Ryssland ska gå över gränsen eller inte. Det finns mycket de kan åstadkomma utan att gå över gränsen och det är det Ryssland visar nu. Det skadar Ukrainas ekonomi, som redan är skakig, eftersom investerare och penningmarknaden blir nervös bara av soldaterna är där, säger Braw.




Företag utsatta av hybridhot

Men vid sidan av hur stater agerar för att skada omvärlden och ekonomi tycker Elisabeth Braw att företagens roll och utsatthet inte belysts i samma utsträckning. Exempelvis när företag i väst utsätts för bojkott eller påtryckningar från Kina.

Det är allt större spänningar i världen. Men världen är också baserad, särskilt de senaste 30 åren, på väldigt tät handel mellan länder. Så alla spänningar får mycket stora konsekvenser för näringslivet, säger Braw, som i oktober 2021 utkom med med boken The Defender’s Dilemma som handlar om internationell handel och säkerhetspolitik.

Enligt Braw har vissa stater, exempelvis Kina, som strategi att flytta mellanstatliga konflikter till motståndarlandets näringsliv. Ett exempel gäller svenska H&M.

H&M är väl det minst politiska företag man kan föreställa sig. De tänker ju inte på geopolitik när de gör kläder men ändå straffas de, säger Braw.

Det handlar om frågan som var aktuell under 2021 där flera företag – H&M, Adidas, Nike och Burberry – ställt sig kritiska angående bomull från den kinesiska provinsen Xinjiang efter uppgifter om att leverantörer där använder tvångsarbetare. Kina har förnekat uppgifterna och företagen har på olika sätt straffats med bojkott i landet.
Ett annat exempel är relationen mellan Kina och Australien. Efter att Australien ställt sig bakom en oberoende utredning om coronavirusets (covid-19) ursprung uppmanande Kina till bojkott av flera australiensiska varor.

Också det svenska telekombolaget Ericsson har varit i fokus. Efter det svenska beslutet att kinesiska Huawei inte får vara med i 5g-näten i Sverige bedömer Ericsson att de kommer att få det tuffare att sälja vissa produkter i Kina. Detta enligt bolagets delårsrapport för det andra kvartalet 2021.





Vad vill Kina uppnå?

  • Västs ekonomi är beroende av att våra företag kan fortsätta exportera och ha verksamhet i hela världen och särskilt i Kina. Det gör oss väldigt sårbara för kinesiska påtryckningar. Så budskapet är: ”gör som vi säger annars kan vi straffa era företag”, säger Braw.




Bild: Elisabeth Braw
Elisabeth Braw

Men är det inte skillnad här – i det första fallet har klädföretagen delvis tagit politisk ställning. Och i de andra exemplen är det statliga beslut som sedan påverkar företagen?

  • H&M och andra företag som ingår i Better Cotton Initiative har länge försökt förbättra arbetsförhållandena för bomullsarbete, fast de aldrig talat på något aggressivt sätt om problemet med straffarbete för uigurer inom bomullsbranschen i Xinjiang. I mars 2021, efter ytterligare en rapport om problemet, lade H&M ut ytterligare ett ganska vagt uttalande och det användes som förevändning för en bojkott. Den verkliga förklaringen är sannolikt istället att Kina ville hämnas på västländers sanktioner mot Kina till följd av Kinas behandling av uigurerna, säger Braw.



”Nationell säkerhetsfråga för regeringen”

Vid sidan av Kina nämner Braw Ryssland och Iran som aktörer inom gråzonen. Dock säger Braw att Rysslands svagare ställning inom internationell handel gör att landet inte har samma makt att påverka genom bojkott. Istället tror Braw att Ryssland, och i viss mån Iran, fokuserar på metoder där de traditionellt är starkare – inom desinformation och cyberangrepp.
Förutom ovan nämnda metoder säger Braw att näringslivsinriktad påverkan och gråzonsproblematik kan ske genom att före detta politiker i väst rekryteras till företag som är närstående ryska eller kinesiska staten. En annan metod där näringslivet används för att påverka en befolkning är sponsring. (Se faktaruta).




När det gäller gråzonsproblematik inom handel och säkerhetspolitik – vad måste Sverige hålla ögonen på?

  • Vi som västländer är öppna samhällen och därför är det lätt för andra att komma åt oss genom medel som inte är krig. Kina vill dominera men vi som demokratier kan inte lägga oss ned när det gäller vad vi står för, så därför tror jag att situationen kommer att förvärras. Jag ser ingen lösning den närmaste framtiden, säger Braw.
  • Det svenska näringslivet är internationellt inriktat i en utsträckning som få. Många företag har lyckats utomlands och det är fantastiskt bra för Sverige men det är också ett orosmoment, säger Braw.
  • Regeringen måste inse att de här företagen är i en jättesvår situation. Om de inte får uppbackning från regeringen, hur ska de klara sig när ett annat land ger sig på dem? Regeringen måste inse att det är en nationell säkerhetsfråga, säger Elisabeth Braw.




Fakta: Gråzonsproblem och hybridkrigföring – exempel på metoder

När Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kortfattat beskriver vilka metoder som en angripare kan använda i samband med gråzonsaktiviteter eller hybridkrigföring nämns följande exempel:

* politisk påverkan * manipulering av marknader * desinformation * informationspåverkan * stöd till ytterlighetsrörelser * maktdemonstrationer * illegal underrättelseinhämtning * hot och påtryckningar mot beslutsfattare * cyberangrepp och fysiska sabotage.

Elisabeth Braw, expert på hybrid- och gråzonshot på den amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute, AEI, nämner specifikt några metoder.

Påtryckning genom olika delar av befolkningen. Före detta topp-politiker i väst rekryteras till företagsstyrelser eller andra näringslivsuppdrag i exempelvis Kina eller Ryssland.

  • Om ett land har som strategi att försöka försvaga våra länder är det ett jättesmart sätt – betala en bra ersättning till före detta politiker för att de ska sitta i styrelsen, eller ha ett annat uppdrag, så ser man plötsligt respektabel ut. Det är så ett antal ryska och kinesiska företag fungerar och det är inte olagligt, säger Braw.

* Sponsring av kändisar.

  • Det är också lagligt. Exempelvis Huawei sponsrar artister och idrottsutövare. Men vilken inverkan har det på vårt samhälle? Jag tycker man måste ställa sig frågan vilket ansvar artister och kändisar inom sport har. För om de blir ett företags ansikte utåt så kan de hjälpa till att försvaga våra samhällen, säger Braw.

* Små förändringar av omtvistade gränser.

  • Till exempel Kina har långsamt byggt nya öar i Sydkinesiska havet. Kina har gjort samma sak vid gränsen mot Bhutan. Ryssland har gjort det vid gränsen mot Georgien, säger Elisabeth Braw.

Källa: FOI och Braw.

Teknik och nya samarbeten styr framtidens säkerhetspolitik

Ny teknik och relationen mellan stora stater som USA, Kina och Ryssland. Det kommer att prägla internationell säkerhetspolitik framöver, enligt expertis. Samtidigt nämns en ännu starkare trend: länder i snabbt sammansatta allianser samarbetar militärt och civilt utanför EU och Nato.

Kanske är det Nato, North Atlantic Treaty Organization, som dyker upp som första tanke när försvarsallianser diskuteras. Organisationen, som först kallades Atlantpakten, bildades efter andra världskriget för att länder på båda sidor om Atlanten – USA och Kanada samt tio länder i Västeuropa – skulle motverka hotet från dåvarande Sovjetunionen och senare Warszawapakten. Även om Nato förändrats och nu även sysslar med krishantering och har 30 medlemmar finns grundstenen kvar: Artikel 5 – ett angrepp på en medlemsstat räknas som ett angrepp på alla medlemmar.

Och frågan om Nato är i början på 2022 mer än aktuell. I december 2021 kom Ryssland med en kravlista angående, bland annat, begränsningar i Natos utveckling.

  • Ryssland har framställt krav på att Nato inte ska få utvidgas något ytterligare och det skulle vara en ruptur för den europeiska säkerhetsordningen där stater har rätt till att fatta sina egna säkerhetspolitiska vägval, säger Zebulon Carlander, säkerhetspolitiskt programansvarig på Folk och Försvar.
Boken: Vägval – Framtiden för svensk säkerhet

Samtidigt bedömer Carlander att det nu utvecklas en ny typ av internationella samarbeten.

  • En trendspaning är att vi kommer att se mer och mer av så kallade ”koalitioner av villiga”, det är lösare och mer nischade samarbeten där ett fåtal stater går samman för att lösa ett problem eller hantera en fråga säger Carlander.

Carlander kom under hösten 2021, tillsammans med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef vid Försvarsmakten, ut med boken ”Vägval”. Där beskriver Claesson och Carlander, själv deltidsanställd skyttegruppchef i armén, olika strategiska vägval som Sverige behöver göra relaterat till ny teknik och samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitik.

  • Vi ser ett växande intresse för internationella samarbeten generellt. Framförallt i vårt närområde ser vi ett växande kluster av olika initiativ och nischade samarbeten, säger Carlander.




Agerar snabbare

Några exempel på europeiska samarbeten som nu växer fram utanför Nato och EU är det franska European Intervention Initiative (EI2) som handlar om att skapa en gemensam strategisk kultur runt säkerhetsfrågor mellan europeiska stater. Ett annat exempel är den brittiskledda snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF).

Länder övar tillsammans och med de rätta politiska besluten kan de agera tillsammans. Sverige deltar i båda de här samarbetena och de är exempel på den här typen av ad hoc-lösningar för att lösa ett problem, säger Carlander.
Men samarbetena behöver inte vara militärt betingade och de kan förändras över tid. Ett exempel är The Quad, the Quadrilateral Security Dialogue, som delvis går att spåra tillbaka till räddningsinsatsen efter tsunamin i Indiska oceanen 2004. De ingående länderna – USA, Australien, Indien och Japan – har sedan dess intensifierat samarbetet i takt med att spänningarna med Kina ökat. Våren 2021 genomfördes ett digitalt toppmöte med ledarna för de fyra länderna.

  • Det var en markering för att samarbetet har blivit mycket viktigare, säger Carlander.

Enligt Carlander ger de här samarbetena en ökad flexibilitet för ingående länder jämfört med de administrationstunga Nato och EU.

  • De tillfälliga koalitionerna är användbara för de kan agera rätt fort och komma på plats utan att hantera stora kollektiva beslut. Men jag tror inte att de kommer att ersätta de etablerade strukturerna utan de kommer snarare att komplettera. De mer etablerade strukturerna har en organisatorisk tyngd och storlek som ingen annan kan matcha, säger Carlander.
Zebulon Carlander
Zebulon Carlander

I sammanhanget nämns att EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik också har utvecklats de senaste åren. Ett aktuellt exempel är den europeiska försvarsfonden EDF som EU-kommissionen föreslagit för åren 2021 till 2027. Syftet är bland annat att effektivisera EU:s försvarsteknologiska och industriella bas för att ge EU strategisk självständighet och handlingsfrihet.

Andra viktiga samarbeten för Sverige är exempelvis det med Finland och de med EU och Nato. (Se faktaruta.)

Enligt Zebulon Carlander möjliggör de svenska samarbetena, bland annat, deltagande i avancerade Nato-övningar som kan pågå i större skala än vad som är fallet med enbart nationella övningar.

  • Det kan också handla om att vi vill ha access till teknologi eller underrättelser som kan vara till gagn för vår försvars- och säkerhetspolitik. Sedan kan de här etablerade strukturerna och relationerna vara viktiga i händelse av en kris- eller konfliktsituation för att hantera en plötsligt uppkommen situation, säger Carlander.





På minussidan då, vad finns där?

  • I debatten resoneras om hur samarbeten skapar nya beroenden, om vi åtar oss något som begränsar vår politiska handlingsfrihet i utrikespolitiken och huruvida det påverkar det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld. Man behöver göra en helhetsbedömning, men tittar man tillbaka för svensk del till kalla kriget, så var det mycket mer känsligt med internationella militära samarbeten då, säger Carlander.

Men det finns en viktig gränsdragning så här långt för Sverige, enligt Carlander. Det är att Sverige inte är med i Nato till följd av organisationens artikel 5 – den ovan nämnda ömsesidiga försvarsförpliktelsen.

  • Så även om vi är en väldigt nära partner till Nato så finns alltid den barriären där för båda parter, säger Carlander.

Vi sidan om nya säkerhetspolitiska samarbeten bedömer Carlander att den snabba tekniska utvecklingen kommer att prägla internationell säkerhet framöver.

  • Jag tycker inte riktigt vi har greppat hur stor den här frågan har blivit i internationell säkerhetspolitik. Stormakterna konkurrerar med varandra om att ligga i framkant när det kommer till utveckling av teknik, exempelvis artificiell intelligens, autonoma system, kvantteknik och 5g-nät, säger Carlander.





Vad kan det här innebära?

  • Det kan innebära att vi får en uppdelad värld mellan olika teknikzoner där en del använder Apple och Ericsson och en annan del Huawei. Det skulle segmentera världen med olika teknikstandarder, säger Carlander.

Bakgrunden här är exempelvis den hårda tonen mellan olika länder när det gäller handel. Sommaren 2021 skrev det svenska telekombolaget Ericsson i delårsrapporten för det andra kvartalet ”Det är dock klokt att räkna med en betydligt lägre marknadsandel i Kina för Networks och Digital Services, eftersom det tidigare beslutet att utesluta kinesiska leverantörer från de svenska 5G-näten kan påverka tilldelningen av marknadsandelar”.

Och mellan USA och Kina råder fortsatta motsättningar sedan 2018 då länderna införde strafftullar på varandras varor. Och enligt Zebulon Carlander flyter försvars-, handels- och diplomatiska frågeställningar generellt allt mer in i varandra.

”Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådann”

  • Det är olika verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan. Och när det kommer till ”hårda” säkerhetspolitiska frågor brukar försvarets kapacitet och förmåga anses vara något som ger trovärdighet till diplomatin, säger Carlander.

Och på längre sikt kommer det att påverka.

  • Jag tror att den största frågan för internationell säkerhetspolitik är relationen mellan USA och Kina. Exempelvis har USA:s försvarsminister Lloyd Austin sagt att Kina är det dimensionerande hotet för den amerikanska försvarsmakten, säger Carlander.

I mitten på september 2021 dök också det säkerhetspolitiska försvarssamarbetet AUKUS upp. I fokus står en uppgörelse mellan Australien, Storbritannien och USA som gör att Australien får möjlighet att köpa kärnenergidrivna ubåtar av USA. Dessutom innebär den nya säkerhetspakten att de tre länderna ska samarbeta när det gäller ny teknik och cyberfrågor, exempelvis inom kvantteknik och artificiell intelligens.

Och enligt Carlander finns det i den Indopacifiska regionen, alltså området som förenar Indiska oceanen och Stilla havet, ett växande kluster av den här typen av initiativ där den gemensamma nämnaren är att balansera Kina. Dels tidigare nämnda Quad och AUKUS.

  • Det finns också ett par andra liknande konstellationer på gång. Det är en markör för att Indo-Stillahavsregionen är det prioriterade strategiska området för USA. Och det har lett till de här förnyade diskussionerna i Europa om relationen med USA, säger Carlander.




Natos flagga

Frågan är då om traditionella samarbeten som exempelvis Nato, och i viss mån EU, trots allt kan komma att påverkas om fler säkerhetsallianser bildas?

  • Ja, på sikt kan den risken absolut finnas. Men jag tror att ledande aktörer som USA är måna
    om att inte underminera etablerade organisationer som Nato. Men för svensk del är utvecklingen
    av de minilaterala samarbetena likväl betydelsefullt och inte helt okomplicerat. Deltagande där kan ge oss större inflytande samtidigt som vi som en liten stat har ett intresse i att dialog och beslut sker inom ramen för större multilaterala strukturer, säger Zebulon Carlander.




Fakta: Sveriges internationella försvarssamarbeten

Den svenska regeringen delar upp de internationella samarbetena i bilaterala, det vill säga samarbeten som sker mellan två parter, och multilaterala samarbeten, vilka sker mellan flera aktörer.

Enligt regeringen är samarbetet med Finland det ”mest långtgående” när det gäller de bilaterala. Övriga samarbeten som nämns i det sammanhanget är de med ”grannländerna i Norden och Östersjöregionen”. Också samarbetena med Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA ses som viktiga.

Bland de multilaterala försvarssamarbetena räknar regeringen upp det med EU som viktigt. Även European Intervention Initiative (EI2), Joint Expeditionary Force (JEF) samt Nato betraktas som viktiga.

Dessutom nämns Framework Nations Concept (FNC) som leds av Tyskland och rymmer projekt relaterade till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Även Nordefco, det nordiska försvarssamarbetet där det sedan 2018 finns en vision om att samarbetet ska stärkas, tas upp. Vidare listas Norra gruppen som startades av Storbritannien 2010 och där de nordiska och baltiska länderna tillsammans med Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland diskuterar gemensamma frågor.

Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), ett samarbetsorgan med 57 länder, nämns. I OSSE medverkar samtliga europeiska stater, USA, Kanada och länder i Centralasien. Verksamheten handlar om säkerhet i brett perspektiv: militär rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati.

Källa: Regeringen.se.

Läs gärna mer om skillnaden mellan försvarssamarbeten och materielsamarbeten.

Sverige och Frankrike i maktkamp om EU:s framtid

Nu pågår ett globalt skifte där säkerhets-, industri- och handelspolitik flyter in i varandra. Och den kanske hårdaste striden finns inom EU, enligt företrädare för internationell handel.

Ibland tar vi kanske organisationen för given. Men EU, med 27 medlemsländer och en gemensam marknad för varor och tjänster, startades ursprungligen för att säkra freden i Europa. Sedan dess har internationell handel gått mot ökad öppenhet. Men på senare tid har något hänt.

  • Det vi nu ser är en integration av olika politikområden och att säkerhets-, handels- och industripolitik blir alltmer sammankopplade. Vi har på senare tid sett en tilltagande global konkurrenssituation med mindre tillit och en upplevd sårbarhet i världshandeln, säger Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen, en branschorganisation med 4 200 företag inom svensk industri som står för en tredjedel av Sveriges export.

Men det är inte bara för de företagen som export är viktigt. För Sverige stod exporten för 2 203 miljarder kronor, motsvarande ungefär 45 procent av Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, (storleken på Sveriges ekonomi mätt i värdet av varor och tjänster), år 2020. Detta enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Större delen, 72 procent, av exporten går till europeiska länder och därför är ekonomin där viktig. SCB poängterar att under 2008 och 2009 sjönk exporten kraftigt till följd av finanskrisen och under 2020 påverkades exporten negativt av coronapandemin. Och just pandemin har bidragit till minskad öppenhet i handeln och gett brutna leverantörskedjor, såväl inom EU som globalt, enligt Jonsson.

  • Både i EU, USA ock Kina sker satsningar för att bli mer självförsörjande. Det är något vi såg tendenser till även innan pandemin men som nu förstärkts och lett till en alltmer protektionistisk politik, säger Jonsson.

Fler orsaker till spänningar

Joel Jonsson, Teknikföretagen

Vid sidan av pandemin finns andra skeenden som gjort att spänningarna ökat mellan länder när det gäller handel, enligt Jonsson. För det första Storbritanniens utträde ur EU vilket har skapat en ny maktbalans i Europa där stora industrinationer som Tyskland och Frankrike alltmer sätter agendan.- Det gör det svårare för mindre länder som Sverige att påverka EU:s utveckling, säger Jonsson.Det andra som bidragit till en bistrare syn på frihandel är tilltagande global konkurrens. Det handlar då om Kina som inte spelar efter riktigt samma regler som andra – exempelvis har europeiska företag inte alltid samma marknadstillträde i Kina som kinesiska företag i Europa, och dels använder Kina statliga subventioner som snedvrider global konkurrens. Men det handlar också, enligt Jonsson, om att den tidigare amerikanska administrationen med president Trump medförde att det inte gick att se USA som en garant för den regelbaserade världsordningen. Detta eftersom presidenten bland annat utmanade Världshandelsorganisationen (WTO), Världshälsoorganisationen (WHO) och även drog sig ur Parisavtalet.

  • Fransoserna har varit de främsta förespråkarna av strategisk autonomi och att EU ska bli mer självförsörjande, och när Trump till och med ifrågasatte Nato fick de även med sig tyskarna på det spåret, säger Joel Jonsson.


Hur påverkar osäkerheten Sverige och EU?

  • Det kom en ny industristrategi från EU-kommissionen i maj ifjol som kompletterar översynen av EU:s handelspolitik. Det handlar i stor utsträckning om att identifiera strategiska beroenden och se hur man kan minska dessa, säger Jonsson. Jonsson påpekar att allt i den nya industristrategin inte är genomfört. Men EU befinner sig nu i ett formativt skede och det finns en avgörande konflikt.
  • En sammanslutning av medlemsländer, bland annat Sverige, är väldigt måna om att fortsätta trycka på vikten av öppen handel och fri konkurrens. Och så har vi ett annat läger med Frankrike i spetsen som har mycket av de här protektionistiska strömningarna. Dels att man förespråkar ökad grad statlig inblandning i den europeiska ekonomin med riktade statsstöd till utvalda teknologier samtidigt som man vill skydda den inre marknaden från global konkurrens, säger Jonsson.

De områden det handlar om är det som Jonsson beskriver som nyckelteknologier och strategiska insatsvaror – exempelvis halvledare och jordartsmetaller som används inom elektronik, alternativa energikällor och elfordon. Men det gäller inte bara fysiska varor.

Även kunskap om tekniken är viktig, påpekar Jonsson. Vi ser risken att om vi går den här vägen till mötes med mer subventioner så kan det snedvrida konkurrensen på den inre marknaden vilket hämmar teknikutvecklingen på sikt. Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och vi gynnas av konkurrens på lika villkor. Svenska företag står också för väldigt många miljötekniska lösningar som exporteras världen över och bidrar till klimatomställningen på global nivå, säger Jonsson.

Risker för svensk försvarsföretag

Enligt Jonsson vill EU-kommissionen också stärka de regionala värdekedjorna. Det medför bland annat en risk för att europeiska företag kan få svårare att samverka med länder utanför EU inom strategiska områden som exempelvis rymdteknik och försvar. Här menar Jonsson att det finns betydande risker för svensk försvarsindustri om företag inte kan bedriva forskning och utvecklingsprojekt tillsammans med länder utanför EU som exempelvis Storbritannien, Schweiz eller Israel.- Kina och USA lägger fram liknande strategier för att minska beroendet av omvärlden vilket riskerar att fragmentera världshandeln, säger Jonsson. Men det kan nu möjligen finnas en liten förändring på gång mot en ny öppenhet, enligt Jonsson.

  • Vi ser tendenser till att EU och USA under den nya presidentadministrationen börjar återuppbygga den transatlantiska relationen. Jag tror det blir jätteviktigt framöver. Förhoppningsvis kan vi även göra detsamma med Storbritannien efter slitningarna från brexitförhandlingarna, säger Joel Jonsson.


Fakta: WTO, Gatt, EU och handel
Världshandelsorganisationen, WTO (World Trade Organization), har 164 medlemsländer och är ett förhandlingsforum som reglerar internationell handel. Organisationen grundades 1995. Bakgrunden är Gatt (General Agreement on Tariffs and Trade) som är ett allmänt tull- och handelsavtal som gäller sedan år 1948.

När det gäller EU så är frihandel mellan medlemsländerna en av EU:s grundprinciper. År 2019 hade Sverige, via EU, även tillgång till 44 handelsavtal med 76 partners, enligt Joel Jonsson på Teknikföretagen. Sveriges totala export år 2020 var 2 203 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt SCB består den svenska exporten till 70 procent av varor, och resterande del är tjänster. Varuexporten handlar huvudsakligen om fordon, medicinska och farmaceutiska produkter samt maskiner. Dessutom räknas exempelvis papper, järn och stål som viktiga exportvaror för Sverige. När det gäller tjänster uppgick den svenska exporten år 2020 till 632 miljarder kronor. Här handlar det huvudsakligen om affärstjänster inom forskning och utveckling, marknadsföring och teknik som tele- och datatjänster samt transporter och resor.

Källa: Kommerskollegium, EU:s officiella webbplats (europa.eu), SCB.

AI-expert: Oklart vad Ryssland och Kina gör

Förra Google-chefen är djupt involverad i USA:s säkerhetsarbete med artificiell intelligens, AI. Och att området kommer att påverka försvars- och säkerhetssektorn framöver är helt klart, enligt expertis.

Det handlar om att artificiell intelligens kommer att användas inom exempelvis autonoma system och bildigenkänning. Nära i tiden ligger också utvecklade identifieringstjänster. Men hotet från en eventuell samordnad it-attack mot hela samhället ligger kanske närmast i tiden och där skulle AI kunna skydda, enligt expertis.

– Det är svårt för människor att föreställa sig kraften av en koordinerad attack mot exempelvis el- och vattenförsörjning och andra system. Man kan orsaka helt kaos i trafiken bara genom att stänga av alla trafikljus. Och jag tror att en motståndare kommer att göra flera sådana saker samtidigt, säger Danica Kragic, professor i datalogi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Kragic är också direktör för Centrum för autonoma system på KTH och sitter i styrelserna för Saab AB och H&M Group.

Och här talar alltså Kragic om det hot gällande AI –  hot från angriparen, men också möjlighet för oss när det gäller försvar – som hon bedömer ligger närmast i tiden. Det handlar om att en angripare utför en koordinerad it-attack mot en rad olika verksamheter – exempelvis el, vatten, banker samt logistik-, betal-, trafik- och sjukvårdssystem samtidigt, eller nästan samtidigt.

Och Kragic bild är att de globala aktörer som på något sätt har med krigföring och säkerhet att göra nu arbetar för att vara så förberedda som möjligt inför en eventuell kris. Antingen för att kunna attackera eller försvara sig på it-området om det verkligen blir en konflikt.

Smygande attack

– Jag tror att saker kommer att ske utan att vi märker det, utan att vi ser det, säger Danica Kragic.

Och det är här Kragic säger att artificiell intelligens, AI, kommer in. Att möjligen kunna känna av en samordnad it-attack mot Sverige i ett tidigt skede. Det eftersom teknologin är bra när det gäller att hitta tendenser som på ett eller annat sätt är onormalt i ett dataflöde och som skulle kunna tyda på en förestående cyberattack.

– Konkret handlar det om att leta efter avvikelser. Finns det försök till cyberattacker mot exempelvis banker, samtidigt som det sker mot mataffärer och logistikföretag. Kanske kan du se en tendens, säger Kragic.

Och enligt Kragic är det väldigt svårt att hitta dessa avvikelser mer manuellt.

– Det är många olika system och du måste monitorera många olika saker. Det kräver samordning mellan olika institutioner som är ansvariga för olika system, säger Kragic.

Och professor Kragic tar ett aktuellt exempel som visar hur svårt det är att ta samordnade beslut under kris.

– Nu ser vi under covid, är vi samordnade? Nej, det är vi inte. Det är inte lätt att ta ett informerat beslut även om du vet vad som händer. Vi är helt förlamade, vi har ingen susning, det är svårt att snabbt få människor att samarbeta eftersom resurser inte alltid finns, säger Kragic.

När det gäller just cybersäkerhet ska sägas att det i Sverige finns ett system som Försvarets radioanstalt, FRA, tagit fram på uppdrag av regeringen för cirka tio år sedan. Systemet fungerar som ett avancerat antivirusskydd och kan upptäcka och varna för de mest avancerade angreppen, enligt FRA. Systemet benämns tekniskt detekterings- och varningssystem, TDV, och kan användas av myndigheter och statliga bolag. Och så sent som i mitten på mars 2021 berättade FRA att antalet användare av systemet ökat med 70 procent under 2020.

FRA vill inte kommentera exakt om TDV använder artificiell intelligens eller inte men ger ett generellt svar.

– Det finns möjligheter att använda AI för att analysera händelser i IT-system som gör att man kan upptäcka vissa typer av IT-angrepp. Storleken på händelsedata är sådan att det är väldigt lämpligt att
använda AI i dessa sammanhang, säger Fredrik Wallin, talesperson på FRA.

När det gäller TDV så kan det dock inte användas av privata företag som exempelvis banker, logistikföretag och inte eller kommunala bolag.

Identifieringstjänster på frammarsch

Men AI handlar inte bara om it-säkerhet. Danica Kragic bedömer att utvecklingen inom AI och militära applikationer som exempelvis obemannade farkoster, bildigenkänning, kommunikation, underrättelsetjänst, robotik, beslutsstöd och navigering kommer att flätas in i varandra alltmer framöver. Och att områdena är inflätade i varandra är lätt att förstå när Kragic förklarar den korta versionen av vad AI egentligen är.

– Artificiell intelligens är matematiska tekniker som gör att man kan tolka sensor- eller mätdata. Data kan komma från kameror så att man tolkar bilder, det kan komma från ljud så att man tolkar en dialog eller ett språk, det kan komma från andra typer av sensorer som exempelvis infraröda kameror, det kan handla om gps-data eller laserdata, säger Danica Kragic.

En del av AI är också det som kallas maskininlärning som handlar om att algoritmer används för att hitta mönster i stora mängder data, exempelvis ovan nämnda, som gör det enklare att göra prognoser. Och ju mer data som används tillsammans med erfarenhet, desto bättre kan resultatet bli.

Enligt Kragic förekommer ofta en missuppfattning i diskussionen om vad artificiell intelligens verkligen kan göra när det kommer till att fatta beslut kring något, exempelvis vad som syns på en bild.

– Det behöver inte vara något helautomatiserat beslut utan det kan vara att hjälpa människan att fatta bättre beslut genom att presentera data i ett format som är lättare för människan att förstå, säger Danica Kragic.

Om vi håller oss till tidsperspektivet ungefär fem år framåt så finns ytterligare ett område som kan komma att utvecklas rejält med hjälp av AI, enligt Kragic.

– Det har att göra med system för identifiering. Det kanske kan göras mycket säkrare med bilder och det är kanske lättare att göra mer robust så att ingen kan sno din identitet. Det tror jag väldigt mycket på, att vi kommer att ha mycket bättre system om tre till fem år, säger Danica Kragic.

”Vet inte alls vad Ryssland håller på med”

I ett generellt perspektiv drivs utvecklingen inom AI nu snabbt av stora amerikanska bolag som exempelvis Google, Apple och Microsoft, enligt Kragic. Bolagen har resurser för egen forskning, egna parallelldatorsystem och tillgång till de massiva datamängder som krävs för att kunna göra relevanta beräkningar. Sverige och Europa behöver öka takten för att hänga med. Men samtidigt är det svårt att veta exakt hur olika länder ligger till när det gäller AI.

– Det finns länder som Ryssland och Kina som vi inte alls vet vad de håller på med och de vill inte berätta heller. I Europa och EU så bedriver vi forskning och publicerar åtminstone det mesta, säger Kragic.

– I USA kör de ibland med skrämseltaktik och säger att de har något men det kanske inte finns. Men givetvis ligger de långt fram annars skulle de inte ha de här företagen. Men det är sannolikt lite av en strategi, om du säger att du har en sak så tror alla att du har det och alla vill samarbeta med dig, säger Kragic.

Enligt Kragic är det viktigt att Sverige nu hänger med i utvecklingen inom AI. Inte minst för att kunna använda framtida AI-system och ställa krav på de företag som utvecklar systemen. Enligt Kragic är satsningen på WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – oerhört viktig för Sverige. WASP syftar till att utveckla Sverige till en ledande aktör inom AI och autonoma system och har fem partneruniversitet: Chalmers tekniska universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, KTH och Umeå universitet. En stor del av verksamheten finansieras av Knut and Alice Wallenberg Foundation och resterande av universitet och näringsliv.

Men det behövs fler långsiktiga satsningar.

USA: ”Ska vinna AI-eran”

Och att AI och försvar är en nisch som kommer går nog att säga ganska säkert. Bara som exempel kan nämnas att förre Google-chefen Eric Schmidt – vd, ordförande och teknisk rådgivare i sökjätten mellan åren 2001 och 2020 – nu är ordförande i den amerikanska kommissionen National Security Commission on Artificial Intelligence som ska arbeta med att främja AI och maskininlärning för USA:s säkerhetsbehov och för att vinna ”eran av artificiell intelligens”.

Schmidt är också en av investerarna i det amerikanska företaget Rebellion Defence som enligt egna uppgifter hjälper ”försvars- och säkerhetsmyndigheter med att släppa loss kraften från data inom alla områden” och bolaget beskriver vidare sina tjänster till kunderna med orden ”Med våra produkter kan de förstå komplexa data, fatta bättre beslut och agera snabbare än någonsin tidigare”.

Utan att gå in på specifika bolag gäller det dock, enligt Kragic, att generellt vara lite vaksam på vad nystartade företag inom AI kan hjälpa till med.

– Det är väldigt många olika företag som nu säger: ”Om du har data så hjälper vi dig att tolka den”, säger Kragic.

Men här kommer svårigheten in när det gäller artificiell intelligens. För att resultatet ska bli pålitligt och verkligen vara till hjälp vid beslutsfattande krävs att användaren har god kontroll på den data som används eftersom det är så många parametrar som behöver tas med i systemen.

– I dag finns det ett hav av AI-tekniker som kan användas för att tolka olika typer av data. Frågan är om den data som du har är relevant för den fråga du vill ha besvarad, säger Danica Kragic.

Enligt Kragic har det hittills funnits tendenser att företag i viss mån tagit för lätt på frågan om AI. System som byggs måste vara säkra, data som används måste vara relevant och den som tolkar data måste vara expert inom området för att tunga beslut ska kunna vila på artificiell intelligens. ”Det är inget exjobb för en student”, enligt Kragic.

– Om det ska bli en del av en säker produkt så måste man ta det seriöst, säger Danica Kragic.

Millisekunder viktiga i duell

Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, säger att det är klart att artificiell intelligens kan användas inom en rad områden i försvarssammanhang. Samtidigt betonar Stridh behovet av den stora mängd korrekt och relevant data som krävs i ”upplärningen” av de AI-relaterade systemen.

– För oss viktiga aspekter är att man kan göra en säker AI som stöder oss med det vi vill och som motståndaren verkligen inte kan lura. Mycket av vår egen forskning går ju ut på att lura andras AI och att göra vår egen AI förutsägbar och säker, säger Rickard Stridh.

I sammanhanget nämns också den traditionella ”kontrollfrågan” kring autonomi och artificiell intelligens.

– Vi behöver förstå AI och vi kommer att behöva ha AI för våra egna beslutsstöd och autonoma system. Men om vi ska ha något autonomt så ska det vara autonomt inom vår mänskliga kontroll, säger Rickard Stridh.

Och även här ser Stridh att säkerheten och pålitligheten för artificiell intelligens måste vara stark vid användning i Försvarsmakten jämfört med vissa civila tillämpningar.

– Det är en sak om ett AI väljer fel låt till mig på Spotify men om jag ska använda det för ett beslutsstöd för ett långräckviddigt vapen då ställs helt andra krav, säger Rickard Stridh.

Dessutom säger Stridh att det är viktigt med den etiska aspekten när det gäller artificiell intelligens och militära system. Enligt honom lägger Försvarsmakten kraft på att i internationella samarbeten ha en samsyn om en god etik när det gäller artificiell intelligens och hur tekniken ska användas. Exempelvis när det gäller kraven på mänsklig kontroll. Något som kanske inte är självklart i ett globalt perspektiv.

– Kanske finns det andra aktörer som implementerar AI i autonoma system som har en annan etisk och legal utgångspunkt. Och om systemen ska stödja respektive sida i en duell, och millisekunder blir viktiga, så kan det bli en obalans, säger Rickard Stridh.

Fakta – artificiell intelligens, AI:

”AI är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet.” Så lyder en del av definitionen av AI enligt Europaparlamentet som bedömer att AI blir en ”definierande framtidsteknologi”.

AI kan delas upp enligt följande exempel:

AI/mjukvara – virtuella assistenter, bildanalysverktyg, sökmotorer, igenkänningssystem för röster och ansikten.

AI/hårdvara – robotar, självkörande bilar, drönare, Internet of things.

Europaparlamentet har tagit upp några områden där AI används i vardagen och listar då ”näthandel och marknadsföring, webbsökningar, digitala personliga assistenter, automatiska översättningar, smarta hem, städer och infrastruktur, bilar, cybersäkerhet, AI mot covid-19, kamp mot desinformation, hälsa och sjukvård, transporter, tillverkning, livsmedel och jordbruk, offentlig administration och tjänster”.

Källa: Europaparlamentet.

Materialteknik kan rita om global maktbalans

Jakten på ett bra kamouflage sätter materialet grafen i centrum. Men kroppsskydd i det Nobelprisade materialet kan ta decennier att göra säkra, enligt expertis. Samtidigt är oron nu stor för att vem som helst kan köpa spetsteknik och att Europa hamnar på efterkälken.

Upptäckarna av grafen belönades med Nobelpriset år 2010. Och de närmaste åren kan de militära tillämpningarna komma. Mest konkret kanske det handlar det om att grafen, som är flera hundra gånger starkare än stål, har bra ledningsförmåga av elektricitet och värme samt nästan är helt genomskinligt, kan komma att användas vid exempelvis reparationer av kompositer i flygplan och möjligen vid kamouflage. Det säger Steven Savage, forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Det finns en enorm potential för grafen inom en mängd områden. Det finns faktiskt en hel del konsumentprodukter redan idag på marknaden. Till exempel i tennisracket, skidor, cykelramar och cykeldäck, säger Savage.

Och enligt Savage finns det nu ett visst förtroende för logistikkedjan för att ta fram tillräckligt med grafen för nämnda sportprodukter. Men Savage poängterar också att den komposit av grafen som finns i ett tennisracket inte är samma som man bygger ett flygplan av. Men materialet dyker också upp på fler ställen och möjligen används grafenkomposit nu förhållandevis storskaligt i bildäck.

– Jag har läst, jag kan inte bekräfta det, att det finns en fabrik i Kina som tillverkar fem miljoner däck om året för personbilar. En gummiblandning som fungerar för en personbil fungerar förmodligen på en militär lastbil också, säger Savage.

Enligt Savage skulle fördelarna med grafen i däck – det är små mängder, kanske någon procent som blandas i gummit – vara att värmeledningsförmågan ökar vilket skulle göra att slitaget minskar.

– Du vinner inte kriget på att däcken på en lastbil håller lite bättre men många bäckar små, säger Steven Savage, och tillägger att grafen även kan användas i gummiblandningar i packningar och tätningar som kan få bättre slitbeständighet och tåla temperaturvariationer bra.

Mobila kamouflage och reparationer

Men enligt Savage kan grafen också bli mycket användbart vid så kallade högpresterande kolfiberkompositer. Dessa kompositer används i exempelvis flyg- och fartygsindustrin. Bakgrunden är att det idag finns problem med kompositerna som är uppbyggda av flera tunna skivor av kolfiber. Mellan varje skiva finns en plast, en epoxy eller polyester, för att hålla kolfiberskivorna på plats. Men detta fyllnadsmedel har dåliga mekaniska egenskaper jämfört med kolfibern och kan skadas vilket är både svårt att upptäcka och laga. Problematiken skulle kunna minska med hjälp av att använda grafen.

– Med grafen kan man öka de mekaniska egenskaperna, exempelvis brottsäkerheten på epoxyn, säger Steven Savage.

Och även om det givetvis dröjer innan ett nytt JAS 39 Gripen byggs i grafen så kan materialet komma att användas för att laga befintlig komposit.

– Det kan bli en viktig tillämpning både civilt och militärt. Bland annat är Airbus intresserat av detta, säger Steven Savage.

Andra produkter som Savage säger att FOI följer noga för att se vad som händer inom de närmaste fem till tio åren beträffande grafen finns inom ballistiskt skydd (kroppsskydd) och inom kamouflageområdet.

Just när det gäller kamouflage säger Steven Savage att dagens mobila kamouflage, så kallade MCS (mobile camouflage systems) som används för att dölja exempelvis fordon, och även kamouflage för  fasta anläggningar eller utrustning i fält, inte har någon effektiv funktion när det gäller skydd mot radarupptäckt.

– Det är för tidigt att säga, men kan man bygga ett radarkamouflage skulle man gärna göra det. Och om man blandar in grafen, det är inte enkelt, men då kanske man kan styra elektrisk ledningsförmåga i dagens kamouflage och då är det inte otänkbart att man kan minska radarsignaturen, säger Savage.

När det gäller ballistiskt skydd (kroppsskydd) är Savage mer tveksam. Bedömningen är att det krävs runt 20 års utveckling för att få något riktigt säkert på plats.

– Alla säger att grafen har utomordentliga mekaniska egenskaper och det måste vara bra som ballistiskt skydd. Ja, det har bra mekaniska egenskaper men det finns inget likhetstecken med att det är ett bra ballistiskt skydd. Det är många som vill sälja ballistiskt skydd innehållande grafen, det finns företag i USA och om man läser det som de publicerar på nätet skulle jag inte våga använda det som skydd idag, säger Steven Savage.

Teknik tillgänglig för icke-vänner

Enligt Savage ligger Europa bra till när det gäller utvecklingen inom grafen med USA lite efter.

– Vad Kina gör är svårt att säga men de publicerar enormt mycket inom exempelvis radarabsorbering och grafen. Intresset är högt men vetenskapligt är kvaliteten blandad. Men det är lite oroande att Kina satsar så mycket, det kan vara något vi får möta i framtiden, säger Steven Savage.

I Nato-rapporten ”Volume 2 – 2020, Journal of the NATO Science and Technology Organization” står att Nato och vissa nationer nu är bekymrade över den revolutionerande snabba utveckling inom den civila sfären. Detta med anledning av att de flesta upptäckter som sker omfattar så kallade dubbelt användningsområde. I rapporten står att de viktigaste nya upptäckterna kan bli ”game-changing” för framtidens krigföring och militära balans.

– För 20 eller 25 år sedan utvecklades spetstekniken av försvarsindustrin och försvarsaktörer. Idag är det tvärt om. Den riktiga spetstekniken inom grafenområdet ägs av företag som gör kompositer och säljer det till högstbjudande. Så tekniken finns fritt tillgänglig för vem som helst, vänner och icke-vänner, säger Savage.

Och enligt Savage är vissa inom Nato oroade för att det tar sådan tid att utveckla försvarsmateriel i väst.

– Kina har också gammalt materiel men de utvecklar nytt hela tiden och omsättningen är mycket snabbare. Så kommer det en ny teknik som fungerar så kommer säkert Kina att implementera den först, säger Steven Savage.

Hur ser då Försvarsmakten på utvecklingen kring grafen?

– Generellt om det finns ett nytt ämne som är väldigt hållbart, väldigt lätt och dessutom har goda elektriska egenskaper så är det ju oerhört intressant i många produkter, säger Rickard Stridh,  forskningschef på Försvarsmakten.

Enligt Stridh behöver det inte handla om att nya produkter ska utvecklas med nya material. Istället kan det vara så, som nämns ovan, att befintliga produkter, exempelvis inom personligt skydd som hjälmar och västar kan komma att förbättras. Och inte minst efterfrågas alltså en utveckling inom kamouflage.

– Det är en av våra stora utmaningar. Sensorerna blir fler och fler, lättare och lättare och de finns, förutom där de fanns förr, nu också på drönare och i rymden. Så vi går mot ett läge där det nästan inte går att gömma sig och då är det är ju väldigt intressant för oss om det går att få ned signaturen på vår utrustning, säger Rickard Stridh.

Exakt hur användandet av grafen i mer ”enkla” produkter som bildäck och packningar kan komma att påverka Försvarsmakten är svårare att sia om, enligt forskningschef Stridh.

– Men det är klart att leverantörer och underleverantörer kommer att välja det bästa materialet för respektive funktion, säger han.

Samtidigt står det klart att hela frågan om nya material nu står i fokus hos Försvarsmakten. Något som konkret just nu visar sig.

– Vi startar ett eget forskningsområde för material och produktionsteknik nu i samband med de ökningar av forsknings- och teknikanslaget som vi ser. Det är under uppstart nu, säger Rickard Stridh.

Fakta – grafen:

Grafen, beskrivs av Chalmers tekniska högskola som ett supermaterial. Högskolan skriver att det är 300 gånger starkare än stål och att det är det lättaste kända materialet och att det är ”ett enda lager kolatomer tjockt”. Grafen leder elektricitet bättre än koppar och materialet upptäcktes år 2004 och som en följd kom Nobelpriset i fysik 2010 till upptäckarna.

Källa: Lunds tekniska högskola och Chalmers tekniska högskola.

Framtiden är redan här

Vi har intervjuat några av Sveriges främsta forskare och beslutsfattare inom teknik, diplomati och handel. Och ord som ”enorm potential, ”en rasande takt” och ”ett väldigt, väldigt race just nu” används om utvecklingen.

Men frågan är: Hur påverkar det försvaret av Sverige imorgon?

Kombinationen av ny teknik och försvar är en lika klassisk som svår fråga. Utan att gå århundraden tillbaka i tiden, vilket ibland görs när frågan ska beskrivas, kan Riksrevisionens rapport – ”Materiel för miljarder” – från år 2004 citeras. Där skriver myndigheten, angående utveckling och avveckling av försvarsmateriel:

”Det finns få historiska exempel på att organisation och materielförsörjning kunnat anpassas till en förändrad hotbild i tid.”

Men det räcker med att gå några månader tillbaka för att se att svårigheterna alltjämt existerar. Vid Folk och Försvars rikskonferens i januari i år sa försvarsminister Peter Hultqvists (S), angående det då mindre en månad gamla försvarsbeslutet, att ”Satsningen med en cirka 40-procentig nivåhöjning av försvarsanslagen till 2025, i förhållande till 2020, är den största sedan 50-talets början.”

Men på samma konferens var Sveriges överbefälhavare Micael Bydén samtidigt självkritisk och sa ”vi är inte där jag anser att vi borde vara” när det gäller Försvarsmaktens nivå inom vissa teknikområden. ÖB lyfte också fram det som beskrevs som viktiga framgångsfaktorer för en långsiktig och trovärdig utveckling av det militära försvaret. Micael Bydén sa bland annat att Försvarsmakten måste hålla sig i framkant och dra nytta av den tekniska utvecklingen och att den snabba teknikutvecklingen kommer att leda till att konflikters karaktär förändras.

Dessutom sade ÖB: ”Spetsteknologi är en allt viktigare strategisk tillgång. Därför behövs ett fortsatt nära samarbete med näringslivet, lärosäten och forskningsinstitut. Det gäller hela vägen från forskning och utveckling till resultat i operativ förmåga. Ett bredare grepp om forskning och utveckling är nödvändigt för att säkerställa nationell handlingsfrihet på längre sikt.”

Hot och möjligheter

I det sammanhanget vill vi visa på hur teknik kan påverka slagfältet framöver. Och klart är att flera av de forskare vi har intervjuat påpekar att teknikutvecklingen går väldigt snabbt inom en rad teknikområden – exempelvis grafen, 3d-printning, artificiell intelligens, bioteknologi och mänsklig förstärkning samt batteriteknik.

Vi har i artiklarna valt att hålla oss till teknisk utveckling som kan aktualiseras på försvarsområdet, både som hot och möjligheter, i närtid och fram till någon gång runt åren 2025 och 2030. Detta för att försöka vara lite jordnära.

Det finns ändå svårigheter med tidsperspektivet eftersom en bild som framträder är att ett tekniksprång inom ett ämne kan ge en snabb tillämpning inom ett annat. Som exempel kan det kanske finnas en väl utvecklad sensor i ett system som ligger på en hög så kallad teknikmognadsgrad, TRL (Technology Readiness Level, se faktaruta), men som behöver någon annan infrastruktur, kanske energiförsörjning, som ligger på en lägre TRL för att ett helt system ska fungera i praktiken.

Nato oroas över civil utveckling

Samtidigt finns också frågan närvarande i intervjuerna som visar att den tekniska utvecklingen huvudsakligen drivs civilt, något som militära aktörer måste förhålla sig till. Det är också tydligt att det inte bara är ÖB som bedömer att teknikutvecklingen kommer att påverka konflikters karaktär framöver. Även Nato talar om, exempelvis när det gäller utveckling av material som grafen, att det finns en oro över den snabba utvecklingen som sker civilt. Försvarsorganisationen säger att de viktigaste nya upptäckterna kan utgöra en ”game changer” för framtidens krigföring och militära balans.

I respektive artikel och teknikområde nedan lyfts specifika teknologier upp som nämnts av några av Sveriges mest framgångsrika forskare. Det ska inte ses som en fullständig kartläggning av teknologier som är på gång. Men det är exempel, och en statusuppdatering, på de möjligheter och hot som finns inom respektive område och där utvecklingen går snabbt nu. Även Försvarsmakten har ögonen på dessa områden.

– Alla de här områdena är ju en del av den här storstrategiska konkurrensen mellan de stora länderna och det är ju nästan så att 80-talets kapprustning har förbytts i en tekniktävling att vara bäst på de här teknologierna, säger Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten.

– Det som är väldigt viktigt för oss är att den nya tekniken ska läggas ihop med den gamla tekniken på de plattformar som vi sitter fast i. För att göra det för framtiden behöver vi förstå den här nya teknologin för att bedöma vad en motståndare kan göra med teknologin, säger Rickard Stridh.

Och här lyfter Stridh också upp det han ser som som en viktig del när det gäller just ny teknik kopplat till försvarsprodukter och användning inom Försvarsmakten.

– Det är oerhört viktigt att det vi använder är förutsägbart och att vi har en kvalitetsaspekt. Vi måste ha ett tydligt syfte med allting och tekniken ska underlätta för oss, inte tvärtom, säger Rickard Stridh, som också poängterar att det är viktigt att titta på de legala och etiska aspekterna av ny teknik i försvarstillämpningar.

Läs mer i artiklarna nedan.

Fakta: TRL, Technology Readiness Level (Teknologimognadsgrad) beskriver på vilken utvecklingsnivå en teknik befinner sig. Nivåerna går från TRL 1 till TRL 9 enligt nedan.

TRL 1: grundläggande principer observerade och rapporterade

TRL 2: teknologikoncept och/eller tillämpning formulerad

TRL 3: kritiska funktioner i koncept/tillämpning bevisade genom analys och experiment

TRL 4: validering av komponenter och/eller testsystem i laboratoriemiljö

TRL 5: validering av komponenter och/eller testsystem i relevant miljö

TRL 6: system/delsystemsmodell eller prototyp demonstrerad i en relevant miljö

TRL 7: systemprototyp demonstrerad i en operativ miljö

TRL 8: faktiska systemet slutfört och uppdraget kvalificerat genom test

TRL 9: faktiskt system bevisat genom framgångsrika uppdragsoperationer

Källa: FOI och Vinnova.